DEN RÄTTSHISTORISKA KRONOLOGIN I

)DEN RÄTTSHISTORISKA KRONOLOGIN IEUROPEISKA RÄTTSUTVECKLINGEN
100-1700-TALET

Svenska och europeiska är intimt förknippade med varandra. Även om det tar några decennier.
I och med att Sverige påverkas av det europeiska så är det bättre att gå igenom den europeiska utvecklingen först. Detta är en pedagogisk förklaring.

530 e Kr
Det romerska imperiet har haft sin storhetskrig någon gång i slutet av 100-talet och i början på 200-talet började det knaka i fogarna. Detta pga ekonomisk nedgång, korruption, omväxlande maktkamp, personer till makten som ej vara kapabla att ha makten, kontrollen över olika delarna i imperiet började falla sönder. Det var omöjligt hålla styr på med den auktoritet som man ville hålla koll på imperiet. Hade en ekonomisk nedgång – detta ledde fram till att europeiska imperiet delades till Västrom och Östrom på 300-talet. Västrom faller på 470 talet. Germanska folkstammarna och den siste kejsaren abdikerade.

I de östra delarna lever däremot det romerska imperiet kvar med huvudorten Konstantinopel, nuvarande Istanbul. Om man tittar på delningen, från 300 och fram till 500-talet, har Östrom levt i skymundan av Västrom. Men under 500-talet når Östrom sin ??? Varför? Jo, i Östrom tillträder Justinanus (styrde under 520-560). År 530 hade Justinanus blivit kejsare. Justinanus ville knuta an till den romerska kulturen, den romerska storhetstiden, och återskapa det romerska imperiet. Justinanus menade att det fanns ett utvecklat rättsystem i det romerska imperiet. Det här rättssystemet gjorde att det blomstrade – fungerande subvertil, fungerande förvaltning, domstol, en utvecklad rättsvetenskap – men detta hade förfallit. Justinanus ville återskapa den här rättskulturen, traditionen från det gamla romerska imperiet. Det gör han genom att ge ut lagstiftning. Lagstiftningen bestod av 4 delar:

1. Codex – kejsarlagstiftning (all relevant lagstiftning fram till 530-talet) – kejsaren stiftade lag – den auktoritär ställning. Justinanus samlade ihop den tidigare kejserliga lagstiftningen och gav ut i en lagbok.
2. Digesta – rättsvetenskapen måste stärkas. Digesta var kommenterade texter kring den kejserliga lagstiftningen.
3. Institutiones – institutionerna var tänkt att stärka kunskapen om den romerska rätten. Institutiones är en lärobok i romersk rätt. Kom att användas vid de europeiska universiteten. Detta är den lagstiftning som Justinanus gav ut från början. När de är utgivna fortsätter Justinanus att som kejsare att stifta lagar och utveckla det östromerska rättsystemet. Detta samlas slutligen i…
4. Novellerna – på 560-talet. Privat lagsamling.

Från nedgången i kulturen i Europa börjar resa sig en ny romersk tankegång tack vare Justinanus som leder fram till att vi får ett uppsving för den romerska rätten igen. Problemet är bara att reformerna är ganska otidsenliga efter ett tag – därför faller de i glömska och praktiseras inte. Östrom får aldrig den storhetstid som man ville.

I de västra delarna, sydvästra delarna – Spanien, Frankrike, Italien – har också upplevt en nedgång rent kulturellt. Man kan se att de germanska stammarna hade trängt in i områdena och hade med sig sin sedvanerätt. Denna var inte nedskriven utan muntligt traderad. När man mötte Spanien, Frankrike och Italien som hade en historia med skriven romersk rätt skedde en blandning mellan germansk och romersk kultur och också en blandning mellan sedvanerätt och skriven romersk rätt. I ett sånt samhälle där man har en form av folkvandring och invändning – där kulturer möts – här behövs nya rättsregler för att reglera familjeförhållanden, egendomsförhållanden, konfliktlösningar etc. Kristnades snabbt.

600 till 700 går det i vågor av ett uppsving av rättsregler som kulminerar i början av 600-talet med nedskrivande av rättsregler. Man skriver ner dem och blandar sedvanerätten (germanskt) och romersk rätt – de skrivna reglerna blir inte bara den germanska utan också den romerska traditionen. Ex är

Lombardian – den lombardiska rätten i norra Italien.
Saliska lagen i nuvarande Frankrike (frankerna) Under 700-talet byggde upp frankerna upp ett stort rike (sydvästra Europa)

Dessa från stor betydelse för rättutvecklingen i Italien och Frankrike. Vi ser en början av Justinanska även i de västra områdena av 600-700-talet mot nya rättsregler som börjar skrivas ner – som ger upphov till en form av ny rättsvetenskap. Detta lever kvar framförallt den saliska och rättsutvecklingen i Frankrike blir väsentlig under senare delen av 700-talet och början av 800-talet.

800 Kröns Karl den store till romersk kejsare. Detta bygger på tanken om det romerska imperiet – kröns till romersk kejsare – tar romersk och kejsare och kröns till ämbetet i Rom av påven. Medan staterna faller sönder efter Västroms fall lever den katolska kyrkan kvar som en maktfaktor, så kyrkan försvinner inte, utan de verkliga staterna, det romerska imperiet, faller sönder – men kyrkan finns fortfarande kvar. Runt 800 har kyrkan också maktaspiration. Det som kommer att kännetecknar rättshistorian är kopplingen mellan stat och kyrka – kopplingen mellan den världsliga makten och den andliga makten. Karl den store är ett ex på blandningen av romersk tradition och germansk sedvänja. Enligt romersk tradition var kejsaren auktoritär och hade fullkomlig kontroll över rättskipandet. Enligt germansk rätt fanns det folkligt inslag dvs beslut som fattades - fanns en form av tidigt demokratiskt inslag. Karl den store anammar den här filosofin, iofs stiftar han lag, men återhållsamt – ser hur kulturblandningen får effekter för en ny typ av statsskick.

Lagsamling Karl den store ger ut lagsamlingar – Capitularier - den traditionen fortsätter Karl den store med – ger ut lagstiftning, samlade, nedtecknade så att det ska finnas. Juridik och politik - förutsättning för att statens ska var effektiv och fungera – det krävs någon form av lagsamling – någon form av hierarkisk uppbyggnad av staten. Inte heller Karl den stores rike överlever, utan det faller samman ganska snart efter hans död. Vad vi ser mellan 500 och 1000, är olika försök att återskapa det romerska territoriet men de misslyckas. Finns olika anledningar till detta – t ex Karl den store misslyckas antagligen för att Europa går in i en djup depression i slutet av 800-talet och 900-talet är mörkt år i europeisk historia. Djup ek nedgång, även socialt och kulturellt – Västeuropa går in i en dvala.
Samtidigt med detta börjar kyrkan utöka sin position och börjar stärka sitt välde.

Det andra försöket att återskapa det romerska imperiet – något händer – om vi lossas att 900-talet var ett mörkt århundrade, kan man säga att 1000-talet blev ljust för Europa. Det händer mkt som verkligen kommer vara ex på hur man försöker bygga upp det här romerska imperiet igen. Effekten av Karl den stores rikes fall är att vi får en ny maktstruktur i samhället – det uppstår ett fenomen i Europa som kallas feodalrätt.

1000 Feodalrätten som organisatorisk kultur för Europa. Feodalrätten är en hierarkisk uppbyggnad – förhållanden mellan herren och undersåten, dvs någon ägde jorden och någon annan brukade den. Fastkedjade svårt bryta sig loss från mönstren. Olika grupper har olika positioner i samhället. Man kan säga att det här är en tidig uppkomst av det ståndsamhälle som sedan kommer breda ut sig över Europa. Regionala och lokala stormän styrde och tog över förvaltningsuppgifter och myndighetsutövning – kung eller kejsare högst upp.

Även en utpräglad stadsrätt, städernas rätt. Om man en gång haft en nedgång i ekonomi följs detta ofta av en recovery och sedan kommer en ekonomisk bom. Bomen inträffar någon gång vid 1000-1100. Det som händer är att vi har en pågående urbanisering 1100-talet. Då folk på landet, på 900-talet, slås ut, söker man sig till de städer som finns. Handelsstäder började växa upp. Tidigare i det romerska imperiet har vi sett handelsstäder, men dessa hade försvunnit, men dessa började komma igen. Bland dem har vi gamla romerska städer som London, Köln, även nya Lübeck.

I och med att städerna får en stark position uppkommer behovet av att reglera förhållandena i städerna, då får vi också en rättslig utveckling i städerna. Framförallt i norra Italien är utvecklingen väldigt stark. På landsbygden var det feodalrätt och i städerna en utpräglad stadsrätt. Det finns ett antal städer som blev som små stater, framförallt i Italien. Befintliga lokala nedtecknade eller muntligt traderade sedvanerätten.

Kyrkan – en tid framåt iaf till 1300-talet centralisering av kyrkan, framförallt av påven - hierarkiska strukturen i kyrkan. Fram till 1300-talet – här påvemakten försvaras – varför? Ser att man bygger upp en förvaltningsstruktur, en byråkrati, en hierarkisk modell. Man har högt utbildade tjänstemän inom kyrkan, dvs det finns en medvetenhet om rättssystem och om kyrkans politiska ställning. Förvaltningsorganisationen är mkt effektiv (högt utbildad).
Kyrkan är också till att skapa nya rättsregler – påven börjar stifta lagar i större utsträckning. Man inrättar domstolssystem med tydlig hierarki inom kyrkan. Detta brukar kallas för den judiciella revolutionen. Det är en av de judiciella revolutioner som ägt rum i Europa. Detta är den första efter Romarikets fall. Hieratisk struktur – både politiskt och förvaltningsrättsligt för kyrkan och rättsligt för domstolar – med utbildade domar och utbildade tjänstemän. Hur kommer det sig att man kan få utbildade tjänstemän? Jo, det hänger samman med att även rättsvetenskapen utvecklas under samma tidsperiod. Studiet av justinanisk lagstiftning – den romerska rätten – när kyrkan börjar organiseras är att man tänker att när rikena faller = möjlighet för kyrkan att skaffa sig ett herradöme över Europa – den romerska tanken växer, kunskapen om den romerska rätten återupptäcks. Norditalien. Man bygger upp ett politiskt och rättsligt system ser man till att rättsreglerna fungerar som de utvecklats gustavianskt. Man pratar om ett lärosäte i Bologna – utvecklar man romerska – innebär en ny generation rättslärda kyrkomän växer upp och tar säten inom organisationen. Efter ett antal decennier och generationer – accelererar detta och att suget av romerskrätt blir mer och mer intensivt. Detta är verkligen en judiciell revolution som äger rum. Detta innebär också att vi skapar ett europeiskt universitet – det första (största) universitet i Europa och som skapar normer för andra universitet. Studier i Bologna blir ett föredöme.

Kyrkan ser till att även i andra delar i Europa så utbildas studenter till att bli domare eller tjänstemän inom organisationen. Detta innebär också att de romerska rättkällorna får en väldigt stark auktoritet i Europa.

Lagstiftning: Kejsaren spelade en dominerande roll för rätten. Lagstifta i större skala på 1200-talet. Den världsliga lagstiftningen berörde främst straffrätten.

Och därmed skapas en ny domstol för den romerska rätten, till skillnad från Justinanus själv och till skillnad från Karl den store hänger den här utvecklingen kvar, det är ingenting som faller. Varför inte? 1100- och 1200-talen var goda år i Europa: Ekonomisk uppsving, och får vi ekonomiska förändringar i samhället växer även kraven på politiska förändringar fram. Om vi har en kyrka som har väldigt stor makt och makten ifrågasätts av världsliga herrar. Det innebär att statssystemen börjar växa fram i Europa, stater bildas. Ibland med framgång, ibland med mindre framgång. Men det viktiga är att makten härleds till en grupp eller till en person – kung eller till någon adlig sammansättning. Påven hävdade att han var guds representant på jorden. Konflikt mellan påven och furstarna – statsmakten växte fram, romersk rätt gav kunskap. De världsliga staterna de ställer krav på sina egna domstolar, sina egna utbildade tjänstemän etc. ”Staten” växte fram. Man ser att modellen för kyrkan fungerar alltså kopierar man det. Därför kan man se sådana likheter mellan t ex kyrkans domstolsorganisation i tid och medeltid med den världsliga som växer upp efter hand. Hierarkiskt, byråkratiskt utbildade domare.

Bolongadomstolen utvecklar regler inte bara för kyrkan utan även för de världsliga staterna. Mellan kyrka och stat, ibland går man hand i hand, men så småningom blir det konflikter. Läs mer om detta i Steins bok. Det slutade med att franske kungen uppgörelse med påven

Påvedömets fall och reformation: Påvemakten kulminerar runt 1300 – sen de världsliga staterna som har störst betydelse – statsrättsligt är 1000-1300 mkt intensivt.
Kyrkomöte påkallas.

1400 Humanisterna (intellektuella)– 1400-talets kritik mot kyrkans tolkning av bibeln. Humanisterna växer fram som en viktig ideologisk faktor. Där man kritiserar den godtyckliga tolkningen av bibliska texter. Man går tillbaka till hur man egentligen ska förhålla sig till guds lag. Det som sker på 1500-talet har sitt ursprung på 1400-talet. Förutsättningar för protestantiska rörelsen. Sammanbrottet för den katolska enhetskyrkan.

