Juristens nära förflutna

Idealism och social reform 1870-1914; modernismens ansats

Årtiondena fram till 1a vk brukar i Ty kallas för grundarnas tidsperiod. Å ena sidan rättssäkerhet; med bl.a. parlamentslagstiftning och oavhängiga domare. Å andra sidan bemöttes laissez-faire politiken med krav på ingrepp från statens sida. Början på socialstaten.

I USA präglas tiden av framväxten av den liberala amerikanska staten; präglad av laissez-faire.

Sv i skuggan av Ty utveckling. Reformarbetet som börjat med RF 1809 hade avslutats med RO 1866. Förebilderna fr.o.m. 1870-talet i Ty. Rättslivet förvetenskapligades genom allt fler professionella jurister.
Med tekniken uppdagades det moderna livets behov av rättsliga lösningar, t.ex. järnvägar

TYSKLAND
Ideologier
Historiska skolan dominerar. Delas upp i pandektister (den tyska rättens romerskrättsliga bakgrund) och germanister (den tyska rättens germanska rötter, även de nordiska lagarna sk. Nordgermanska).
I Början av det andra kejsardömet - begreppsjurisprudensen viktig, men snart praktiken viktig med Jehring som kritiserade den historiska skolan ordentligt. Samhällsvetenskaperna, särskilt socialdarwinismen blev viktig som komplement till rättsvetenskapen.
Författning: ’Triumferande militärmonarki’

Ny period inleddes med den andra ty kejsarriket, det ty riket som rättsstat. Kejsaren och förbundsrådet kontra riksdagen ger ansatser till parlamentarism. Domstolarna blev oavhängiga. Lag om bekännelsetroget likaberättigande kom därmed kunde judiska jurister bli domare; 25 % av Ty:s jurister var judar.
Normer: Rikslagstiftning genom riksdagens försorg
Pluralistisk rättskultur; i väst - code civil, Preussen - landslagen, Bayern - egna lagar. Ius commune tillämpades subsidiärt. Reformlagstiftning blir styrinstrument och omfattande rikskodifikationer börjar med strafflag och handelslag. Sen processlag som ger enhetligt domstolsväsende, riksdomstolen inrättas. HGB och BGB i kraft 1900. Juristprofessorer stor del i lagstiftningsarbetet.
Socialstaten gör sitt inträde i landet. Arbetsrätten och senare sociallagstiftningen växte fram.
Denna period var juristernas guldålder.

Rättens arenor och aktörer
Vem regerade rättens rike? Juristprofessorerna gjorde anspråk på makten. Domarna spelade en allt viktigare roll då de fått en självständig position. Lagstiftarna blev viktiga med framväxande demokratisynen. Advokaterna var vid sidan av dessa en nu grupp professionella jurister. Kvinnor fortfarande inte med i leken.
Genombrott kom för den fria rättsskolan, där domarnas rättsbildande kraft skulle ha företräde framför den gällande positiva rätten.
Kamp mellan domar- och professorstyrda domstolsjuridiken och den parlamentariska lagstiftningsmodellen.

Infrastruktur
Juridiska tidskrifter blir viktiga för både praktiska och teoretiska diskurser. Judar framgångsrika i denna bransch.

USA
Bakgrund

The are of faith. 70 % av alla presidenter, vicepresidenter och regeringsledamöter var advokater, vilket visar att juristerna var mycket engagerade i politiken.
Inbördeskriget hade delat landet i norr och syd. Konkurrens mellan stater och det federala systemet samt stater emellan.

Ideologier
Ett nyckelord blev business, med industrialismen och urbaniseringen skapades en entreprenöranda. Motsättningar mellan arbetare och arbetsgivare skapades.
Ett annat nyckelord var social-darwinism, en sociologisk jurisprudens växte fram.
Frihet att förvärva och avtalets frihet innebar att det var den starke som styrde. Roscoe Pound utvecklade under den progressiva eran en syn på rätten som ett helhetssystem.

