Europas historia

Europas historia100-1700-tal
I denna del tas bland annat den romerska rätten men även feodalrätten upp och hur städernas rätt och statsmakten växer fram. Föreläsningen innehåller också delar som berör kyrkans roll och det absoluta kungadömet.

Under 200 och 300-talen försvagades det romerska imperiet och delades upp. I väst fortsatte nedbrytningen och riket bröt samman på 470-talet. Kulturen och delar av den romersk rätten överlevde dock. Öst klarade sig bättre, och levde kvar. Justinianus styrde och han ville återställa det gamla riket och samlade den romerska rätten (kodifikationerna) i Codex, Digesta, Institutiones och Novellae. Trots detta arbete blev den snabbt obsolet.
I väst bosatte sig olika germanska grupper. Dess rätt var sedvanerätt. Den romersk rätt finns kvar i delvis uppblandad form. Då man på 600-700 talet skrev ned rätten blev resultatet en blandform; barbarlagarna varvid Lombardian och den Saliska lagen är de viktigaste. I norr var påverkan från den romerska rätten mindre och istället dominerade germansk rätt. Frankrike är ett exempel på denna uppdelning i Nord och Syd. På Brittiska öar försvann den romerska påverkan helt.
Karl den store kröntes av påven 800 till Frankernas kung, romersk kejsare. Hans försökte att återupprätta romerska imperiet. Yttre tecken på detta är att andlig och världslig makt sida vid sida – motsättningarna spelar viktig roll i rättsutvecklingen (rätt och religion).
Germansk rätt står för en långsamt framväxande rättsutveckling meden den romerska rätten står för kejsaren som ensam lagstiftare. Denna motsättning gjorde att Karl var återhållsam med lagstiftandet. Capitularier kallas dock de lagar som Karl och hans efterföljares stiftade. Efter Karls död går riket mot sitt slut.
Feodalismen uppstod som resultat av denna försvagning. I Frankrike finns det spår av den kvar till 1789 och revolutionen. Grund i jordinnehav, bonden slav vid jorden och fursten stod högst. Feodalrätten viktig rättskälla under hela medeltiden.

Städerna var viktiga i det romerska riket, men förföll efter sammanbrottet. På 1000-talet börjar handeln komma igång igen och städerna återuppväcks/växer fram, det sker under 1100-talet en omfattande urbanisering. I städer fanns ett annat behov av lagstiftning än på landet.
Kristna kyrkans roll, präster lokala furstar då världslig makt frånvarande. Central ledning hade dock varit svag. Ändrades på 1000-talet, starka påvar kommer och makten centraliserades – en väl utvecklad förvaltning byggs upp – med domstolar och regelsystem; den kanoniska rätten med bibeln och romerska rätten som utgångspunkt.
Mitt 1000-tal återuppväcktes den romerska rätten i städerna där behovet fanns efter urbaniseringen. Började i Bologna, det första universitetet växer fram. Romerska rättskällor fick stark auktoritet då de ansågs spegla den riktiga rätten på annat sätt än den lokala rätten. Den var perfekt, det gällde bara att förstå den – analys börjar. Kejsarens roll dominerande och även de världsliga furstarna börjar lagstifta. Detta sker främst på straffrättens och processrättens område.
Statsmaktens framväxt leder till politiska förändringar. Påven hävdade att Guds representant och det uppstår konflikt mellan kyrkan och stat. Effekt av denna kamp var statsmaktens framväxt, furstarna inspirerades av kyrkans uppbyggnad. Olika takt i olika länder. Sverige är en del av denna utveckling.
På 1300-talets början nådde kampen sin kulmen. Krav på kyrkomöte visar svag demokratisk tanke (åter till detta tema). 1400-talets intellektuella ifrågasätter den starka kungamakten och kyrkan. Humanisterna läser bibeln på ursprungsspråk och hitar avvikelser. Förutsättningar för reformationen skapas.