1495 Tyska riket, som hittills bestått av en differentierat politisk makt, olika maktintressen –och framförallt differentierad rättslig makt, går nu samman och skapar en högsta domstol för hela det tyska riket – Rikskammarrätten. RKs inrättande och dess betydelse för den svenska rättsutvecklingen kommer tillbaka till.
Innebär att vi får en tydlig domstolshierarki med en överdomstol, dvs den domstolshierarki som vi känner till fanns redan då, men underrätter, överrätter och en högsta instans. Möjlighet att i vissa länder att gå till kejsaren. Den möjligheten hade man i Tyskland, men den accepterades inte av alla.
Slutet på medeltiden – kan se att kampen mellan stat och kyrka har lett fram till att kyrkan organiserade sig och man 1495 har väl utvecklade statssystem med mkt tydlig maktkoncentration till en kung eller liknande.
Det är inte sagt att stat och kyrkorelationen bruten, utan bara att kyrkan förlorat sin ställning som en mäktig organisation. Fortfarande mkt stark i vissa kulturer och länder. Religiösa inslag är det dagligen i storpolitiken – ex tal efter attacker mot NY – nu mer.

Det absoluta kungaväldet: kanoniska rätten upphörde som rättskälla i de protestantiska länderna och ingen konkurrerande makt till kungamakten i Europa. Resultatet var att det växte fram en absolutistisk kungamakt – ansåg sig inte bunden av lagarna. Lagstiftningstakten var låg.

1500-talet fram till 1775 är ungefär = den tidigmoderna tiden – möjligtvis slutet av 1750-talet, men inte riktig medeltid och inte riktig modern tid. Medeltiden präglas av den starka statsmakten – Absolutismen – makten koncentrerades till ett centrum. Tidigare har staterna har växt fram, men det finns också konkurrens mellan rikena – adelsmän som konspirerar om makten. Det är svårt bryta in t ex effektiva skattekontrollen – ställdes inför sådan problemställningar.
Absolutismen innebar att maken utgick från monarken och regeringen. Ibland är tanken att monarken = lagstiftare och att undersåtarna skulle inrättas i systemet. Man ser en stark politisk förändring under 1500-talet. Där makten centraliseras och där vi får mer effektiva byråkratier. Ser möjligheten att kunna driva in skatter i hela riket. Ser svaga regioner med ??? Kan säga att den lilla del av någon form av regional politisk makt börjar sopas under mattan. Vi ska inte prata om nationalstater i den här perioden, utan de uppkommer under 1800-talet.
1500-talet får en hårdare lagstiftning, inte minst på straffrättens område. I Europa får vi en strafflagstiftning - Constitutio Criminalisk Carolina (1530-talet), (tysk straffprocesslag) som riktar in sig på sådana saker som att tortyr ska användas, häxeri och trolldom ska förbjudas. Vidskeplig eller religiös antydan till straffrätten under 1500-talet. Detta får betydelse för ett flertal länder och deras straffrätter. 1500- och 1600-talen präglas av stärkandet av religiösa inslaget i strafflagstiftningen. Varför? När staterna återskapas och politiska makten stärks måste man ha koll – måste hålla makten i takt – ser till att hålla undersåtarna i schack. Det gör man genom att ha avskräckande straff, genom att se till att vidskepelse förs bort.

Lokala domstolar vända sig till högre rättsliga institutioner för tolkning av lagen.
Protestantiska länder – lagar inom oreglerade områden – familjerätten, administrativa rätten. Staten fick ta hand om skola, sjukvård etc.
Merkantilismen – får en politisering av den ekonomiska lagstiftningen (reglering av olika ek verksamheter). Staten skulle ha full kontroll – lagstiftning för att bibehålla sin makt (näringstillstånd av kung och statsmakt. Monopolskapades. Ekonomiska friheten begränsades. Handelstullar och tariffer – ”planekonomi”

1555 sluts uppgörelsen i Augsburg – reformation - kritiken mot kyrkan – katolska kyrkan. En ny syn på hur man egentligen ska organisera kyrkan. Det var inte från början tänkt att man skulle bryta med kyrkan, men det blev så eftersom den katolska kyrkan inte tog den här kritiken, utan då delades de i två. Med Martin Luther i spetsen för de reformerta. Var inte överens om vilken tolkning som ska gälla – det innebär att man splittrar den katolska kyrkans ställning och det leder till konflikter. År 1555 görs en uppgörelse där man grundlägger vad som ska gälla mellan de protestantiska och katolska.

1600 Europa präglas av religiösa motsättningar. 30-åriga kriget bryter ut – det är egentligen flera krig. Även Sverige inblandat under en viss tid. I övrigt är det en stor konflikt som egentligen är mer politisk än religiös. Även konflikter mellan Frankrike och Tyska riket. Detta präglar ganska mkt första hälften av seklet. Vad som också påbörjas är att man protesterar mot absolutismen. Om man tittar på England är typex där kritiken mot absolutismen bryter fram. Där vi så småningom får en revolt (uppror på 1640-talet – republik infördes (kortvarig)) som senare under 1600-talet leder fram till att vi får en konstitutionell monarki Mellan Frankrike och Sverige och andra stater stärker den absolutistiska ??? har vi då England som bryter sig loss – skapar tidig – parlamentariska ???
1600 Naturrätten
Kungadöme nyupprättades 1660, ”Glorious revolution” 1688 (ytterligare revolution) - uppnådde en balans mellan kung och parlament, så skapades ”grund för parlamentarism och den konstitutionella makten”.
Viktiga statsrättsliga filosofer: Thomas Hobbe och John Locke.

1648 Westfeliska freden – Freden i Munster (slut 30-åriga kriget???) första gången ett stort politisk fredstraktat som ritar upp den politiska kartan över Europa. Det håller ända fram till 1815 – Wientraktaten – ny karta för Europa. Detta sätter de nationella gränserna. Man löser också konflikten mellan protestanter och katoliker i Europa och säger att furstens religion bestämmer religionen för alla invånare i staten. Om fursten konverterar måste invånarna också göra det. Furstarnas och staternas suveränitet stärktes.
Som sagt, den politiska kartan målas upp. Sverige spelar en mkt aktiv och betydelsefull roll. Tillsammans med Frankrike blir ??? för Innebörden av detta är att man stärker furstarnas auktoritet över – man kan säga att absolutismen bekräftas genom detta. Man har fastställt möjligheterna för staterna att kunna vidmakthålla sin absolutism. I vissa stater är det mer än andra. I Frankrike inkallas t ex inte riksdagen mellan 1614 och 1789, dvs under 175 år inkallas inte riksdagen. = typex på absolutism.

Naturrätten – Rättslig ideologi, holländaren Hugo Grotius ”Om krigets och fredens lag. Tre böcker” Pacta sund servanda.
Samuel Pufendorf – Förste juridiska professorn vid Lunds universitet.

1700-TALET UPPLYSNINGEN
Kritiken kommer och ??? och inpå 1700-talet börjar en grupp intellektuella i Frankrike kritisera det rådande samhället – samhället är fel, byggt på privilegier kring vissa ståndstillhörigheter. Det viktigaste är individen därför krävs former för att tillgodose individers intressen. För att tillgodo se intressena krävs rättsliga reformer, det krävs konstitutionella förändringar.
Upplysningen är central för 1700-talet och framåt. Tog slut med den franska revolutionen. Upplysningen har iofs många sidospår t ex tidig ekonomisk liberalism. Men grundtanken är att intellektuella grupper kritiserade det rådande samhället (franska styrelseskicket, dess rättskultur). Mot grupper för individualism, mot absolutism och för konstitutionell monarki eller någon annan konstitutionell lösning. Konstitutionen blir det centrala – framförallt kritik mot religionens inflytande över lagstiftningen. Reformera rättssystemet. Emot kyrkans inflytande - Religionen är privat och har ingenting med staten att göra. Inspiration från England och Kina.

Kina (svaga kunskaper) – upplyst despoti, rättsreglerna förnuftiga, rättvisa domstolar, straffen milda.

Om man ser lagstiftningen som ett förändringsredskap, genom lagstiftningen ska man förändra samhället. Det känner man igen - har sett på 1900-talet. Det här är det klassiska som man kan hitta på HD i Danmark – land skall med lag byggas. Ex från upplysningsfilosofen: Lagstiftningen är vägen till att bygga riket. Det kommer ett flertal lagstiftningar som präglar absolutismen – Österrike, Preussen, Tyskland. Har framstående teoretiker: Montesquieu, Voltaire och även straffrättare som Beccaria. Kritik mot dödsstraff och tortyr, därmed upprätthålla med långa fängelsestraff, men inte dödsstraff då detta inte var tillräckligt straff.
Under 1700-talet – ser vi ex på riktiga upplysningen – utanför Europa har vi t ex den amerikanska självständighetsförklaringen 1776. Följs av den amerikanska konstitutionen 1787.

Montesquieu: Fransk landsortsadel, ärvde ett domarämbete (kort tid), vistades i England ett tag, ”Om lagarnas anda” (1748), Makten tredelad: lagstiftanden, utövande och dömande. Skulle ligga i händerna hos olika personer/grupper – kontrollera varandra. Olika samhällen behöver olika lagar.

Voltaire: Välbärgade förhållanden, juridikstudier, produktiv författare, anses som upplysningens främste företrädare, synpunkter på straffsystemet, tortyr och tryckfrihet, kritisk mot kyrkan och prästerskapet.

Beccaria: Tillhörde en rik adelsfamilj, ”Om brott och straff” (1764), motsatte sig dödsstraffet, förordade långa fängelsestraff kombinerat med tungt arbete, straff proportionellt till brottet, pröva brottet skyndsamt och inför offentligheten.

LAGSTIFTNING
Nedskriven rätt var föråldrad och obsolenta pga samhällsutvecklingen.
Kungliga lagar inom speciella rättsområden
- Ofta inte uppdaterade
- Kunde tillämpas godtyckligt
o ”Likhet inför lagen” tillämpades inte
- Präster och adel kunde få sina mål prövade i ssk domstolar
Domarkårerna korrupta och dåligt utbildade.

Nya, rationella lagar

Frankrike – Les cinq Code (De fem lagarna) – Code Civil och Code Penal var de viktigaste lagarna.

Österrike – ny strafflag

Ryssland – omfattande lagreform
Preussen – allmän landslag för de Preussiska länderna, påverkad av upplysningstankar.

1789 Franska deklarationen om medborgerliga fred och rättigheter som typex på inflytande av upplysningstiden.
I Frankrike har man en revolution som inte får effekter förrän in på 1800-talet. Man kan inte säga det. Upplysningen inte fick någon direktiv effekt – det tar lite tid, men någonstans måste saker och ting börja.
Konstitutionella kritiken fick inte så omedelbar betydelse – republik i Frankrike.

Maktfördelning i USA

- Självständighetsförklaring 1776
- Konstitutionen 1787

Medborgartanken försvann inte i Europa.

Kritiken mot kyrkan
- Ren förföljelse under den franska revolutionen
- Under Napoleon mildrades kampen
- Katolska kyrkan förlorade i inflytande då den enväldiga kungamakten började monteras ner

Upplysningen
- Starkt inflytande på Europas rättsutveckling
- Verka på lång sikt
- Kontinenten destabiliserades genom den franska revolutionen. Först kring 1815 var freden garanterad igen.

1800-TALET RÄTTSSTATEN
1800-talet = Tiden mellan 1789 och 1914 = det långa århundradet. Det börjar 1789 med den franska revolutionen, börjar på något nytt, och slutar 1914, därför en bit in på 1900-talet är man kvar i den gamla strukturen – i och med första världskriget tar slutperioden slut. Kommer ta upp mer om t ex synen på samhällets statsmakt.
1800-talet: Reaktion, nationalism, industrialisering och urbanisering, rättsvetenskap och reform

REAKTION OCH NATIONALISM
1802 ff – Napoleanska lagstiftningen (de fem lagarna – Les cinq Code) med framförallt Code civil som den viktiga lagstiftningen. Napoleon besegras – Europas ledare samlas i Wien.
1815 Wienkongressen – sätter en ny politisk karta över Europa som fastställer den konstitutionella monarkin - konstitutionen ska styra kungamakten (Två utgångspunkter: återställa de fallna absoluta kungamakterna och skapa ett allianssystem). Fred i Europa genom allianssystemet. Kungaväldet begränsades genom

- utfärdande konstitutioner
- dominerande förvaltningsapparat
- bemannad av välutbildade ämbetsmän

En- eller tvåkammar representationer införs i många länder
Rösträtten var inte allmän. (tills efter WW1)

Nationalismen vaknade till liv under Napoleonkrigen. Identifikation mellan folk och nation uppstod. Lyfta fram språklig enhetlighet, gemensamma traditioner och historia och rättshistoria. Folket skulle vara berättigade till nationell identitet och ett självstyre – återknöt delvis till förhållanden som varit försvunna sedan länge och delvis kom det att skapas utifrån mkt svaga traditioner. Många krävde självständighet ex norrmännen från Sverige, grekerna från turkarna, belgarna från holländarna, finländarna från Ryssland. Folk med samma nationella identitet samlats till en nationell enhet igen, ex Tyskland och Italien.