De första decennierna av 1900 kallas Lochner-eran efter ett berömt fall där Supreme Court betonade sin rätt att genom lagprövning undanröja lagar som stoppade den individuella friheten, gällde en lag som förbjöd arbetsgivare att avtala om mer än 10 H per dag eller 60 h per vecka.

Alternativa perspektiv på äganderättsbegreppet betonade de sociala och politiska funktioner. Den progressiva, reformvänliga, eran.

Författningar
HD blev viktig federal konfliktlösningsinstans. Dred Scott v. Stanford, om en frigiven slavs ställning startade inbördeskrig eftersom de slavägande domarna ansågs korrupta. Efter inbördeskriget ändrades konstitutionen med 13-15 tillägg som bl.a. förbjöd slaveriet. I syd upprätthölls dock fortfarande segregationen. Motsättningsfull period, ekonomi och politik liberal, men juristerna och rätten konservativ. Dock har Lochner överskattats, av 560 fall underkände bara 3 författning.

Supreme Court övergår från 1900 till att lösa enbart politiska konflikter ur författningssynpunkt.

Normer
Även inslag av reception från Kontinentaleuropa, t.ex. genom Field som studerat i Europa och ville införa lagstiftning i NY. Lyckades bara inom straffrätten och processrätten.

Förvaltningsrätten växte fram under den progressiva eran. Frankfurter var för en modern juristutbildning där ekonomi, statsvetenskap och sociologi fick utrymme.
Arbetsrätten annan utveckling än i Europa. Säkerhetsventilen en anledning till det, om AG och AT i konflikt kunde AT bara söka sig till väst och ett nytt arbete. 1866 första fackföreningsorganisationen - svårt att etablera sig. Långa och bittra konflikter inom stålindustrin, fackföreningen förlorade och Carnegie Steel mkt fientlig mot föreningarna. Industriell absolutism.
Ingen modern socialrätt under denna tid.

Rättens aktörer
Professorn Langdell och domaren Wendell viktiga personer, symboler för trons tidevarv. Langdell skapade en yrkesskola där dialogen var det mest karakteristiska.
1870 och framåt öppnades universiteten successivt även för kvinnor. Fortfarande fick de inte vara med i de olika monopolföreningarna dock.
Brandies bidrog genom sin tid som ’folkets advokat’ till att systemet med pro bono skapades. Pläderade vidare mer av sociologiska bevis än logisk argumentation. Han ansåg att rätten måste följa den sociala verkligheten.
Advokatyrket utvecklades från att ha varit generalister till att bli allt mer specialiserade i stora byråer.

Infrastruktur
Juridiska fakulteter synliggjorde sitt arbete i juridiska tidskrifter. Kritiserade främst avgöranden.
Advokatsamfund
1870 bildades det första moderna advokatsamfundet.
SVERIGE
Sv mittemellan civil law och common law.
Harmonisering mellan de skandinaviska länderna. Samtidigt Ty viktig förebild.
1866 infördes tvåkammarriksdagen och suum cuique låg bakom oss.
Juristutbildningen förvetenskapligades. Fler studenter, även kvinnor, och professurer.
Historiska skolan fick konkurrens av en mer praktiskt orienterad rättsvetenskap, rättspositivismen.
Passion för den Ty rättskulturen, bildningsresor till Ty för juris studerande.
Med tekniken kom helt nya rättsområden, t.ex. järnvägsjuridiken. Detta med hjälp av jurister som både sakkunniga och politiker.
Mer internationellt samarbete ledde till konventioner.
Hägerström lade grunden till Uppsalaskolan.
Gyllene period för rättstillämpningen, domstolar allt starkare ställning. Bl.a. fick vi prejudikatläran, fri bevisteori, latitudsystemet, Tillräknelighetsläran och generalklausulen.