Effekter av reformationen var att den kanoniska rätten försvann och att det inte längre fanns någon konkurrerande makt till kungamakten i Europa. Absolutism växer fram som resultat av detta, både i protestantiska och katolska länder. Makt ej bunden av annan makt eller behövde samråda vid lagstiftning. Detta pågick under 1500-talet till sent 1700 tal.
Ej mkt lagstiftning, men det förekom. Carolina kom på 1530-tal av Karl V och är en viktig sådan (fördjupning). Innehållet präglas av tortyr, häxeri/trolldom sågs som allvarliga brott och sedvänjan gick före. Lokala domstolar skulle fråga institutionerna då de hade frågor om tillämpning. Oreglerade områden, kanoniska, familjerätt och administrativ rätt luckor fylls. Även ekonomin reglerades, merkantilismen.
Kungamakten var dock ej oemotsagd, utan stora grupper protesterar. I Eng kommer ett stort uppror på 1640-talet och landet blir republik. Den är dock kortvarig och man får en kung. På 1680-talet kommer ’the glorious revolution’ och man inför den balans mellan kung – parlament man har idag. Grunden för parlamentarismen läggs. Hobbes, Locke.
På kontinenten härjar förödande krig, ett var det 30-åriga. Detta fick betydelse även för rättsutvecklingen. I och med freden målas den politiska kartan upp. Furstar bestämmer religion. Staten och furstarnas makt stärktes vid freden.
Naturrätten viktig ideologi denna period. Grotius – den sekulariserade rätten – ’om krigens och fredens lag. Kommer bl.a. fram till pacta sunt servanda. Pufendorf annan viktig naturrättare.

1700-talet; Upplysningen Upplysningen är en viktig tidsperiod både historiskt och rättshistoriskt. Vad ledde den franska revolutionen fram till? Vilka var de viktiga upplysningsfilosoferna och vad hade de för tankar och idéer.

Upplysningen var en rörelse främst bland franska intellektuella under några decennier i mitten av 1700-talet, som tog slut med franska revolutionen. Dessa personer skrev böcker som spreds långt utanför landets gränser. De hade gemensamt att de kritiserade styrskicket och rättskultur och de ville ha konstitutionella och rättssystem reformer. De var emot religionens inflytande. Inspirationen kom från England och Kina. Upplyst despoti, förnuftiga rättsregler, medeltid avsmak.
Reformera samhället främst genom lagstiftning, alltså viktig för juridiken.
Montesquieu; Om lagarnas anda, mkt referenser till antiken. Det bästa styrelseskicket och lagarna. Kommer fram till maktuppdelning, lagstiftande dömande verkställande. Olika händer. Kontrollera varandra. Olika samhällen behöver olika lagar, Klimatläran.
Voltaire; Kritik kyrkan. Engagerade sig i Jean Calas.
Beccaria; ’Om brott och straff’. Bästa straffsystemet. Mot dödsstraff inte rätt eller effektivt. Istället fängelsestraff med straffarbete.
Upplysningsfilosoferna ledde till den amerikanska revolutionen 1776 och den franska revolutionen1789.

Man ville modernisera rättsreglerna. Visserligen fanns nedskriven rätt men den var föråldrad tills stor del. Det fanns även kungliga lagar, men inte heller de var helt uppdaterade och tillämpningen var godtycklig. Särskilda domstolar fanns för de privilegiade och det fanns ingen likhet inför lagen. Domarkåren var dåligt utbildande och korrupta. Vilket var ett allvarligt problem eftersom man ofta var tvungen att komma till en lösning utan lagstöd.
Man ville ha nya rationella lagar i Frankrike efter revolutionen – vilket slutförs först under Napoleon, les cinq codes (återkommer). I andra länder; ofta strafflagar. Ö-rike och Ryssland. Preussen införde allmän landslag. Vidskeplighet rensades allmänt ur.
Konstitutionellt dröjde effekterna av upplysningen, efter revolutionen skedde en återgång till den auktoritära kungamakten.
Kritiken mot kyrkan förföljdes under revolutionen. Mildrades under Napoleon, men kyrkan förlorade makt med kungamakten och enväldets nedmontering.
Upplysningen verkade på lång sikt. Många krig efter detta. Först 1815 garanterad fred igen. Reaktion mot upplysningen vidare mot 1800-talet.
1800-talet; Rättsstaten
Denna tidsperiod sträcker sig från slutet av 1700-talet till en bit in på 1900-talet. Några av de begrepp som kommer att beröras är reaktion, nationalism, industrialisering och urbanisering. Den utveckling som sker på 1800-talet gör att även rätten måste förändras.