Sammanfattning: Nya länder skapades utifrån nationella idéer om ett folks rätt till självstyre, konstitutioner utvecklades där grunderna gavs rättlig och stabil struktur, byråkratier växter fram som gav förvaltningsapparaten stabilitet och rättslig förutsägbarhet. Allt bredare sociala grupper tog del i det politiska livet genom att valbarhet och rösträttsregler utvidgades och kunde utöva inflytande på lagstiftningen.

INDUSTRIALISERING OCH URBANISERING
Ekonomin utvecklas i de Europeiska länderna - höjer välståndet
Folk flyttar från landet till städerna: sociala och ek förändringar, ökade proletarisering, ny slags kriminalitet, stora hälsoproblem. Innebar helt nya krav på statsmakten.
Kolonialvärlden utvidgas - länder som ger sig in i expansionen är Storbritannien, Frankrike (Afrika och Asien), Nederländerna och Belgien och Tyskland.
Överlägsenhetskänsla (rasism) gentemot befolkningen i kolonierna. (”vite mannens börda” = att europeisera kolonifolket)
Nya grupper i det europeiska samhället fick en chans i kolonierna som de annars inte fått - försvagade ståndssamhället i hemländerna.
En viss rättskultur togs med till kolonierna – ex brutal straffrätt som tillämpades i kolonierna.
Europeiska rättsidéerna spreds till koloniernas folk.

Sammanfattning: Den ekonomiska expansionen innebar en expansion av statsmakten. Den offentliga sektorn började utvecklas under senare delen av 1800-talet, tendenserna fanns överallt, ökat behov av lagstiftning, behov av nya regler när de gamla inte längre räckte till och reglering av nya områden.

RÄTTSVETENSKAP OCH LAGREFORM
Napoleanska lagreformen - infördes i de länder Napoleon erövrade. Behölls lätt omarbetade i vissa länder efter Napoleon besegrats. Tankar på att utfärda en gemensam lagsamling för de olika tyska staterna (Thibault). Motståndare till detta begärde att man skulle undersöka den tyska rätten för att komma fram till vad som var det nationella, traditionella och egentliga tyska – Historiska skolan. Förgrundsfigur – Professor von Savigny.

1800-talet = långa århundradet från 1789 till 1914.
Franska revolutionen 1789 – sy gränserna för monarkin. Det viktiga är att man på 1800-talet upprättar man flera monarkier – konstitutionella monarker.
1800-talet inleddes med de Napoleonska lagarna – code civil och code leval som de riktiga. Det fanns även lagstiftning för den administrativa rätten och någon form av ??? - kodifikation. Upplysningsfilosofin eftersträvade också kodifikationer.

Tanken vara att få en enhetlig lagstiftning – innan var samhället uppdelat i grupper - ståndstillhörighet. Detta kritiserades då samhället ska byggas på individen. Då gäller också att ha en lagstiftning som ser till att den är enhetlig för alla som bor inom ett territorium. Om man har nischade lagstiftningar som ger vissa grupper viss rätt – vissa domstolar för vissa och andra domstolar för andra – köper man inte – utan man vill ha en uniformitet. Kodifikation, dvs att man ska samla lagarna – ge ut en ny lagstiftning där man samlar upp all typ av lagstiftning i en lagbok – så att alla känner igen den, så att alla kan ta del av den. Napoleonska lagarna blev då iaf den kodifikation som får störst genomslagskraft. Det finns andra typer av kodifikation – t ex diskussion i rättspraxis om den svenska lagen 1954 är kodifikation eller inte?

Vi har en fransk kodifikation som börjat spridas runt om i Europa – finns även andra lagstiftningar i Österrike, Preussen och Tyskland – men det är den franska som får störst betydelse. Den sprider sig till Tyskland och i Tyskland börjar man diskutera hur man ska göra – tyska riket går under – det grundades 971 och går under i samband med den franska revolutionen 1806. Då abdikerade den tyska kejsaren. Tyskland står utan kejsare, men ett flertal stater. Bestod av det som idag är Tyskland, Polen, Tjeckien, Österrike, Ungern, norra Italien, Serbien – det är ett jätteområde. En strid börjar för att återskapa någon form av tyskt rike – börjar göra det den rättsliga vägen – genom att skapa en kodifikation – nationalistiska tanken kommer fram – nationen som samlat begrepp – nationen ska styras av en enhetlig lagstiftning för alla. Nationalism under hela 1800-talet. När man läser historiska avhandlingar från 1800-talet ska man ta det med en nya salt. Det är mkt skönolja – för att väcka nationalistiska tanken.

Moderna rättsvetenskapen växer fram – andra länder hämtade inspiration från Tyskland. Expansion för de juridiska fakulteterna i Tyskland och andra länder. Juristerna analyserade rättsregler, systematiserade och försökte abstrahera fram grundläggande begrepp och rättsliga strukturer. Juristerna deltog i högre grad i föreberedelsearbetet, ex straffrätten. - Sofistikerade rättsvetenskapliga begrepp utvecklas. Legalitetsprincipen ställde krav på lagarna. Nya områden introducerades, ex aktiebolagsrätten och bankrätten. Nya ek förhållanden.

Romerska rätten fick en kort renässans på början 1800-talet - inspirerade 1800-talets rättsvetenskap, rättsvetenskapen utvecklades bort från den romerska rätten.
Sekulariseringen av samhället fortsatte på 1800-talet.

Medborgerliga friheterna fick en starkare ställning. Allmän religionsfrihet (privatsak). Nya samfund fick bildas och verka. Kyrkan och religionens grepp om familjestrukturen och dess engagemang i skola och fattigvård fortsatte i de flesta länderna (Frankrike u-tag).

Sammanfattning: I form av en reaktion mot upplysningstankarna uppstod en modern rättsvetenskap som snart kom att skapa grunden för ny lagstiftning. Förutsättningarna för lagstiftningen var delvis upplysningsfilosofernas kritik av de gamla lagarna, idéerna om att legalitet och laglighet skulle genomsyra samhällena, samt den starka ek, sociala förändring som präglade de europeiska länderna. Nya nationella stater skapades skulle ha nya nationella lagar. Tyskland fick en ny strafflag på 1870-talet och 1900 trädde den nya nationella civillagen ikraft.

Avslutning:
Begrepp: rättsstaten (sammanfattar 1800-talet). Skedde gradvis och i olika hastigheter
Förutsättning och resultat av rättsstaten
- Statsmakternas gradvisa reglering
- Rättsvetenskapens utveckling
- Expansion av lagar och byråkratier
- Privata ek sektorns betydelse för välstånd och utveckling

1900-TALET MODERNISMENS SEKEL
Processer från 1800-talet fortsatte verkan in på 1900-talet. Processer som startats under 1900-talet har kanske inte avstannat ännu. 1900-talet är ”det korta århundradet” 1914-1990. Två förödande kontinentala krig. Ett kallt krig (delade Europa ideologiskt, politiskt och militärt).
Efter varje storkrig kom en period reflexion – ledde till våldsamma revolutioner och eller dramatiska förändringar och styrelseskick, nya statsbildningar, gamla statsbildningar återuppstod.

1900 får en kodifikation i Tyskland – BGB. Det viktiga är att inte kodifikationsanhängarna kring Thibault som segrade utan runt von Savigny. De lyckades definiera de romerska begreppen, knyta in den tyska sedvänjan på civilrätt och utifrån detta fått till stånd en kodifikation som bygger på evolution, inte revolution.

1800-talet har också kännetecknats av uppkomsten av rättsstaten. Rättsstaten kännetecknas av att lagarna skall utövas under viss kontroll. Konstitutionen, men även att man ska ha utbildade tjänstemän, att det är viktigt att vi har en fungerande statsorganisation och demokrati. I den här andan kommer proportionalitetsprincipen och egalitetsprincipen som lyfter fram – de återfinns nu i de flesta konstitutioner i Europa. Rättsstaten och rättsstatens framväxt.
På 1800-talet rättsstaten utsattes emellertid för kritik. Man menade att konstitutionen utgjorde någon form av evig sanning – så var kanske inte fallet – man måste kunna reformera och gå in – var inte riktigt önskat därför uppkommer någon gång i början av 1900-talet en ny ideologisk inriktning, modernismen.
Modernismen och anledning till detta är de sociala omvälvningarna som man ser i Europa i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet: ekonomisk uppsving, urbaniseringen, industrialiseringen, de tekniska vinningarna, kraven på demokrati när detta så småningom slår igenom i Europa växer också kraven på att kunna reformerar lagstiftningen för att kunna uppnå de nya idealen i samhället – socialstaten växer fram – istället för rättsstat, pratar vi om socialstat – staten får större ansvar för sina medborgare. Det ska inte bara vara en stat som upprätthåller rättvisa och rättskipning, utan något mer man ska ta ansvar för kultur, utbildning, sjukvård, äldreomsorg. Modernismen blir ett led i detta – säger: det felaktiga i hela 1800-talets rättsutveckling är att det grundar sig på gamla värderingar, traditioner och seder och så ska vi inte ha det för att det finns ingen ??? tanke.

Lagstiftning är ingenting annat än lagstiftarens vilja – det lagstiftaren vill ska komma i uttryck i lagen – därför kan man inte bygga lagstiftning inte på gamla värderingar – det ska vara praktiskt och gå fort – känner igen från rättspositivismen. Vi har haft något liknande tidigare, då det var viktigt att genomföra förändringar. Man kritiserade också de religiösa inslagen – religionen skulle vara en privatsak. Men nu blev det ju inte riktigt så i lagstiftningen.

LAGSTIFTNINGEN
Modernismen introducerades: ifrågasättande, skeptisk till auktoriteter, speciellt etablerade sådana, sekulär, religionen är irrelevant, Experimentell och som sådan amoralisk (morallös).
1800-talet – Gemensam värdegrund
Modernismen erkänner inte dessa värden: religion och humanism, äganderätt och enskild integritet är inte absoluta värden.
Religionens roll tonas ner totalt under sena 1900-talet, blev privatsak.

Rättspositivismen: lagstiftarens vilja är den enda och verkliga auktoriteten. Passar både i totalitära regimer och demokratier. Lagen är suverän.
Reaktion på kränkningarna av de europeiska folkens människovärde och medborgarrätt: rättighetskataloger, deklarationen om de medborgerliga fri- och rättigheterna, Speciella institutioner skapades.
Idé om att det finns grundläggande principer – strider mot modernismens grundidéer och mot rättspositivismens förnekande.

Under 1900-talet ser vi också att vi har ett anta revolutioner
Ryska revolutionen: våldsam revolution. Efterföljande sönderslitande inbördeskrig.
Sovjetunionen: viktig politisk aktör under det korta 1900-talet.
Finland: frigjorde sig från Ryssland.
Tyska kejsardömet kollapsade och ersattes av Weimarrepubliken. Förbundsstat med modern författning. Outvecklat partipolitiskt system.
Österrikiska kejsardömet kollapsade.
men dessa revolutioner på 1900-talet är något nytt, ligger i kritiken mot 1800-talets samhälle och alla dessa revolutionerna leder fram till konflikter mellan stater och två världskrig bryter ut under 1900-talet.
Det är intressant att se de nya krav som kommer fram på 1000-talet.
Woodrow Wilsons politiska reformtester: Ex nationella folkens rätt till självbestämmelse och rätt till egna stater.
Efter första världskriget – Parlamentariska demokratin blivit norm för de konstitutionella formerna.
I USA enorm debatt efter första världskriget – man måste göra något åt den europeiska situationen. Amerikanarna ser ett bekymmer eftersom de fått rycka in i WW1. President Woodrow Wilsons: vi måste skapa ett Europa som kan bli enat och som kan fungera – bygger samman ekonomin. Wilson förde fram detta vid fördraget i Versailles, 1914 och ville ha igenom detta. Gjorde inte så, gick på nationalitet – polska korridoren – många säger att det var stort misstag. Kan ligga mkt i det. Wilson är en av de första som för fram, i modern tid, tanken på ett enat Europa – tanken som sedan återkommer hos Winston Churchill i ett tal 1949 – kräver att de europeiska staterna ska bilda en union – Europatanken före WW2 – får ny fart efter WW2.

Ekonomisk depression i slutet av 1920-talet. Fascistiska och nazistiska partier växer fram i spåren av depression. Fascisterna i Italien (1920-talet) Betonade nationens enhet och ledarprincipen. Medborgarna representerades genom korporationer, folkliga rörelser. Partiet styrdes av en elit. Starka folkliga eller kanske populistiska drag i politiken.

Nazisterna i Tyskland – Motståndare till den parlamentariska demokratin, hävdade nationens enhet och ledarprincipen, rasfrågan betonades, antisemitism (judar).

Efter WWII kom en period av reflexion: förintelsen och kränkningen av de medborgerliga rättigheterna. Ville binda samman demokratierna både politiskt och ekonomiskt – Kol- och stålunionen, Romfördraget och Historiska och kulturella kopplingar. Europatanken.

Avkolonisering av världen: kolonialvärlden kollapsade, nya stater etablerades, behovet av organiserade samarbetsformer ökade, fler och mer betydelsefulla internationella organisationer.