Nya juristroller tillkom, det växte fram en professionell advokatkår i de stora städerna. Sveriges advokatsamfund bildades.
Under perioden ett antal liberala lagreformer, t.ex. strafflagen (kodifikationen misslyckades dock).
På religionens område blev mångfalden synlig samtidigt som sekularisering.
Barnen sattes i fokus av bl.a. Ellen Key.
Sammanfattningsvis; Industrialisering, urbanisering och sekularisering var starka drivkrafter. Motkrafter, i form av nationalromantik, naturdyrkan och laissez-faire fanns dock kvar. Idealism präglade fortfarande rättskulturen. Demokratifrågan lyftes fram, bl.a. kvinnors ställning och rösträtt.

Komparativa aspekter
Komparativ rätt kommer under 1900-talets början. Ty var det stora föregångslandet, både för Sv och USA. USA synliggjordes för Sv främst genom emigranterna. I USA såg vi Europeisk inverkan främst vid universiteten.
I alla tre länderna framväxande modernitet, men inte något mönster, snarare enstaka händelser.

De alternativa teorierna: 1914-1932
Under denna tid kan vi identifiera nyckelorden demokrati, folksuveränitet, individuella rättigheter och sociala intressen. Traditionella religiösa mönster övergavs till förmån för en mer rationell världsbild. Man fick en mer kritisk syn på historien när man såg att allt var föränderligt, det fanns inga eviga värden.

Den komparativa bakgrunden
Efter Versaillesfreden känner många tyskar olust inför framtiden.
Krav ställdes på en mer humanitär folkrätt och Nationernas förbund bildades1920.
Den viktigaste politiska/rättsliga förändringen efter 1vk var att demokrati och allmän rösträtt ny syntes i författningarna.
Modernismen tar fasta på allvar, trots liberala idealismen fanns kvar, och man börjar söka nya alternativa förebilder inom många områden. Inom juridiken blir detta nya rättspositivism och rättsrealism ett alternativ till det tidigare metafysiska idealistiska.

TYSKLAND
Bakgrund
Modern teknik med i krig. Skyttegravskriget. 1919 fredskonferenser och statsgrundanden och gränsdragningar. Weimarrepubliken delar Ty i två hälfter, en demokratiskt inriktad och en som ville vrida klockan tillbaka till ett mer hierkiskt samhälle.
Ideologier: Kritiken mot 1800-talets borgerlighet och dess rättsstatstänkande
Den komparativa rätten fick större betydelse efter freden. Övernationell harmonisering.

En ny generation straffrättsforskare kom som argumenterade för den auktorativa statssynen som nationalsocialisterna representerade.
Religionen viktig motkraft till modernismen.
Författning: Från Bismarcks Preussen till Goethes Wiemar-symbolen för tysk klassicism
Motsättningar stora mellan olika grupper. 1932 kom Hitler till makten med demokratiska medel. Novemberrevolutionen 1918 och Weimarförfattningen 191, en nationell författning. Parlamentarismen och folksuveräniteten slogs fast, men även rikskanslerns möjlighet att använda ’nödförordningar’.
’Den andra konfessionaliseringen’, protestanterna blev genom republiken av med kejsaren som sin högste chef och kände sig vilsna. Röstade i stor utsträckning på NSAPD och stödde i större utsträckning än andra antisemitismen.
1920-tal depression och mycket svår inflation.
Normer: Demokratins lagar i medborgarens intresse, familj, arbete, omsorg
Obestämda rättsbegrepp, t.ex. generalklausuler, i BGB fick mycket stor betydelse. Domstolarna nyanserar den skarpt individualistiska profil som BGB ställt upp.

Rättsliga aktörer
Redan 1922 förbättrade kvinnors roll markant, de gavs tillträde till domartjänsterna. Advokatrollen förbättrades med, de fick tillträde till yrket. Dock stora svårigheter, särskilt under NS-tiden.
Infrastruktur; Avantgarde, kritik och traditionsnostalgi
I Weimar kritiserades rättsväsendet

USA
Bakgrund
Am rätt kritiserades som oviss och komplex. Stater hade sitt eget rättsskipande domstolssystem. Därtill kom federala domstolar. Därtill lagar och förordningar. Detta gav ramverket för juristerna. Man inrättade American Law Institute 1923 som arbetade för att harmonisera den am rätten. (Efter 2vk arbetade man med vidareutbildning av jurister).
Även här stora motsättningar mellan demokrater-republikaner, liberaler-konservativa.
1919 ’röda sommaren’ , blodiga raskravaller.
Svarta torsdagen ledde till den stora depressionen som varade i 10 år. Detta gav nya arbetsuppgifter till juristerna; t.ex. lagstiftning runt aktiehandeln.
Ideologier och dess tillämpning i författningen
Sociologin krävde sin plats i juridiken.
Lochner-eran fortsätter under hela mellankrigstiden; laissez-faire politiken.
1930 initieras rättsrealismen på Columbia Law School i NY.