Det långa århundradet – 1789 till 1914. Resultat av eller reaktion mot franska revolutionen och upplysningen.

Reaktion och nationalism
Vid Wienkongressen efter Napoleon ville man återskapa kungamakten och skapa fred med hjälp av allianser. Det första lyckades inte så bra. Modellen blev istället ett kungavälde begränsat av konstitutionen och med en omfattande förvaltningsapparat. Det personliga kungadömet hörde till det förflutna. Folkrepresentationer växer fram.
Nationalismen hade vaknat under Napoleon och levde nu kvar. Nationell identitet och självstyre. Belgare, Greker, Finland etc. exempel på detta. T.ex. Ty och It enades (återkommer till detta – mänskliga rättigheter etc.)

Industrialisering och urbanisering
Freden gjorde att ekonomin utvecklades, vilket gynnade industrialiseringen. Många flyttade in till stan – och samhället genomgick en stor förändring. Dock uppstod problem i städer; kriminalitet, hälsoproblem etc. som skapade ett nytt behov av regelring. Statsmakten ingrep på ett nytt sätt.
Kolonialismen kom nu. Några aspekter är att man kom i kontakt med andra folk, traditioner och religioner vilket ledde till överlägsenhetskänsla och ren rasism. Personer reste till kolonier och fick chans till nya ämbeten. Bidrog till ståndssamhället försvagades. Rättskultur togs med till kolonier, brutalare straffrätt i kolonier. Rättsidéer från Europa påverkade inhemska samhällen.

Rättsvetenskap och reform
Napoleons lagar infördes i de länder han erövrade. Hur skulle man göra efter att han besegrats? NL behöll les cinq codes. I Ty, (behandlas senare) växer den historiska skolan fram som reaktion mot det franska med von Savigny som främsta företrädare. Den moderna rättsvetenskapen växer alltså fram. Juridiska fakulteter expanderade med detta. Jurister deltog allt mer i förberedelser till lag. Inom straffrätten utvecklades sofistikerade begrepp. Legalitetsprincipen ställde krav på noggrannhet. Doktrin inspirerade lag. Även inom civilrätten skedde denna utveckling. Ty dominerar kontinenten under 1800-talet. Den romerska rätt blev utgångspunkt eftersom man sökte sig bakåt och fann medeltid och Justinianska rätten, tysk-romersk rätt.

Sekularisering fortsatte under 1800. med friheter garanterades allmän religionsfrihet. Fortfarande koppling mellan stat och kyrka på vissa håll. Först 1900 försvann detta.

Rättsstaten växer fram under 1800-talet. Förutsättningar och resultat av rättsstaten är statsmaktens gradvisa framväxt, rättsvetenskapens utveckling, expansionen av lagar och byråkratier samt den privata sektorns betydelse för utveckling och välstånd.
1900-talet; Modernismens sekel
Revolutioner, ekonomisk depression och världskrig är det dominerande under första halvan av 1900-talet. Vad innebar det för rätten och vad förändrades efter andra världskriget fram till idag?

Många processer fortsatte från 1800-talet och nya sattes igång. Det korta århundradet, från 1vk till 1990 med kommunismens fall. Två världskrig och ett kallt krig.
Efter krigen följde en tid av reaktion.
Europeiska kartan blev en karta med nationalstater.

Lagstiftningstendenser:
Modernismen! I grunden ifrågasättanden, skeptisk mot auktoriteter. Sekulär. Inga eviga värden, bara bättre och sämre sätt att uppnå resultat. Hur ihop med rätten? Erkänner inte några absoluta värden. Religionens roll tonades ned totalt under 1900-talet. Rättspositivismen; lagstiftarens vilja enda verkliga auktoriteten.
Rättighetskataloger.