1989 Gränser öppnades. Man förstod inte vad som hände – något var på gång – man tänkte att Sovjet skulle gå in, men det hände aldrig. 1989 markerar slutet på uppdelningen av Europa – medan Västeuropa har lämnat det gamla samhället – Östeuropa levt kvar i gamla stadsidéer med tradition lång tillbaka. Från 1989 får demokratin fullständigt genomslag – men i stora delar av central Europa – 1989 markerar slutet av 1900-talet.

Avslutning:
Begreppet rättstat – 1800-talet
Begreppet socialstat = 1900-talet – staten och samhället växer ihop i Europa.
Traditionella livsstilar försvann.
Statsmakterna övertog allt mer de uppgifter som familjen eller lokala gemenskaper tidigare ansvarat för
Långtgående juridfiering av européernas liv
Inslagen av social ingenjörskonst har stundtals varit tydliga.

3/5 Patrik Reslow
DEN RÄTTSHISTORISKA KRONOLOGIN II
DEN SVENSKA UTVECKLINGEN
Det känns inte riktigt meningsfullt att börja på 500-talet då man inte vet så mkt om det. Det finns knappt några skrifter bevarade. Dessutom om vi ska se relationen mellan Europa och Sverige – se hur den europeiska utvecklingen påverkar Sverige är det inte värt börja innan 1000-talet.

- Landskapslagarna (ca 1150-1350)
- Landslagens, den äldre och den yngre tid (13-50-1734/1736)
- 1734 års lag
- Följa tidsaxeln från det sena 1700-talet till 1900-talet
o Markera vissa tidsperioder
o Ständerväldet (1791-1772)
o Gustavianska enväldet (1772-1908)
o 1809 års RF
o Den historiska skolans inflytande
o Reformerna efter 1a världskriget

LANDSKAPSLAGARNAS TID 1150-1350
Oenighet om när svenska riket uppstod – började ta form kring år 1000.
1000-talet Sverige är uppdelat i stora regioner. Det är i stort sett ett glestbebyggt samhälle, stora skogar som skiljer åkermarker bort. Det är svårt att färdas genom riket och det är svårt att hålla riket tillsammans eftersom det är långa sträcker och mkt skog emellan. Det gör att bygderna skötte sig mer eller mindre själva – de var rent administrativt självständiga. Kontakterna gick utmed kusten, det var så man fick kontakt med andra delar av riket – inom riket svårt med kommunikation. Vi har ett uppsving för städerna, kyrkan och hur de världsliga herrarna börjar organiseras. Utveckling i europeisk stil fann inte riktigt vid detta tillfälle. Det börjar så smått.

GEOGRAFISKT OCH KULTURELLT
Grundläggande av städer (viktigaste av dessa är Sigtuna) Kring Sigtuna uppstår en handel och här präglas de första mynten i Sverige. Sigtuna fick kontakter med kontinenten. Kung Olof Skötkonung – Döpte sig kristen – Grundat staden Sigtuna.
Mellan 800 och 1000 har katolska kyrkan börjat intressera sig för Sverige. Efter Karl den Stores rike försökte kyrkan stärka sin maktposition – när man hade mer eller mindre fått stor maktställning i Europa ville man även ha den avlägsna delen av Europa som Sverige tillhörde - den politiska periferin. Man var väldigt engagerad av hisnandet av Sverige. Detta leder fram till att kyrkor etableras i syfte att se till att ??? genomförs – ofta etablerar man kyrkor i de stora regionerna, sk stiftkyrkor t ex Linköping, Uppsala, Strängnäs och Skara. Det är svårt se var gränserna går mellan stiften och den regionala indelningen. Vem kom först? Det är en strid i rättshistorisk forskning. Reslow menar att enheterna fanns från början och att man byggde kyrkor där dessa fanns. Här byggs ut centrala marknadsplatser eller tingsplatser eller liknande. Kyrkans påverkan är mkt viktig. Det är en viktig skillnad mellan Europa och Sverige: I Sverige hjälper kyrkan till att ena riket, men i Europa har det utvecklats en konflikt mellan kyrkan och världsliga herrarna. Det har vi inte i Sverige - här går de stora gruppintressena hand i hand med kyrkans intresse. Kyrkan som gjorde att man lyckas ena riket så småningom. Det vi känner till om de här regionerna är att det har funnits någon typ av lagstiftning – regionerna brukar kallas för Landskap. I de olika landskapen fanns olika rättsregler, det fanns ingen enhetlig lagstiftning, utan varje landskap hade sin egen. Detta visar självständigheten. I takt med att kyrkan intresserar sig börjar landskapen växa samman veta vad som händer ute på kontinenten. Landskapen känner samhörighet med varandra, vilket var en förutsättning för att ena riket. Bondebefolkning – bodde i byar, Social nivåindelning, Mäktiga storbonderätter, slaveri och lite dokumenterat (reseberättelser från kyrkans män, runstenar och senare källor viktiga).
Landskapslagar – inte nedskrivning – utan i stort sätt muntligt traderad sedvanerätt. Precis som i Europa vid denna tiden. Vissa delar beskriver äldre förhållanden.

POLITISKA SITUATIONEN
Kring 1100 – 1200 får någon sorts politisk enhet → centralisering. Kunga- och centralmakten – starkare under sena 1100-talet. Det börjar så smått under 1100-talet och fram till 1200-talet får den verkliga effekten av det här. Det finns personer som anser att vi måste göra riket enhetligt för att stärka maktpositionerna och ekonomin. Sena 1100-talet – Riket enats, Styrdes av kungamakt med viss auktoritet. Strider förekom mellan två kungaätter. Kyrkan stödde utvecklingen av makten.
1200-talet Det svenska kungadömet grundas på 900-talet enligt legenden av Olof Skötkonung, men gamla kungaätten dör ut. 1100-talet och kvar finns några betydelsefulla stormän. En av dem var Birger Jarl, mäktigaste mannen i riket, kungens närmaste man. Birger var inspirerad av den utveckling som sker i Europa – började under 1200-talet. Kanske framförallt hans son Magnus (Ladulås) Birgersson spinner vidare på detta. Vi får den första kungliga lagstiftningen i Sverige, de sk fridslagarna. Vi får en kunglig maktutövning, kunglig lagstiftning under 1200-talet. Kungamakt med kontinental förebild. Lagstifta och ta över domstolarna.
Vi får en uppgörelse 1280 – Alsnö stadga – uppgörelse att få in skatteindriva. Allmän beskattning på fastighetsinnehav, början på det svenska frälset (adeln). Birger och Magnus bygger upp ekonomin man vill skapa en stark ekonomi för att ha råd med en välbeväpnad stående armé. Frälsning uppkommer i Sverige – vi får skattefrihet och liknande, då man lovar att ställa upp med rustning om skattebefriade. Detta är viktigt då detta kommer att följa oss i historien längre fram.
Det som händer är att vi har en intern strid om den politiska makten. Vid central makt vill fler ha del av kakan.

Magnus son – Birger Magnusson – börjar i slutet av 1200-talet att fortsätta centraliseringen. Problemet är bara att Birger är ??? och hans rike styrs av vissa stormän som ska hjälpa honom. Strider inom kungafamiljen. Dessutom har han två maktintresserade bröder – Valdemar och Erik. Det uppkommer en strid mellan dessa Birger och Valdemar och Erik. Valdemar och Erik fängslar Birger i Håtuna 1306 (Håtunaleken). De delar sedan riket i två delar mellan sig. Den centralisering vi sett den ???. Men Birger slåss tillbaka och meddelar Valdemar och Erik att han vill komma överens och bjuder in dem till middag i Nyköping (Nyköpingsgästabud) 1317. Vid middagen fängslas, torteras och avrättas Erik och Valdemar. Här har man sett till att riket kunde var enat. I och med Nyköpings gästabud ligger vägen rak för centralmakten att fortsätta utöva kontroll över landet, att stärka sin makt. Det finns inte många hot kvar i och med detta.
Birger avsätts, men till skillnad får tidigare vill stormännen har en ny kung och utser Birgers brorsson (Eriks son) Magnus Eriksson. Han tar över makten. 1330-talet kungamyndig. Magnus även son till prinsessan av Norge som är enda arvtagaren – blir alltså även arvtagare till Norges krona. När Magnus är regent är han det över Sverige och Norge och Skånelandskap (tog över Skåneland från Dk). Första försöket till en större nordisk union. Detta ligger även till grund för unionstanken som existerar i Europa. Magnus genomför en reform – påbörjat en större rättslig reform.
Under 1200-talet har landskapslagarna nedtecknats, finns alltså i skriftlig form. Muntlig traderad sedvanerätt, växte fram gradvis, allmänt accepterad praxis vid möten för att lösa konflikter. Först i Götaland Framförallt två stycken:

• Den äldre västgötalagen 1220
• Upplandslagen 1296 (stadsfästs 1296)

Västgötalagen och Upplandslagen följer ett större Europeiskt mönster: lokala sedvanerätten i Tyskland, Jyllands landslag. Stora likheter mellan landskapslagarna. Lagarna skiljer sig åt, Upplandslagen har mer form av administrativ stadga, officiell ställning, gillats av konungen. Skillnad mellan dem: privata nedteckningar tidigt 1200-tal, Officiella lagstiftningar vid 1200-talets slut, Upplandslagen – kunglig stadsfästelse. Problemet är bara att varje landskap har sina egna lagstiftningar. Magnus Eriksson präglar den europeiska utvecklingen, säger att nu måste vi se till att skapa en enhetlig lagstiftning i landet. Därför kommer landslagen och statslagen som i huvudsak ersätter landskapslagarna. Men lever kvar som en komplementär lagstiftning. Magnus Eriksson genomför alltså den första enhetliga lagstiftningen i riket. Landslagen blir dock aldrig stadsfäst, det dröjer ända fram till 1442 när kung Christoffer från Bayern lagfäster den. Detta är en mkt viktig period.

Speciella lagar för städerna, kanoniska lagen – kyrkan, kungliga rättsbildning – överenskommelser med de regionala stormännen (Stadgor), Straffrättslagstiftning – fridslagar eller konungens edsöre.

I Sverige på 1300-talet får en enhetlig lagstiftning. Digerdöden inträffar 1340-talet. Omfattande massdöd. Magnus, som förvisso är väldigt framgångsrik kung i övrigt, får stryk för detta. Man skyller på honom och han måste fly landet, dog i landsflykt. Då är fältet öppet för andra lösningar.

LANDSLAGENS TID 1350 – 1734/36 del 1
POLITISK HISTORIA – UNIONSTIDEN
Stormannaintressen konkurrerade. Kungamakten allvarligt försvagad.
Tanken om skapa en nordisk kungakrona Norge, Sverige, Finland och Skånelandskapen. Skånelandskapen återgår dock snart till danska riket. Kvar är Sverige, Finland och Norge, men tankegången är att skapa en nordisk enhet. Unionstanken slår igenom i slutet av 1300-talet. Och vi har den kvar en bit in på 1500-talet. Här enas Danmark, Norge och Sverige/Finland under danska drottning Margareta till att börja med, men det är framförallt den gemensamma kungen Erik som krönts, slutet 1390-talet, Kalmarunionen – som präglar utvecklingen i de nordiska länderna fram till 1500-talet. Erik av Pommern – unionstanken inleds, varade fram till 1520-talet. Här ser att vi under tidig medeltid och hög medeltid får tillstånd en ganska snabb centralisering av makten. Problemet var hur man kontrollerar riket. Försökte hävda en stark kungamakt. Motstånd mot det som ledde till hans fall.

Engelbrekt Engelbrektsson – ledde det svenska upproret, allmänt möte i Arboga 1435 – ”första riksdagen”. Danska unionskungar efter Erik av Pommern, bl a Christoffer och Kristian II.

Det bryts 1500 det blir konflikter, det funkar inte och det växer fram tankegångar i takt med rörelse ut i Europa. Frigörelse. Mellan Sverige och Danmark inleds en konflikt under 1400-talet. Mkt pga Sturerättens intressen. Detta leder fram till invasionen av Sverige när Kristian II griper makten (Christian Tyrann – i Skåne Christan den gode). Kämpade ner det svenska motståndet. Erövrade Sthlm nov 1520, Stockholmsblodbadl, där skånska intressen också var starka t ex Trolleätten. Motståndet mot unionen växte. Vad som händer är att det blir ett uppror mot Christan II som leds av Gustav Eriksson Vasa/Gustav den I. Han kastar ut Christian II från riket och tar makten inleds en intensiv fas av politisk centralisering. Rikshövitsman (riksföreståndare), vald till kung, nationellt kungadöme, slut på unionstiden.

POLITISK HISTORIA - DEN ÄLDRE VASATIDEN – GUSTAV VASA
1520-tal till 1560-tal. Motstånd från stormanna- och bondegrupper. Dackeupproret. Motstånd mot stark centralmakt och maktmedveten kungamakt. Riksdagar kallades in.