Normer
Den offentliga rätten allt starkare under mellankrigstiden. Förvaltningsrätten behövde utveckla ett eget system. Den administrativa makten ökade, trots kritik från bl.a. advokaterna. Från 1900 till 130 fördubblades antalet myndigheter.
Alkoholförbudet lanseras.

Rättens aktörer
Juristsystemet var elitärt, korrupt och merkantilt. Dramatisk ökning av antalet jurister gör att man måste jaga sina uppdrag. Pro bono-program och legal aid allt vanligare.
1918 öppnas advokatsamfundet för kvinnor.

En lärare dömdes i ’the monkey trial’ för att ha lärt ut Darwin istället för bibeln. Först 1968 ogiltigförklarades slutligt en lag som förbjöd evolutionen.
Advokatsamfundet styrdes av ett okritiskt klientintresse, tills efter depressionen då man uppmärksammade de etiska reglerna.
Presidentvalet 1932, Roosevelt och ’the new deal’ definierar juristernas uppgifter i den demokratiska staten. Arbeta offentligt.

SVERIGE
Bakgrund
1 vk påverkade även Sv som aktivt engagerade sig i det internationella samarbetet.
Finland frigjordes från Ry - från skandinavism till nordism.
Efter parlamentarismens genombrott minskade juristerna i riksdagen men ökade i regeringen.
Successiv övergång från ämbetsmannakultur till korporativ rättskultur - se t.ex. AD.
Depression 1931.

Ideologier: Alternativen som imperativ och rätt och rättigheter, fakta och värden
Uppsalaskolan spelade viktig roll som nyskapare under perioden. Verklighetsnära, rationella lösningar ställdes emot de traditionella, metafysiska föreställningarna. Inga rättigheter eller objektiva sanningar fanns utan den politiska majoritetens vilja bestämde. Domstolarnas blev således ett instrument för den politiska makten.
Det kritiska historiska elementet gjorde entré.
Konstruktion: Parlamentarism och demokratiskt genombrott
Efter 1vk kräver man grundlagsändringar för demokrati och parlamentarism. T.ex. lag om fri rättsgång och behörighetslagen - som gav kvinnor rätt att bli domare.
Socialdemokraterna kritiserade lagrådets roll.
Normer: Nordiskt lagsamarbete. Det stora projektet: revisionen av balkarna.
Det moderna samhället skulle skapas genom lagstiftning. Period präglas av nordiskt samarbete och nationell lagstiftning.

Rättens arenor och aktörer
Det praktiska livet synliggjorde advokaterna. Kvinnor fick tillträde till yrkena i den offentliga sektorn, men det utnyttjades bara försiktigt.

Juristernas infrastruktur
Jurister bildar egna fackliga intressegrupperingar. De använder den moderna tekniken för att kommunicera. Svensk Juristtidning grundas 1916.
Med processreformen 1926 drogs riktlinjerna för de juridiska yrkesrollerna upp. Domare, åklagare och advokater blev jämbördiga parter i rättsalen.

Den starka statens politiska och rättsliga ideal: 1932-1945
Bakgrund
Depression, inflation och konkurser inverkade på politiken, laissez-faire var förbi. I USA och Sv kom demokratiska partier med socialistisk prägel till makten, Roosevelts ’new deal’ och Per Albins ’folkhemsideal’. I Ty, It och Sovjet istället totalitära partier till makten, det allmännas intressen fick gå före individens rättigheter. Gemensamt för alla staterna var att juristen blev samhällsingenjör.