Socialstat, staten och samhället växer ihop.
Sveriges historia
1150-1350; Landskapslagarnas tid
Föreläsningen behandlar hur det svenska riket bildades och hur den politiska situationen såg ut samt kyrkans mission av Sverige. Föreläsningen behandlar även hur kungamakten såg ut samt hur den inverkat på rättshistorian.

Först 1100-talet som vi kan tala om ett enat Sverige. Glesbebyggt, få städer och dåliga kommunikationer mellan de självständiga samhällena.

Kyrkan etablerades efter massiv mission. Där man inrättade kyrkor växte städer fram.

Centralmakten svag, istället regioner; land eller landskap – som senare kom att sammafalla med stiften.

I regionerna mäktiga storbondeätter.

Vi vet lite om denna tid pga. dålig dokumentation. Landskapslagarna sent 1200-tal tidigt 1300-tal viktiga som källa; vissa delar beskriver äldre tid.

Kungamakten blir starkare. Två kungaätter fanns på denna tid och när de dog ut var Birger Jarl, kungens närmsta man den mäktigaste personer. Hans söner valdes till kungar. Magnus Ladulås viktgast. Kontinental förebild; stark kungamakt – ta över domstolar och lagstiftningsmakt. 1280-tal införs allmän beskattning; början till adeln. Birger Magnusson efter detta, Nyköpings gästabud. Uppror, kungen flyr och Magnus Eriksson tar över: ärver Norges krona och köper Skåne från Danmark – mkt stort rike. 1340 – digerdöden, stora problem. Kungen fördrevs. Rättslig reform hade dock inletts med honom.

Landskapslagarna hade gradvis tillkommit, muntligt traderas sedvanerätt. I början på 1200 skrevs de första ned, privata nedteckningar. Sent 1200, tidigt 1300 kommer nästa våg av nedtecknande, denna gång officiellt. Likhet med Europa, samma nedtecknande sker i Ty och på Jylland.

Vidare fanns särskilda lagar för städer, kyrkan tillämpade den kanoniska rätten, det fanns stadgor – överenskommelser mellan stormän och kungen om rättsbildning, och även strafflagstiftning (fridslagar).
1350-1734/36; Landslagens tid
Föreläsningen behandlar bl.a. Vasa-ätten och Karolinerna samt de intressanta landslagarna, MELL och KRELL. Föreläsningen avslutas med 1686 års lagkommission.

Kungamakten försvagad efter Magnus Eriksson. Stormän konkurrerar. Först under danska drottning Margareta lugnt igen; unionstanke! Stormän samlades och Erik av Pommern väljs till Kung. Unionstiden – 1520-tal. Motstånd i Sv Engelbrekt Engelbrektsson ledde uppror i Sv. Arboga 1435, den första Sv riksdagen?

Ett gång unionskungar följer. Sist Kristian den II Tyrann. Sthlms blodbad. Gustav Vasa!

Ny epok, unionstiden förbi och istället nationellt kungadöme. Vasa mötte tidigt uppror från stormän ute i landet, bl.a. Nils Dacke, eftersom regionerna motsatte sig en stark kungamakt.

Riksdagar kallades in ibland, men i huvudsak styrde kungen som om riket vore hans eget. Genomförde en konstitutionell reform, införde nämligen arvkungadömet – och dessutom lades grunden för statskyrkosystemet. Frigjorde stat från kyrka.

Den tyska tiden – framväxt förvaltningen.

Ett gäng kungar fram och tillbaka. Konkurrerar med varandra. Karl – Sigismunds bråk speglar också synen på kungamakten. Se senare föreläsning.

Gustav II Adolf. Eftergifter till högadeln, bl.a. Oxenstierna som var rikskansler. 30-åriga kriget, kungen stupade. Följden var att Sverige vann territorium och politiska inflytande. 1648 Westfaliska freden viktig, reglerade Europas politiska system fram till Fr rev. Sv inte längre isolerat, stora konsekvenser. Stormakt under ett par årtionden.

En regeringsform hade utarbetats av Oxenstierna och Gustav II Adolf; professionalisering av förvaltningen, Oxenstiernas idéer framträdande.

Kristina kommer till makten men abdikerar. Karl X Gustav nu kung.