Här går reformationshändelserna i Europa hand i hand med rättsutvecklingen i Sverige. Några betydelsefulla monarker i Sverige – Gustav Vasa, Erik den 14e, Johan den 3e, Sigismund, Karl den IX. Karl den IX försökte få till stånd centralisering, lagstiftning, kontroll av riket. Försökt att skapa någon form av byråkratisk struktur. Det lyckas inte under 1500-talet. Försök att effektivisera och modernisera centralförvaltningen – tyska konsulter, permanent arbetande centralförvaltning. Det införs ett kungligt kansli, den sk tyska perioden. Som hjälper till att skapa ordning i kansliet. En administrativ förvaltning växer fram i riket. Som blev självständig, har en särställning i själva ??? Regional roll kring Östersjön.
Administrationen som växer fram och centralmaktens koncidullering
Konstitutionell reform – Gustav Vasa – arvkungadömet, dvs att kungamakten ska gå i arv till Gustav Vasas släktingar i nedåtstigande led.
Det görs ett försök att inrätta någon form av överrätt. Har olika domstolarna i landet, men finns ingen överrätt utan man får gå till kungs. Försökt att organisera domstolarna, men ingenting lyckas.
Svenska kyrkan frigjordes från påvekyrkan.

Erik efterträdde Gustav Vasa – avsattes efter en kort tid. Johan och Karl IX, börder till Erik, följde som kungar. Johans son Sigismund avrättades vid Nyköpings blodbad. Karl IX uppror mot Sigismund.

POLITISK HISTORIA – DEN YNGRE VASATIDEN
1600-talet Gustav den II Adolf, Kristina, Karolinerna, Karl III Gustav, Karl XII – ser hur statsmakten får sin ställning - präglade av den absolutistiska doktrin som finns i Europa. Man måste göra en skillnad mellan Gustav II Adolf, Kristina och Karolinerna. Gustav II Adolf: Konstitutionella eftergifter till högadeln.
Absolutismen tränger igenom i samband med Karolinerna tillträder.
Definitivt 1680 när Karl den XI förklarar sig vara enväldig. Dessförinnan har man sett under 1600-talet att det har växt fram ett samförstånd mellan konung, riksdag och råd. Rådet fungerar som en regering till kungen – inkallas med jämna mellanrum. Riksdagen skall inkallas från 1650-talet och framåt med jämna mellanrum.
Det är ingen enväldig kung som styr som han vill. Detta är tack vare Axel Oxenstierna. Rikskansler som styrde riket när kungen krigade (och Kristina var omyndig). Hade eget intresse att stärka rådets ställning.
Trettioåriga kriget – ”Inbördeskrig” i det Tyska riket.
Kungen stupar 1632. Drottning Kristina tar över. Krigets slut innebar territorier och politiskt inflytande för Sverige.
Absolutismen tar ett annorlunda uttryck i Sverige rent praktiskt, än i Frankrike, men är på pappret iaf ett envälde från 1680 till 1719.

Westfaliska freden 1648 – reglera det europeiska politiska systemet till franska revolutionen.
Sverige bröt sin politiska och kulturella isolering.
Sverige var en stormakt – bräcklig grund – ek stöd från Frankrike, tillfällig grunnande prisförhållanden för Sveriges råvaror (koppar, silver, järn), Grannländernas tillfälliga svaghet.

1634 års RF Reglerade riksrådets och rikskollegiernas arbete och kompetens.
Drottning Kristina abdikerade.
Karl X Gustav efterträdde



KAROLINERNA
Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII styrde riket från 1650-tal till 1718. Krigen fortsatte – riket mer militariserat.
Stormaktsväldet vacklade – vissa områden införlivads i riket, 1718 hade Sverige förlorat nästan alla områden utom Sverige-Finland samt en del av Pommern.
Svenska förvaltningen byggdes ut.
Karl XI effektiviserade och moderniserade förvaltningen. Adelns inflytande försvagades, Högadelns politiska roll försvann nästan helt. Frankrike påverkade kulturellt.
Karl XI – förklarad enväldig av RD. Viktiga lagar under Karl XI. 1686 – kommission för att förbereda en omarbetning av landslagen, blev 1734 års lag.
Uppdämt missnöje efter Karl XII död. Grupper främst adeln, motsatte sig en oinskränkt monarki.

Även om vi ser förändringar från 1300-talet och framåt är det inte mkt som händer rent kulturellt. Strukturerna i samhället är ungefär detsamma - är intresseindelat i grupper, vi har de fyra stånden som makten koncentreras till, har en stark ???befolkning. Och det finns städer och marknadsplatser förvisso, men är fortfarande samma struktur på samhället på 1600-talet som det var på 1300-talet. Det är långa händelseförlopp – tar lång tid att förändra. 1700-talet och frihetstiden är strukturer för samhället i övrigt. Det är först på 1800-talet förändringar kommer. Ståndssamhället är gällande redan fram till 1800-talet.

Sker reformation i enväldet och när Karl XII stupar i Norge börjar kritiken framkomma. Hans syster Ulrika Eleonora har makten ett år, men efter äktenskapet med von Essen. Fredrik den I blir regent – två stycken regeringsformer, 1719/1720, som markerar slutet på det absolutistiska styrelsesättet. Konstitutionell monarki.
Det har funnits regeringsformer tidigare, den mest kända är den från 1634. Den bryter på något sätt enväldigt införande 1680. ??? 1719/1729 måste återupprätta förhållandet mellan konung och riksdag. Problemet är bara att det som händer är att riksdagen är det organ som får störst makt. Har en tidsperiod mellan 1720 och fram till 1772 Frihetstiden, dock ej så mkt frihet, utan politiska bråk – hattarna och mössorna – olika partifraktioner i riksdagen. Oroligheter i tid på kontinenten som inte gick så bra – ekonomin kappelereade – frihetstid är missvisande, men välkänt.
Det som händer under 1700-talet är att vi får Tryckfrihetslagstiftning. Som är präglad av utvecklingen i Europa – upplysningsfilosofin – tankegången på att för att kunna konspirera makten ska man kunna uttrycka sig fritt. Viktigt. 1719/1720, frihetstiden är en direkt reaktion på absolutismen.

Om vi har ett styrelseskick som utgår från någon form av riksdagens diktatur. Om man tittar på domstolarnas funktioner. De minskade i betydelse. Riksdagen tog över inte bara lagstiftningsmakt, utan även den dömande makten. Detta var inte särskilt bra – fanns stark kritik mot detta. Kritiken var inte mot någon makttanke, utan rent traditionsmässigt. Man måste skilja på någon form av beviljande av skatter och en dömande funktion. Konung och råd. När Gustav III tillträder markeras slutet på frihetstiden. Sker en planenlig kupp mot riksdagen – Gustav III lyckas få betydelsefulla personer bakom sig. Kommer en ny regleringsform 1772 som befäster Gustav IIIs position i riksstyret, dvs riksdagens makt är begränsad ganska ordentligt. Kallas statskupp, inget blod spilldes. Effekten av det hela - får så småningom ett kungligt envälde – och detta ligger i den europeiska tanken och ett upplyst spår hur man ska styra riket – kulturellt intresserade – verkligen en svensk kung av europeiskt snitt.

Avslutningsvis: Livsförhållandena inte ändrats mkt sedan medeltiden.
Befolkningen – största delen bönder – levde i kärnfamiljer, bodde i byar, hårt klimat – hungersnöd och sjukdomar som följd, Kyrkan och religionen var viktigt, Reformationen förändrade prästernas liv och klostren försvann, Lutherska ortodoxis.
Få och små städer. Litet borgerskap existerade, Export – naturrikedomar, Kulturellt: en del av det medeltida katolska Europa, Sent 1400-tal – universitetet i Uppsala, reformationen ledde till en kulturell isolering.
1600-talets sena hälft – Sverige en del av Europa – utbildning och bildning prioriterades, Uppsala universitet fick nya resurser, 1666 etablerades Lunds universitet.

MELL/KRELL
Magnus Eriksson – skapa en rikstäckande enhetlig landslag – ersätta landskapslagarna, Kommitté arbetade fram landslagen, aldrig statsfäst, Trängd gradvis ut de äldre lagarna, indelad i balkar.
1442 omarbetad version av landslagen – Kung Kristoffer tvingad att garantera adeln en del vidgade rättigheter, Stadsfästes av kungen, Kristoffers landslag (den yngre landslagen), Gällde till 1734.



1686 ÅRS LAGKOMMISSION
Karl XI tillsatte en lagkommission 1686
Resultat – 1734 års lag.
1600-talets rättsliga utveckling var mkt dynamisk.
1608 – Karl IX nystadfäste Kristofers landslag och ett Appendix med citat från Bibeln, grunden till domarnas straffdomar.
Lagstiftningstakten ökade.
Drottning Kristinas straffordning
1686 Testamentsstadgan (Karl XI)
Domstolarnas verksamhet – 1614 Rättegångsordinantian, 1615 Rättegångsprocessen.
Domstolshierarki inrättas. Kungens HovR. Kungen överpröva HovR domar.
1615 Beneficium revisionis – få sin sak prövad av kungen.
Kungens domsmakt – riksrådet. Justitierevisionen dömde kungsdom.
Praxis utvecklades, blev betydelsefull.
Kontinentala romerska rätten – spelade en viktig roll i utvecklingen.
Svensk rättsvetenskap började utvecklas – Juridiska avhandlingar, Blanda teori och praktik.

1700-TALET (1718-1809)
1700-talet omdanade i Europa och Sverige. Riksdagsstyre efter karolinska enväldet – Auktoritärt.
Upplysningsidéerna spred till Sverige – prägla politiken och Gustav IIIs regering.
Gustav III – Begränsade RDs makt, Styrde mer auktoritärt, Följde upplysningstankarna – genomförde reformer.
Franska revolutionen påverkade Sverige. Polarisering.

POLITISK HISTORIA
Tidigare sett det kungliga enväldet ersättas av ett ständervälde – 1719/1729 års RF, RD tog sig mer makt, Grupperingar uppstod – ämbetsmännen spelade en dominerande roll, Ständerväldet blev sårbart.
1772 Gustav III genomför en statskupp – Ny regeringsform – Begränsade RDs makt, införde ett begränsat kungligt envälde, bestod till 1809.
Gustav III – Framgångsrik inledning, Misslyckad fortsättning, politiska klimatet hårdnade, Motsättningar mellan kungen och officer- och ämbetsmannaadeln, krig med Ryssland, 1792 attentatet på operabalen.
Gustav IV Adolf Omyndig – Hertig Karl ledde landet – politisk och rättslig förföljelse av Gustav IIIs närmaste medarbetare. Myndig 1796, Auktoritär stil, förödande utrikespolitik, Napoleonkrigen – nederlag mot Ryssland, förlorade Finland, Avsätts 1809.
Befolkningen bönder, Ek utvecklas, manufakturer, Bruksekonomi, städerna växte och blev fler, Ostindien – Ostindiska kompaniet, Kultur och vetenskap blomstrade – Linné och Celsius.

RÄTTSUTVECKLINGEN
1734 års lag – resultat av 1600-talets förhållanden, föråldrad.
Ständerväldet - Lagstiftningstakten rätt låg,
- 1766 Tryckfrihetsförordningen, Kontroll av ämbetsmännen, Censurförbundet, Allmänna handlingar offentlighet, mkt radikalt, avslöja korruption och svågerpolitik.
Licentieringen – Riket styras av riksrådet och kungen när RD inte var samlad. Riksråd utnämndes av kungen.
Hattar och Mössor.

UNDER GUSTAV III
Ny regeringsform. Mer balanserad kunglig maktutövning.
1789 viktigt årtal i svensk historia – påverkar det som sker i Frankrike. Gustav den III inser att vi måste göra något för att tillfredssäkra att ingen revolution bryter ut i Sverige.
1789 Förenings och säkerhetsakten (FSA) – Riksdagens ställning mer eller mindre dras in och den enväldiga monarkin stadfästes. Rådet avskaffas.
1789 HD inrättas. HovR inrättades år 1614 – först Svea HovR. Det har växt fram en form av överrätt genom kungens kansli, men nu kom HD. Tittar man på motivet till detta handlar det inte om instanssystem, utan för att kungen att se till att den högsta makten hamnar i kungens händer. Sex ofrälste domare. Stark begränsning av adelsprivilegierna. Alla svenskars rät att äga ord.
Avskaffande av tortyren. Två förordningar rörande religiös tolerans. Begränsa användningen av dödsstraff. Sverige började utvecklas och förändras under 1700-talet.

Enväldet kallas det Gustavianska enväldet fortsätter med sonen Gustav IV Adolf, som framställs som en misslyckad monark. I slutet av 1700-talet blev Sverige involverad i de politiska stora händelserna i Europa i samband med Napoleonkrigen.

1800-TALET (1809-1914/17)
Reaktion och Nationalism, Industrialism och Urbanisering, Rättsvetenskap och Reform.
RF 1809
Karl XIII saknade arvingar.
Karl Johan (adopterad, Bernadotte) – arvingar sitter än idag på tronen.
RFs maktstruktur ändrades med tiden.
Styrande eliten – ämbetsmän och officerare.
Inflytelserikt men litet skikt av framgångsrika industriidkare och bankirer.
Karl Johan Representerade den europeiska reaktionen på revolutionen. Blev med tiden mer konservativ, bevara riket, återvinna förlorade områden, Erövrade Norge – Personalunion med Sverige. Unionen upplöstes fredligt 1905.
Oskar I – mer liberal. Intresserad av reformer, blev försiktigare.
Århundrade av relativ isolationism. Krimkriget 1850-talet.
Karl XV – Kungliga inblandningen i styrandet av riket minskade gradvis.