TYSKLAND
Bakgrund
Nationalsocialisternas slagord; folkgemenskap och rike.
Folkgemenskap var ett verktyg mot kommunisterna, klasskampen förnekade folkgemenskapen. Begreppet hade också rasistiska föreställningarna, bara arierna del i gemenskapen.

Det första heliga romerska riket - Bismarcks ”mellanrike” - tredje riket. Hitler ändrade retoriken till det tusenåriga för att inte antyda att en fjärde skulle följa.
Juristerna möjliggjorde, legitimerade, Hitlers geopolitiska visioner.
Ideologier: från rättsstat till orättsstat
1933 blev Hitler rikskansler. Genrealklausulen, som blankettföreskrifter blev Hitlers verksammaste maktinstrument.
En medveten successiv förändring inleddes. Istället för allmänna rättsprinciper tillämpades Führerns vilja. 1933 yrkesförbud judiska advokater. Romersk rätt portförbjöds till förmån för den germanska. Nürnberglagarna gjorde att judar inte var fullvärdiga tyskar.

Två förändringar som var viktiga för tyska jurister var 1) 1935 upphävandet av det rättsstatliga analogiförbudet och straff infördes för gärning som stred mot den sunda folkuppfattningen 2) 1936 infördes en bestämmelse som sa att juristernas tolkning skulle utgå från nazipartiets partiprogram.
Konstitutionen
Weimarförfattningen ändrades inte utan Hitler hittade andra vägar att uppnå samma resultat.

Normer
Normbildning i tre perioder:
1. 1933-1935
Yrkesförbud för judiska domare. Nürnberglagarna.
2. 1935-1939
Konsolideringsperiod, allt fler lagstiftningsprojekt.
3. 1939-1945

Speciallagstiftningen med vilken Hitler löste rättsfrågor med hjälp av krigssituationen.

Rättens arenor och aktörer
Tredje rikets rättskultur präglas av terror och godtycke.

Infrastruktur
Tyskland utarmades på intellektuell elit till förmån för t.ex. Eng och USA.
Ty rättsvetenskapliga tidningar politiserades och censurerades. Ty isolerades helt från omvärlden.

USA
Bakgrund
’The new deal’, och rättsrealismen, propagerade för en förstärkning av den nationella regeringen. Unga jurister attraherades av detta - young men go to Washington - och man gick från law in books till law in action.
Perioden präglas alltså av inrättandet av ett antal nationella institutioner och myndigheter.

Ideologier
’The new deal’ fortsätter den progressiva eran. Äganderätten ansågs spela en roll i att strukturera sociala relationer och rättens sociologiska dimension kom i fokus.
Det fanns kritiker, bl.a. Roscoe som sympatiserade med Hitler.
Konstitutioner
Domstolen var uttalat konservativ och ogiltigförklarade en del federal lagstiftning som genomfördes i välfärdsprogrammet. Konflikt vita huset - Supreme court.
Korematsu v. United States godkände domstolen en åtgärd där regeringen flyttat 110 000 japaner till läger. 50 år senare förklarades det olagligt och personerna fick skadestånd.

Normer; Arbetsrätten, Socialrätten
Allt mer federal reglering genom lagstiftning.
Arbetsrättsreformer handlade mest om löner och pengar.
Man inrättade, med Sv som förebild pro bono-program och legal clinics för de fattiga rättssökande.

I Supreme Court satt ’de nio gubbarna’ och var fortfarande präglade av Lochner-eran. De underkände gång på gång Roosevelts reformer. Presidenten tröttnade och lade fram en proposition som skulle öka antalet ledamöter till 16. Det antogs inte, men fr.o.m. 1937 ställde allt fler domare sina platser till förfogande och nya demokratiska domare kunde tillsättas.

Gunnar Myrdal skrev ’An American Dilemma’, om de svartas situation, som blev en katalysator för medborgarrättsrörelsen efter kriget.
Rättens aktörer och arenor
Domarkåren skräddarsyddes enligt ’new deal’-ideal.
Efter kriget, då flera blev arbetslösa pga. krigsmyndigheternas upplösning, bildades ett stort antal advokatbyråer.
På de juridiska fakulteterna kom statsvetenskapen och ekonomin att bli viktig.