Han och hans söner, Karl XI och Karl XII styrde riket och krigen fortsatte, riket allt mer militariserat. Stormaktsväldet vacklade, och 1718, så Karl XII dog fann inte mycket av det stora riket kvar.

Tiden under dessa kungar kallas Karolinertiden. Förvaltningen byggdes ut, adelns position försvagades och Fr och dess kungaideal påverkade kulturellt. Karl Xi förklarar sig enväldig. Viktiga lagar kommer som senare utvecklas till 1734 års RF.

Efter karolinerna starka motsättningar mot en stark monarki. Ulrika Eleonora tillträder, Karls syster, men tvingas kompromissa med adeln och det blidas typ en konstitutionell monarki.

Landet och dess befolkning då?
Enkla förhållanden, bönder. Hårt klimat och sjukdom. Kyrkan och religion viktiga. Få och små städer. Litet borgarskap – handel. Kulturellt del av Europa, utbildning till en början i Europa. Reformation blev kulturell isolering. Senare öppnare och vi fick universitet.

Under Magnus Eriksson – ersattes landslagarna med landslag som liksom landskapslagarna var indelade i balkar. 1442 ny version av landslag då adeln krävde privilegier.

Karl XI tillsatte en lagkommission. Resultat 1734 års lag. Alltså mycket dynamisk rättslig utveckling under 1600-talet. Lagstiftningstakten ökade. 1614 och 15 kom rättegångsordniantian och rättegångsprocessen som reglerade domstolarnas verksamhet, och HovR inrättades. Kungen överprövade i Riksrådet, senare Justitierevisionen. Enhetligheten gjorde att praxis blev viktig! Kontinental romersk rät spelade här en viktig roll, återkommer till detta. Under 1600 börjar även en svensk rättsvetenskap utvecklas och det kom en del juridiska avhandlingar.

1718-1809; 1700-talet
1734-års lag behandlas samt de lagar som tillkom under Gustav III. Tryckfrihet och allmänna handlingars offentlighet är några av de intressanta nya begrepp som införs i Sverige. Christian Häthén kommer också att berätta om hur Sverige får en högsta domstol och hur Sverige påverkades av upplysningen.

Efter Karolinerna lågn period av riksdagsstyre. Auktoritär. Upplysningsidéer präglade framförallt Gustav III:s regeringe, även om han begränsade riksdagens makt.

Fr rev påverkade. Polarisering mellan anhängare och motståndare.

Kungavälde – riksdagsstyre med aktiva stånd; kungamakten bara en symbol. Grupperingar liknande partier uppstod. Motsättningar gjorde det sårbart, Gustav III statskupp. Begränsat kungligt envälde inträder. Består till 1809. Först framgångsrik, men sedan mer misslyckat. Motsättningar kung -. Adeln större och större. Kung mer och mer impopulär, attentatet på Operabalen 1792, kung mördad.

Gustav IV Adolf. Auktoritär ledarstil, förödande krigföring. In i Napoleonkrigen, med i nederlagen. Avsattes genom statskupp.

Fortfarande levde folket som tidigare. Ek dock utvecklades, tidig industri, bruksekonomi städer växte, handeln i Ostindien stora vinter. Svensk kultur blomstrar. Linné och Celsius.

1734 års lag till stor del resultat av 1600-talet. Redan föråldrad då trädde i kraft. 1766 kom den viktiga TF; censurförbud, och allmänna handlingars offentlighet.

Tidigare partipolitisk framväxt. Licensieringen ett av dess uttryck. Hattar och mössor. Tidig primitiv form av parlamentarismen, före UK.

Under Gustav III
Ny RF, mer balanserad kungamakt
1789 förenings och säkerhetsakten.
Kungen större exekutiv makt
Riksrådet avskaffas
Kunglig HD inrättas
Stark begränsning adelsprivilegier
Allas rätt att äga jord.
Avskaffade tortyr, begränsade användning av dödsstraff.