När man passerar 1800-talet blir Gustav IV Adolf påverkad av kontinenten. Han sluter några alliansfördrag med andra stater som missgynnar Sverige. Man gör en felbedömning. När Frankrike bryter fördraget med Ryssland, går till attack, hamnar Sverige på fel sida. Man hade valt att inte ställa sig till Storbritanniens allians utan valt den franska sidan. Frankrike och Ryssland hade en pakt från början, men den bryts. Och helt plötsligt är Sverige och Ryssland på motsatta sidor. Effekten blir att Sverige förlorar Finland 1809. I samband med detta avsätts Gustav den IV Adolf och därmed är den tidigmoderna tiden är slut i svensk historia. 1809 försöker man hitta en ny konstitutionell ordning som ska försöka få lugn i riket och återskapa ett nytt halverat rike. Vi kommer gå i union med Norge 1814. Union, inte ett land, utan som främst gäller utrikespolitiken. Två separata författningar.
1809 får vi en regeringsform som står sig ändra fram till den nuvarande 1974 års (trädde i kraft 1975). Den här regeringsformen är präglad upplysningstiden, av Montesquieus maktfördelningslära och är ett tidsenligt 1800-talsdokument och fram till 1975 var det världens näst äldsta författning. Problemen med RF 1809 kommer tas upp under Rätt och Politik III.

1800-talet kännetecknas också av någon form av rättsstatsideal – rättsstat. Detta går hand i hand med ekonomiska liberalismen, tanken på att statens ska vara skyddande, dvs det måste finnas fungerande domstolar och ha vissa principer, t ex proportionalitetsprincipen, egalitetsprincip. Egalitet blir synnerligen kännbart. Det som händer är att det gamla ståndsamhället raseras under 1800-talet. Specialdomstolar och universitetsdomstolar läggs ner och istället skapas enhetliga domstolar för alla medborgare. Vi avskaffar ståndsriksdagen. År 1866 får vi en tvåkammarriksdag. Anledningen av detta var att ståndsriksdagen grundade sig på en indelning av samhället – det var många grupper som stod utanför, t ex advokater - de passade inte in i underklass och inte över. Nya riksdagen – mer representativ – rösträtten snävt begränsad.
Reformer och viktiga samhällsförändringar förändrade förutsättningarna.

Statsministerämbetet inrättades under 1870-talet.
Moderna partier började framträda på 1880-talet.
Politiska stridsfrågorna: rösträtten, värnplikten, frihandeln.

Oskar II – Acceptera (motvilligt) ett mer parlamentariskt styrelsesätt.
Gustav V försökte hindra modernisering, lyckades fördröja den.
Första världskriget slut – monarkin spelat ut sin roll.

REAKTION OCH NATIONALISM
RF 1809 – Förhindra ett kungligt envälde, förhindra att RD fick en dominerande roll, maktbalans.
Revolutionsidéerna var rätt populära i Sverige – inte ssk stor genomslagskraft.
Levande svensk nationalism – fredlig nationalism.
Skandinavismen.

INDUSTRIALISERING OCH URBANISERING
1700-talet – försiktig förändring.
1800-talet – mkt större förändring. Befolkningsökning (1830-talet), Inre emigration, Emigration till nord- och Sydamerika, Jordbruket var basnäringen, Industrin växte i betydelse – ökande urbaniseringsgrad, städerna blev fler och växte, Infrastrukturen moderniseras.
Större tryck på statsmakten - regeringen och ämbetsverkan expanderade.
Social sammanhangen förändrades – adeln marginaliseras.

RÄTTSVETENSKAP OCH REFORM
1820 konstaterades att 1734 års lag föråldrad – Lagkommitté
1826 civillagsförslag med processbestämmelser
1832 Kriminallagsförslag med rättegångsbestämmelser – nyskapande och influerande av utländska förebilder.
Svenska rättsvetenskapen: Ganska strakt tyskt inflytande, Juridiska fakulteterna expanderade, utbildningen präglades av rättsvetenskapen, antalet studenter ökade.

1800-talet kännetecknas också av en strävan efter enhetlig lagstiftning på andra hållet. Det läggs fram förslag till gemensam civilrättskodifikation och straffrättslig kodifikation. Detta sker inte. Återkommer till detta.
Det svenska 1800-talet liknar mkt det europeiska – rättsstaten, två kammarriksdag, kodifikationsdiskussion etc.
Tryckfriheten 1766 inskränks i samband med 1789, men i början av 1800-talet, runt 1812-15 får man nya tryckfrihetsreformer som gäller fram till den nuvarande, 1849.

1800-talet skiljer sig ganska mkt mot vad vi sett tidigare – får en riktigt konstitution – innebär det förändringar på andra områden. Parlamenten inrättas, dvs byråkratin blir stärkt. Det växer fram en statsministerpost som först är tänkt som rådgivare till kungen, men utvecklas till att bli någon annat. Får en särskild ställning vid sidan av kungen och helt plötsligt är man i en diskussion om rikets styre i sin helhet. Parlamentarismen, som redan växt fram i England redan på ??, den debatten sker i Sverige under 1800-talet, sociala reformer, Sverige industrialiseras ganska sent i slutet av 1800-talet med en snabb urbanisering och med en ekonomisk uppsving. Uppkommer andra krav.

1900-TALET (1917-)
WWI slut till tidigt 1900-tal. Urbanisering och industrialisering fortsatte. Bondesverige tynade bort. Befolkningen bor i större och medelstora städer.
När man kommer över till 1900-talet ökar kravet på demokrati – den demokratiseringsprocess som finns i Europa kommer här också pga de förändrade sociala förhållandena.
Industriföretag växer fram genom viktiga uppfinningar och industripatent.
Expanderade och skapade en bas för landets välstånd – Sverige drogs inte in i de två WW.
Svenska arbetsmarknaden var relativt lugn – 1920- och 1930-talen – Sverige ett av de mest strejkdrabbade länderna.
1939 Överenskommelsen i Saltsjöbaden – skapade förutsättning för politiskt samarbete och kompromisser.
Offentliga sektorn expanderade. Offentliga monopol (ex tele och järnväg), Stat och kommun beskattar medborgare – fördelar resurserna.
Från utvandarland till invandrarland (mitten av 1900-talet) – Industrin behövde arbetskraft, ändrade karaktär på 1979-talet – spontana invandrare.

POLITISKA UTVECKLINGEN
Parlamentarismens definitiva genombrott – slutet på WWI. Kungen statschef utan politiskt inflytande (Gustav V). 1920- 1930-talen – Politisk oro, många regeringsskiften och regeringskriser.
Koalitionsregering bildas (socialdemokrater och bondeförbundet/Centern). Samlingsregering under WWII.
RF förändrades ej pga parlamentarismens genombrott. Mindre ändringar 1920-1960.
Starkare skydd för de medborgerliga fri- och rättigheterna – Total grundlagsreform – förbereddes under 1950- och 1960-talen, Slutresultat – tvåkammarriksdagen ersattes av en stor enkammarriksdag, Nya RF (1974 års RF).
Politiska utvecklingen påfallande lugn. Markerad borgfred. Ek blomstring.
Rättslig utveckling: rättsliga materian har expanderat synnerligen mkt, Europeisk integration = rättslig integration, Synen på rätten förändrats, ”Sociala ingenjörerna”.

Rättsstaten är detsamma här som i Europa, rättsstaten övergår snart till något annat - socialstaten växer fram runt 1920-talet med ett större ansvar för medborgarna att upprätthålla inre och yttre säkerhet.

Intressant är i skiftet mellan 1800 och 1900 är synen på rättsvetenskap – har en stark ställning i 1800-talets samhället, men likadant här som på kontinenten. Man ska ta hänsyn till traditionen, gemensamma värden – starkare historieskrivare som försöker stärka den svenska nationalismen. Det handlar om så mkt mer, en ämbetsmannastat som växer fram, ämbetsmannen i centrum, förvaltningens självständighet. Ämbetsmannaidealet är centralt även i exvis utbildningen. Juristen 1880 skiljer sig markant från 1930. Juristen 1880 var en ämbetsman, med kunskap med en egen idealism. Medan juristen i 1930-talets samhälle blev ett verktyg för den politiska makten. I rättspositivistisk anda. Lagen blev ett verktyg för samhället. .

Socialstaten övergår så småningom till välfärdsstat. Som kan uttrycka statens intressen, statens arbetsuppgifter. Det vi ser både i Europa och Sverige 1930-45 är en utveckling mot en stark stadsmakt. Detta tar olika vägar – en demokratisk väg, i USA och i Sverige under det första renodlade socialdemokratiska maktperioden, 1930-talet, inte minst under kriget. Och en territoriell utveckling i de fascistiska, nazisiska och kommunistiska staterna – Ryssland, Spanien, Italien. Detta leder också fram till att vi i Sverige, i och med att vi står utanför andra världskriget, har vi haft en annorlunda inställning till ett gemensamt Europa. Vi har valt att stå utanför två krig, och därmed har också tankegången om alliansfrihet och neutralitet varit fast vägledande. Och det är också anledning till att vi en gång inte velat vara med i EU, och en annan gång faktiskt avstått eftersom man inte beviljade u-tag från alliansfriheten och neutraliteten. Detta har också präglat de internationella kontakterna för Sveriges del. Men efter 1989 har förändrat Sveriges inställning – och har slutit fördraget och numera nästan är fullvärdiga medlemmar i EU, är utanför EMU. Men vi har förändrat inställningen markant mellan idag och på 1960-70-talet. Å andra sidan kan man säga att Sverige på många andra områden varit mkt aktiva internationellt och pådrivande i många internationella frågor som lett fram till internationella traktater och konventioner.

9/5-05 Christian Häthén
RÄTTSLIGA IDEOLOGIER I

Se Steins bok kap 3 och kap 4 (senare del av kap 4 i morgon).
Senare - Kodifikation – Steins bok

Ideologi = Rättsvetenskapens historia (i denna bemärkelse) = Sätt att försöka strukturera och organisera rätten. Man försöker utveckla och förändra rätten och kan inom rättsvetenskapen spekulera över vad som gör rätten bindande. Rättsvetenskap kan man säga har uppstått om och om igen i europeiska historien. Det finns ingen linjär utveckling – inte något som bygger på varandra – utan uppstår till synes från ingenting vid flera tillfällen. Vi ska titta på vad till synes/ingenting är för något. Det finns vissa förutsättningar, perspektiv, omständigheter som är särskilt gynnsamma för rättsvetenskapens framväxt.

Några nedslag i historien:
1. Medeltidens rättsvetenskap (1000-1400-tal) (idag)
2. Naturrätten (1600-tal) – rationella naturrätten, får betydelse för rättsvetenskapen. (imorgon)
3. Upplysningen (filosofisk, kulturell förhållandet i Europa) (1700-tal) (franska och tyska) (imorgon)
4. Historiska skolan (1800-tal) (ska även gå in i det svenska materialet) (imorgon)
Finns även överlappningar.
5. Modernism/rättspositivism (1900-tal) (längre fram i undervisningen)

Vid upplysningen finns tydlig överlappning med kodifikationsblocket – de stora lagarna där naturligtvis rättsvetenskapen har stor betydelse för framväxten av lagar, strukturerandet av rättsregler i nya lagar i storlagsamlingar som kodifikationer. Har här försökt klarlägga och göra det tydligt.

1. MEDELTIDENS RÄTTSVETENSKAP
Redan här måste överlappning göras.
FÖRUTSÄTTNINGAR
• Norditalien ca 1000-tal
• Sedvanerätt - Norditalien är präglat av sedvanerätt som är mkt lokal, den växlar, förändras, dvs den är olika i olika delar av Norditalien. Sedvanerätten är en blandform mellan romersk rätt och germanskrätt.
o Blandform:
 Romersk rätt (har varit traditionellt gällande i Italien – provinser - och även det romerska rikets fall gjorde att den romerska rätten överlevde i olika former (i en enkel form, rent av primitiv form).
 Germansk rätt De germanska folkvandringar som strömmade in i det romerska riket från 200-talet och framåt och tillslut fick det romerska riket att kollapsa. De germanska folkvandringarna innebar en bosättning (inte alla men en hel del bosatte sig i dessa områden) och tog med sig sin egen rätt, sina lagar, sin rättsliga tradition. Den germanska rätten var sällan nedtecknad, iaf inte när den kom med de vandrande folken. Men den nedtecknades under inflytande av den romerska rätten på 500- och 600-talen. Viktigaste nedteckningarna som är just germansk rätt är Lombardan. Denna knyter an till det lombardiska folket som kom på 500-talet till Norditalien. De bosatte sig i Norditalien och gav namn till Lombardiet. Den här blandformen av romersk och germansk rätt uppstod på många olika ställen i Västeuropa och fick olika karaktär. Men i Norditalien knyts den an till Lombardiet. Det innebar att de olika städerna i Norditalien hade en sån här sedvanerätt, som hade någon form av blandfrom. De var olika. Men utmärkande för sedvanerätten är att den ändrar sig gradvis, förändrar sig långsamt och rörligt. Även om det fanns nedtecknade texter var de inte i sin mening slutgiltiga – det kunde läggas till om det fanns lagstiftningsmakt hos dem som styrde städerna eller så kunde sedvanerätten växa kring dessa. Det var inget slutgiltigt, utan dynamiskt och förändrigt.
• Ekonomisk blomstring – 800- och 900-talet hade varit ganska kritiska år, men på sena 900 och 1000-talet börjar Norditaliens handelsstäder växa och ekonomi blomstra t ex Milano, Tyrolen, Venedig, Verona. Här blomstrade ekonomin och framförallt handel.
• Handel mellan städerna och utanför regionen började växa. Man börjar återknyta gamla kopplingar till Rehndalen i norr och kustområdena runt norra Medelhavet. Ännu lite senare, i slutet av 1000-talet kom korstågen igång och det gör att iaf Venedig och Rehn gör stora vinster på att transportera material till det heliga landet. Handeln växte. Se en viktig koppling för sedvanerätten var relativt outvecklad, långsamt föränderlig. Handeln förändrades snabbt och förhållandena i Norditalienska stöder ställde nya och framförallt större krav på rätten. Rätten måste kunna svara till nya behov. De nya behoven var ekonomiska,
• rättsliga och politiska. De norditalienska städerna hade också mkt långtgående självstyre – nästan självständiga kommuner eller enheter. Den politiska självständigheten manifesteras i en RO som var unik.