Infrastruktur
SVERIGE
Bakgrund
Depression följdes av Folkhemmet och med detta en modern rättskultur präglas av modernismen.
Banden till Ty var, trots nazistyret, stark och den Sv regeringen visste precis vad som skedde i Ty, men behöll informationen i regeringskansliet. ’
Myrdals verk tog upp kvinnokampen till ytan då man såg paralleller mellan de svartas situation och kvinnors.

Ideologier
Uppmarschen till den moderna Sverige.
Konstitution
Grundlagsändringar med censur i och med censurlagstifntingen antogs. Dock fulmaktslag som aldrig sattes i bruk . Dock transpostförbud som förbjöd befornrad av periodiska skrifter på allmänna kommunikationsmedel.
Ny TF 1949, liberalt präglad.

Normer
Ett stort antal lagstiftningsprojekt under dessa år.
Inom straffrätten, ’Avfolka fängelserna!’ ledde till ny verkställighetslag. Inom straffrätten genomfördes stor reform 1942 som införde muntlighetsprincipen och den ackusatoriska processprincipen. I sociallagstiftning kom dels lagar som förbättrade arbetarnas situation men även lag om tvångssterilisering.
Rättens arenor och aktörer

I och med processreformens införande av advokattvång blev fler medlemmar i Sveriges Advokatsamfund.
I domarkarriären utnyttjades allt oftare de unga hovrättsjuristerna inom lagstiftningsarbetet.
Domarkåren delades upp i konservativa och reformvänliga.
Den enskilda åtalsrätten beskars, det sista steget i en utveckling mot mer inriktning på allmänintresse än målsägandes rätigheter.

Juristernas infrastruktur
Det fackliga engagemanget ökade.
Sammanfattning
Denna period slutpunkt för den tyska påverkan på Sveriges rättskultur.
De tyska jurister som kom till Sverige hade svårigheter att etablera sig, bättre gick det i USA.
Det Sv folkhemmet blev ideal för Roosevelt.

Välfärsstatens rättsliga paradigm: 1945-1975
Bakgrund
Sveriges neutralitetspolitik fortsätter och leder i förhållande till våra nordiska grannar till utanförskap. Danmark och Norge dömer medborgare för lansförräderi men Sv lämnar historien bakom sig obearbetad.
I USA paradigmskifte då Truman tar över.

Ty är tillbaka på ruta ett efter nationalsocialistiska statens totala sammanbrott. I Nürnbergrättegångarna ställs både krigsförbrytare och jurister inför rätta.
Den naturrättsliga diskursen återkommer då man börjar tala om rättigheter som gemensamma värden i och med Europarådet och EKMR 1948-1950.
I kalla kriget 1945-1975 avskärmas öst från påverkan från väst.
Bindningen till USA blir allt starkare efter kriget. Minoriteter och jämställdhet blir viktiga frågor.

TYSKLAND
Stunde null och Nürnbergrättegången
Frågor som väcktes i rättegångarna var bl.a. frågan om retroaktiv lagstiftning, om hängning verkligen skulle användas som avrättningsform och juristernas ansvar.
1968: Uppror och försoning med det förflutna
Vid de västtyska universiteten ställde studenterna sina lärare till svars och krävde att de skulle berätta om sina erfarenheter från nazitiden. Svaren handlade om överlevnadsstrategier.

Ideologier; naturrättsrenässans och rättspositivism
Vilka rättsregler gäller? Vad återstod av den ty rättens materiella innehåll och bakomliggande rättsprinciper? Naturrätten får renässans som varar till 50-talet.
Kyrkan är den enda institution som finns kvar och upplever också uppsving.
Den romerska rätten får renässans.
Kapitalism och kommunism, det delade Ty
Författning: Bonnrepublikens grundlag 1949
Rättens arenor och aktörer
USA
SVERIGE