Det sker alltså en utveckling under 1700-talet under starkt inflytande från upplysningen. Mer i städer än på landsbygden, men förändringen var på gång!
1809-1914/17; 1800-talet
Detta århundrade är gigantiskt sett ur ett rättshistoriskt perspektiv. Sverige har fått en ny kung och regeringsform och hur detta påverkar Sverige? Precis som i den europeiska delen kommer vi åter igen i kontakt med ordparen: reaktion och nationalism samt industrialisering och urbanisering.

Detta är en gigantisk period som är mycket viktig! Mycket av det som sker i Europa under denna tid gäller även för Sverige, fast lite senare.

1809 ny grundlag och ny kung. 1800-tal inga stora revolutioner i Sv. Den styrande eliten fortsatte.

Karl Johan konservativ. Oscar I mer liberal, men blev försiktigare. Sverige relativt isolerat från Europa. Karl XV, tvåkammarriksdag 1866. Mer representativ än tidigare men rösträtten var begränsad. Statsministerämbetet skapades. Moderna partier med ideologisk struktur framträdde på 1880-talet. Rösträtt, värnplikt, frihandel viktiga frågor. Oscar II fick motvilligt acceptera att styret blev mer och mer parlamentariskt.

Vid 1a vk slut klart att monarkin spelat ut sin roll och at demokratin stod för dörren.

Reaktion och nationalism
1809 års RF ville förhindra kungligt envälde, men också att riksdagens roll blev allt för dominerande – en maktdelningsbalans som påminner om Montesquieu.

Reaktion, revolutionsidéerna populära men ej stor genomslag.

Nationalism, förlust av Finl svår. Patriotism stor, men det är en fredlig form av nationalism vi ser i Sverige

Industrialisering och urbanisering
1700-tal försiktig förändring.
1800-tal större förändring. Befolkningsökning, inre emigration. Emigration till Am.
Jordbruk basnäring, men industrin växte i betydelse, och urbanisering skedde. Större och föer städer och bättre infrastruktur.
Regering och förvaltning; off sektor växer.
Adeln marginaliserades.

Rättsvetenskap och reform
1820 tillsattes lagkommitté för att se över 1734 års lag.
1826 kom ett civillagsförslag och 1832 ett kriminallagsförslag; influerade av bl.a. Fr code civil och penal. Inte längre särskilt stort intresse för upplysningsidéer och förslag aldrig igenom. Istället partiella ändringar, slutet av 1800-talet hade stora delar ändras.

Sv rättsvetenskap
Starkt Ty inflytande.
Juridisk utbildning större och fler studenter, och präglades allt mer av rättsvetenskapen.
1917- ;1900-talet
Vi har närmat oss vår egen tid och denna föreläsning skall ge en överblick över vad som hänt under ca 70 år. Vi kommer få lära oss hur parlamentarismen får ett definitivt genombrott, hur världskrigen påverkade oss samt vad 1974 års regeringsform innebar för Sverige.

Urbanisering industrialisering fortsätter. Bondesamhället blir ett modernt industrisamhälle. Bara liten del lever av jordbruk – andra i städer. Viktiga patent och upptäcktes skapar industriföretag.

Expansion och välstånd skapas, bl.a. pga. Sv inte var med i krigen. Arbetsmarknaden relativt lugn, efter 20- och 30-talets omfattande strejker avslutats med den unika överenskommelsen i Saltsjöbaden 1938.

Off sektor expanderar, statliga monopol, tele post tele del av detta. Beskattning och fördelning av resurser.

Utvandrarland blir invandrarland vid mitten av 1900. Bl.a. pga. industrins behov av arbetskraft. Senare togs fler spontana invandrare emot – bestått tills idag. Betydelse av detta återstår att se.

Politiskt då?
Parlamentarism genomslag efter 1vk. Kungen utan inflytande. 20-30tal många skiften och och regeringskriser. Koalitionsreglering. Samlingsregering under 2 vk.

Pension, Kärnkraft, EU.

Total grundlagsreform förbereds 50-60-talen. Tvåkammarriksdag blir enkammarriksdag. Vi får vår nu gällande RF.

Utveckling påfallande lugn i Sverige. Ekonomisk blomstring.

Rättslig utveckling material expandrar kraftigt. Lagarna används som förändringsredskap. Rättspositivismen ledande.