Det fanns egentligen ingen rättsvetenskap under denna tid. Man hade inte studerat de romerska källorna, sedvanerätt, men hade något som skolor – de större städernas katedraler där man hade skolning av ungdomar (män) som skulle lära sig läsa och skriva för att ta olika uppgifter i kyrkan eller i den kommunala förvaltningen. Vid skolorna studerade man troligen också de här nedtecknade källorna. Möjligen var det så att framträdande domare tränade upp begåvade ungdomar som skulle fortsätta kanske som domare eller skrivare eller administratörer. Den var inte organiserad i någon vidare mening, utan mkt spontant uppkomna behov eller pga personliga skäl eller kopplingar. Men fanns någon typ av skolning.
• Romerska källor Romersk rätt som den utövats, skapats och tillämpats var skriven rätt, nedtecknad rätt, av kejsaren skapad lag. Den fanns samlad (kodifikationer). På 500-talet samlades den romerska rätten av kejsare Justinanus. Man fick en slutgiltig samling av romersk rätt på 500-talet. Dessa romerskrättsliga källor kom att utnyttjas under en viss period just i norra Italien. De var alltså gällande rätt under en viss period, en ganska kort period. De romerska källorna börjar uppmärksammas igen på 1000-talet.

BOLOGNA 1000/1200-TAL
GLOSSATORERNA
”Glossatorskolan”
• Skolastiken – ett sätt att se på källorna, texterna - en skolbildning eller filosofi. Det är medeltidens grundfilosofi i det västra Europa. Skolastik betyder att man tillägger vissa källor ett slags ursprungligt och totalt auktoritet. Vissa källor är nedskrivet förnuft = Sanning (med stort S). Dessa är nedtecknade och tanken bakom skolastiken var en slags nästan negativ och destruktiva uppfattningar – ”Det var bättre förr, då hade folk insikt, då kunde man bättre, nu hade förfallet satt in, msk kunde inte lika mkt och lika bra längre”. Skolastiken är en slags grundåskådning där man tillät dessa äldre källor total auktoritet. Detta har vuxit fram som tankesätt i ruinerna av det gamla romerska riket. Msk satt i städer som bara var en bråkdel så stora som det varit tidigare - hade varit bättre, större, finare, grannare förr. Bibeln fanns i tankarna – bud i bibeln är guds eget ord, säger bibeln själv – alltså har bibeln i skolastisk mening absolut auktoritet, när det gäller religion. Men om vi snävar in – fanns andra texter som också hade total auktoritet – Aristoteles 300-talet e Kr (efter Platon) hade skrivit mkt om naturvetenskap så som hans tid kände till det. Han ville genom empiriska försök ta reda på mer kunskap om naturrätten. Hans texter hade bevarats, inte alls alla och långt ifrån kompletta, men bevarats och traderats, förts över från generation till generation. Aristoteles texter ansågs ha just den här, i skolastisk mening, total auktoritet. När det gäller att förklara världen så som naturföreteelse, men när det gäller andlig företeelse är naturligtvis religion. När det gäller rätten/juridiken så gav man de romerska källorna som hade tillkommit under Justinanus på samma sätt total auktoritet – kan kallas ”Corpus iuris Civilis” = samlingsnamnet för de Justinianska lagarna. Dessa började man studera igen i just skolastisk mening.
• Aktörerna Vilka är personerna?
• Arbetssätten – metoden hur arbetar de?
• Universitetssystemet – som ett resultat av arbetet, växer universitet fram – en viktig och intressant del är rättshistorien som granskar den juridiska utbildningens historia.

SKOLASTIKEN
Skolastiken och dess syn på den totala auktoritet som texterna hade. Texterna sågs som ratio scripta = det nedtecknade förnuftet. (Ratio = förnuft.) Detta gäller både för Aristoteles, naturvetenskapliga texter och de rättsliga i romerska texterna. Man såg inte msk som någon som kunde utveckla, skapa kunskap, utan msk kunde bara förmedla kunskap, ge ett blekt återsken av det som var bättre, finare, klarare, tydligare förr. Därför hade man sanningen nedtecknad. När man kommer till juridiken/rätten ser man för oss konstiga grundsynerna, den inte ska utvecklas, går inte förändra – paradoxalt - man levde på 1000-talet i den dynamisk tid.

Glossatorerna studerade littera vulgata = den vanliga versionen, standardversionen av de romerska texterna.
1. Digesta – rättsvetenskapliga texter skrivna av advokater eller rättsvetenskapsmän. Det är kommentarer till rätten och förslag till utveckling och spekulationer av rätten. Digesta återupptäcktes på 1000-talet. Den hade funnits i någon form som manus eller handskrivna texter, men man vet inte var den funnits eller varit de århundraden när den varit bortglömd, men uppenbarligen återställdes ett nästan komplett exemplar av det handskriva digesta i Bologna. Vet fortfarande inte varför. Numera finns texten i Florens.
2. Codex – den kejserliga lagstiftningen så som den fanns i Corpus iuris – kejsarlagar – den hade fortfarande varit i kraft, den romerska rätten även om den var förenklad så hade den tillämpats. Codex hade tillämpats men inte fullt ut och inte i alla dess delar. Bevarad till vissa delar men återställd på 1100-tal
3. Institutionerna – är en lärobok i juridik i romersk rätt, som Justinanus sett till att den skapades. En bra och välskriven lärobok. Den hade inte varit glömd någon gång, tappat bort anledning att arbeta med den. Men den var känd.
4. Novellerae – nyheterna, de lagar som kommer under kejsar Justinanus senare tid. Glömdes bort och återfunna på 1000-tal (återupprättades).
Hela verksamheten att återställa de gamla manuskripterna, att finna dem igen och återställa dem gjordes av glossatorerna. Glossatorerna, tidiga rättsvetenskapsmän, arbetade på att återställa rättskällorna - hitta det nedskrivna förnuftet – för att göra det måste man hitta texterna. Var inte helt lätt, men hittade dem i olika klosterbibliotek, arkiv etc. där texterna av en slump överlevt det allmänna förfallet. Och på så sätt kunde börja studera.

Glossatorer:
Textstudier - Studerade texterna och skulle förstå vad som står där - förstå innebörden av texterna. Det var inte helt lätt. Gått 500 år sedan denna samling av texter ställdes samman. Latinet/språket som de var skrivna på hade förändrats. Man förstod inte alltid orden så som de var avsedda att förstås när de skrevs. Texterna var ganska avancerat skrivna. Det fanns system där man var tvungen att förstå flera olika delar för att förstå helheten. Textstudierna blev viktiga och ledde till att förstå att vissa begrepp kunde inte förstås till sin fulla del förrän man hade förstått helheten. Helheten blev en kommentar – kommentarer i marginalen. Det typiska är att man ser en manuskript där handskriften var uppdelad i två kolumner. Då hade man en väldigt oklar formulering i texten och för att förstå den oklara passagen så måste man jämföra med andra ord. Tillslut kommer man fram till en slutsats - hur man rätt ska förstå just den bestämmelsen. Sen skriver man en kommentar i marginalen. Marginalanteckningen är en ”glossa” = kommentaren, noteringen. Förklaring till texten som sen kom att utvecklas efterhand. Glossorna blev fler och fler – blev ibland större och fler än själva utgångstexten.
Ex Vad man försökte göra med glossorna – ”lång tids hävd” är romersk rätt och återfinns i texter och skulle ge upphov till äganderätten. Hur långt var ”lång tid”? Hur lång tid måste man vara innehavare innan äganderätten förtäras? Man skulle kunna äga. Just kring den här bestämmelsen står det inte, men kanske på något annat ställe – det behöver inte ens ha med äganderätt – ”lång tid är 10 år eller mer”. Nu vet man mer än 10 år. Detta skriver man i glossan och då skall vi förstå den här bestämmelsen att lång tid är mer än 10 år = framväxten av en glossa.
Om i god tro – vad är god tro? Vilka förutsättningar krävs för detta? Innehavet i ond tro? Denna glossa kan alltså ge upphov till nya glossor. Glossastrukturen = rättsvetenskapen i sig, man jämför, utveckla, strukturerar, skapar ett slags mönster. Dessa ursprungliga glossatorer var inte jurister egentligen, utan mer språkvetare. De arbetade med texten ur en språklig synvinkel – vilket är helt naturligt om man tror eller anser att det är det nedtecknade förnuftet – för det nedtecknade förnuftet måste man förstå.

AKTÖRERNA
Den förste:
Irnerius (ca 1055-1130) – (spekulation) troligen den första som kom i kontakt med texten för första gången och förstod dess innebörd och började studera och analysera den. Kanske var det han som såg till att texterna kompletterades och ställdes samman i en slutlig version. Skriv ”IRN”. ”Laterna juris” Lagens lykta, den som tänds och sprider ljus. Han som började undervisa.
Den andra generationen:
De fyra doktorerna:
• Martinus
• Bulgarus
• Iacobus
• Hugo
Verksamma på 1100-talets mitt. Är rättslära och undervisade vid Bologna. Doktor = docera, att föreläsa. Lektor = den som står och läser. Dessa doktorer utvecklade den äldsta principen och skrev viktiga glossor och analyserade. De hade också början till olika skolbildningar inom skolan, där man tar olika tolkningsmönster, där man kan ha en mer strikt tolkning av texter eller en mer liberal eller mer friaktig texttolkning. Två alternativ: mer strikt eller mer frihetlig tolkning. Man var tvungen att tolka texten.
Annan aspekt är kopplingen mellan rättsvetenskapen och makten (i form av kungar och kejsare). Bologna hade en katedralskola där kyrkan utbildade sina kommande anställda. Och till den knyts ??? och ur det växte ett speciellt studier av de här texterna. Det var länge ärkebiskopen i Bologna och indirekt påven som var rättsvetenskapsskolans beskyddare eller den som styrde och ställde. I mitten av 1100-talet så kom en politisk kris att drabba Norditalien, samtidigt som Fredrik Barbarossa från Tyskland och försökte etablera sin makt i Norditalien. Var i princip överherre här, men statskommunerna hade ganska långtgående självständighet. Detta går till krig och krigen utkämpas mellan kejsarmakt och de här städerna – den lombardiska ligan – lega Lombarda. Kejsare Fredrik Barbarossa var tysk-romersk kejsare han hade lite med det romerska riket att göra, men hävdade sin kontakt med detta kejsardöme som hade fallit på 1000-talet. Fredrik Barbarossa studerade den romerska rätten. Kejsaren stiftar lag, den romerske kejsaren. Varför skulle inte den tyskromerska kejsare 500-600-700 år senare också stifta lag? De fyra doktorerna, träder i kejsarens tjänst, och förser honom med de argument som han använder för att kunna knäcka de norditalienska städerna. Han lyckades inte, försöket gick inte så bra och han fick dra sig tillbaka. Man hade en sk riksdag där man försökte göra upp. Kejsarens argumentation var tydliga drag av romersk rätt. Den romerska rätten kommer ständigt förknippas med den absoluta kejsar/kungamakten.

Den siste store
Accursius (1200-tal)
Den sista generationen - fortfarande sker undervisning i Bologna – fortfarande studerade man och kommenterade man texterna. Sista av de alla. Skrev en bok: Magna Glossa eller Glossa Ordinaria. – standard kommentaren till texten. Man skulle kunna bränna de gamla texterna för att den texten sa allt.
Summa-litteratur (sammanfattning).

METODEN
Distinctio = distinktion, klarläggande
Textförklaringar med hänvisning till parallellställen i digesta (även andra texter) löser upp motsägelser.
Resultatet: Glossor (kommentaren som blir större och större tills man kommer till glossa ordinarie)
Är i grunden en radanteckning – enkel arbetsmetod, men texterna var svårhanterliga, det var dyrt att få tag i en text. Distincito = Sättet att lösa problem.

UNIVERSITETSSYSTEMET
Bologna brukar kallas för det fösta västerländska universitetet. Dess ursprung är lite oklart, men har haft någon koppling med den katedralskola som fanns i Bologna och kopplingen till kyrkan var tydlig och lång. Iom glossatorerna fick Bolognauniversitet en rättslig inriktning, det blev det viktigaste juristuniversitetet. Under Fredrik Barbarossas tid på 1100-talet fick det sina första privilegier, dvs första grundande texter som utvecklar universitetet och ger det särskilda rättigheter. Vid den tiden fanns andra universitet också, de första universiteten uppstår under den här tiden, t ex de engelska Oxford, Cambridge och Sorbonne i Paris. Det kommer flera vågor efter hand och det etableras fler universitet. Vid 1300-talet fanns en god spridning av universitet i hela Central- och Västeuropa. Det blev lite av en statusfråga för en furste, kung, kejsare och blev ett slags näringstvång för många då universitetet skapade arbete.

I Bologna var det juriststudier som gällde, men så var det inte nödvändigtvis på andra universitet, t ex medicin, Salerno i syd Italien och man kunde specialisera sig. Men generellt sätt hade universiteten fyra enheter. Den grundläggande fakulteten som alla studerade först var den filosofiska fakulteten. Där man fick en grundexamen. Sen gick man vidare och specialiserade sig. De övriga är juridiska, medicin och teologi.
Jurister hade alltså en grundexamen först innan grundexamen, jft USA med Law School efter collageexamen. De som sökte sig till Bologna var män, inga kvinnor. Män från hela Europa som inte fattiga på något sätt, utan de som kom till Bologna var snarare från högre ståndssläkter t ex rikemans söner där familjen satsade på dem. Studier i Bologna kunde ta många år och man skulle ha råd att leva där och dessutom köpa de dyra texterna och uppehälle och man fick betala avgifter för undervisning. Det var kostsamt och man fick vara borta längre från familj. Ålder – lite äldre än nu, ca 25-30 år, iaf innan klara. När de var klara med examen – olika examensbeteckningar, men de som gick vidare och fördjupade sina studier tog doktorat, blev jurisdoktor. Men långt från alla gjorde det, utan fick en grundexamen - kandidaturs. Man hade fasta årliga studiekurser och man gick till föreläsningar där föreläste = läste före, dvs med de få manuskript var det uppläsaren/lektorns arbete att läsa upp texterna. Sedan noterade studenterna. Efter hand utvecklades detta till att någon läste en textbit och den egentliga läraren kommenterade texten. Vad har man sätt, hur ska det tillämpas, hur kan det kompliceras. Det finns en mängd bevarade anteckningar. Man kan se hur det förändrades gradvis och hur nya glossasamlingar påverkade undervisningen.
Man hade rena diskussionstävlingar. En student gick en uppgift att lösa ett problem och en annan skulle kritisera detta och gå i svaromål. På så sätt lärde man sig att argumentera utifrån texten. Syftet var att bli så kunnig på texterna att man kan hitta de rätta argumenten och ”skjuta från höften”. Det var alltså mkt innantill kunskap, det var lättare då man inte hade så mkt skriven verksamhet, utan man kom ihåg och lärde sig att ha i minnet. Detta kallas Disputatio, man disputerar (idag till doktor).
Beskrivningar hur man levde – höga krav på lärarna – den lärare som inte kom i tid – bötfällas – tvungna att hålla vissa minimiföreläsningar – börja eller sluta för dagen. Studenterna ägde uni – anställde och hyrde lärarna. Det ställdes höga krav på lärarna, om de inte kom i tid bötfälldes de, de skulle hålla vissa minimiföreläsningar och reglerat när föreläsningarna skulle börja och sluta.
Bologna var ett universitet av studenttyp, studenterna ägde universitetet och anställde och hyrde lärarna. Det fanns även universitet där lärarna ägde universitetet.
Glossatorernas verksamheten levde på i ca 200 år. Men på 1200-talet skedde en förändring…

NORDITALIEN
1200-talet och flera århundraden framåt –
Glossatorerna var textanalytiker – man var nu beredd att ta ett steg till – en ny skola etableras, ny rättsvetenskaplig inriktning. Konciliatorerna är en beteckning för dem som ger råd. Avgav ett Consilia = Ett råd, en rättsutredning där man föreslår en lösning på ett rättsligt problem. Dessa är oerhört kostsamma. Konciliatorerna är rättsvetenskapmän som också blir praktiker också utanför lektionssalen. Det finns flera av dem som även var jurister i förvaltning, dvs statskommunerna behövde domare, ämbetsmän, dvs sådana som skötte det dagliga arbetet. Tillhandahöll det material som advokater använde i processer. Men de företrädde inte en part, men kunde vara domare.
Rättsutredningarna är inte en död analys av en rättsutredning, utan snart började de utveckla – de förde de lege lata-resonemang, men också de lege fenda-resonemang. Hur borde rätten vara? Hur borde rätten användas? Man gick ett steg till, man lämnade den slaviska tillämpningen av det nedtecknade förnuftet och gör någonting till – kan säga att det är en rättsvetenskap i mer modern mening, dvs rättsvetenskap som också utvecklar rätten, inte bara systematiserar, beskriver rätten. De använde sina kunskaper i den romerska rätten, men de använde också sina kunskaper om sedvanerätten som gällde runt omkring dem. Det fanns sedvanerätt i städerna och landsbygden som helt annorlunda – den rättsvetenskapliga rätten var ju en teoretisk rätt. Nu försöker man överbrygga den faktiska rätten och den juridiska rättsvetenskapliga rätten. Det göra men genom att utveckla Ius Communi.
• Ius Proprium = den rätt som gäller i området, den egentliga rätten. Det är bygdens sedvanerätt – kommunens sedvanerätt.
• Ius Communi = den gemensamma rätten som gällde över den lokala sedvanerätten. Genom konciliatorernas arbete så utvecklades ett anta rättsliga principer, grund begrepp – lösningar som kunde gälla överallt, som var de bästa lösningarna på problemen. Dessa fyllde i där det brast i den lokala sedvanerätten, där denna inte hade några lösningar, inte ens tänkt på att det fanns ett problem. Ius Communi är grundprincipen – överordnade regler som tillämpades, men blev aldrig lagstiftade, utan detta är en slags övergripande sedvanerätt som är övergripande i hela Västeuropa. I princip kan det ha skapats av en duktig konciliator och kunde spridas i Västeuropa. Speciellt den typ av rätt som är särskilt föränderlig, t ex handelsrätten, köprätten – sådant som rör rörliga ting – men också familjerätt som t ex präglar äktenskapet.
Hur gick de då tillväga, många gånger hade de kunskap om den romerska rätten och kunskap om den lokala sedvanerätten och då kunde man smälta ihop detta. De olika kommunerna i Norditalien hade distinkt olika RO. Då man hade köpt en vara någonstans och ska sälja någon annanstans. Lagvalsregler – Vilka rättsregler ska gälla? Vilka domstolar ska lösa konflikten?
Internationella privaträtten – latinska begrepp härleds från historia - de som skapar det system som ska tillämpas för lagvalsreglerna. Behovet uppstår i en situation där man börjar röra sig i flera olika jurisdiktioner.
Dominium läran (ägande) Vad ligger i begreppet ägande? Vad kan den som äger göra? Avyttra och förfoga? Men det finns en mängd ägandeformer som inskränkte förfoganderätten. I den romerska rätten fanns en enda typ av äganderätt som kunde vara det man direkt hade makt över. I den romerska rätten fanns det också andra former av innehav och i senantiken utvecklades en ägandeform – Emphyteusis. Det är en slags mkt utspädd äganderätt – man innehade en sak, men man kunde inte förfoga över den. Man var tvungen att betala den som hade den överordnade äganderätten.
Konciliatorerna skapar två äganderättsformer:
- Dom direcium = den totala äganderätten, den ägande rätt som kungen och de främsta herrarna har.
- Dom utilie = något man gör, utnyttjar = nyttjanderätt. Den som brukar jorden och betalar för den genom t ex skatt till kronan eller hyra till den som har dom direcium.
Sedan utvecklats till arrendeformer etc.
Juridisk person, den romerska rätten kände inte till detta fiktiva begrepp - någonting som kan äga. I medeltiden uppstår det i kyrkans rätt – man kunde ge gåvor till kyrkor, institutioner som inte var fysiska personer. Efterhand skapades också världsliga strukturer, sammanslutningar i städerna kunde åta sig att sköta t ex fattighjälpen, sjuka, faderlösa barn alltså institutioner för välgörenhet. Själva organisationen som sådan var någonting som man kunde donera pengar till och som i sin tur kunde ge pengar till annan. Detta var något som man inte hade någon reform för i den romerska rätten, men som konciliatorerna skapade i en juridisk version. En nyskapelse som man använde med gamla pusselbitar.
För konciliatorerna var det möjligt att studera romersk rätt och lokal sedvanerätt, dra slutsatser av jämförelserna samt att utveckla rätten. = viktig aspekt i rättsvetenskapen.

Man kan inte säga att konciliatorernas verksamhet tog slut utan den fick olika former. Tog olika uttryck i olika delar av Europa. Man hade grundkunskapen som bas. Man bröt aldrig banden med universitetet så även om man sysslade med praktiska rätt – var man anknuten till universitet och hade verksamhet där – även då universiteten blev fler och fler. I Sverige kom Uppsala universitet 1477 och även Köpenhamn samtidigt. Då hade medeltida expansionen nått sin yttersta gräns. Men konciliatorerna var fortfarande verksamma i viss mening.

HUMANISTERNA
Humanisterna var inte rättsvetenskapsmän i dess moderna bemärkelse. Är på 1400-talet – i slutet. Situationen är mkt renässansen – började uppmärksamma det klassiska igen. Detta är ett resultat av renässansen. Humanisterna började studera texterna igen – med grekiska. Men började läsa grekiska som grekiskan hade förståtts länge. Nu började man förstå texterna med dess ursprungliga innehåll. Medeltidsutvecklat latin hade tappat rötterna med det förflutna. Humanisternas andra verksamhet kommer vid Rätt och Religion då dessa hade en viktig roll vid reformationen.

KANONISK RÄTT
Den katolska kyrkans inre RO. (bl a förvaltningsrätt, processrätt, straffrätt och familjerätt).
Den katolska rätten har utvecklats sedan kyrkans första tid. Det är ett väldigt oklart källäge. Bibeln är naturligtvis en viktig källa, men andra rättskällor vuxit fram bl a kyrkomöten, påvar och andra kyrkliga furstar har skrivit brev och andra bindande regler – kanonesregler. Man har haft olika samlingar för detta, men det var mkt olika vid olika delar av Europa. Tills man kom fram till en period i mitten av 1100-talet.
Gratianus (?-1160) – en munk, verksam i Bologna, lärare och har utvecklat en modell för att rangordna de olika rättsvetenskapliga texterna. Ta ett steg tillbaka – den romerska rätten hade man texterna - nedtecknat förnuft, men texter på samma dimension, nivå – allt var taget av den romerska kejsaren. Det fanns inga konflikter mellan olika nivåer i källor, men här uppstod en hierarki av olika källor. Där uppenbarligen guds eget ord var viktigare, än en påves. Det Gratianus gör är att han sätter upp en slags rättskällelära där han graderar olika rättskällors betydelse och börjar lösa problemet:
”Concordia discordantum canonum” (Gratianus´ Dekret) är en lärobok i kanonisk rätt som innehåller två delar: (kom i mitten av 1100-talet)
1. Genomgång av olika rättskällor: bibeln, påvebrev, consilier, men inte bara i kronologisk ordning, utan i en hierarkisk ordning. Man lånar även in från glossatoreras arbete med kategorisering och det typiska är att han ska skriva om ”testamente”. Testamentet är en viktig värdeakt för kyrkan man kunde ge saker till kyrkan genom testamente. De regler för testamente finns - hur upprättas, vem som får göra det, vem som ska ernjuta, hur klaga. Gratianus samlade alla de rättsregler som gällde för ett testamente – en del av Gratianus Dekret. Han gör motsvarande för dop, död och begravning.
2. Antal typfall – (rättsfall) ex C 32 Dictum initiale (fallbeskrivning som inleder ett causa).
Fingerade fall – ska sedan lösas utifrån texten.




10/5-05 Christian Hätén
RÄTTSLIGA IDEOLOGIER II

Studium urbis Studium curiae – där påven fanns.
Klassiska universitet: Bologna, Paris, Oxford, Cambridge. Prag – tynande tillvaro första århundradena. Wien.
Oxford är äldst. Cambridge grundades av lärare från Oxford. Paris (Sorbonneuniversitetet) var viktigt för de nordiska studenterna. Där studerade man teologi, inte juridik. Salamanca – i Spanien.
Det var som en slags industri som kom igång. Från mitten av 1100-talet och överlevde olika typer av krig och religiösa motsättningar.

2. NATURRÄTTEN 1600-talet
INLEDNING
Vad är naturrätt?
En teori om rätten, om dess ursprung och om dess bindande kraft. Vad som gör att rätten ska åtlydas, rätten ska ha en bindande kraft i samhället. Samhället – hur msk lever i samhället, hur detta samhället uppstått och vad som håller det samman. Naturrätt är förutom en juridisk filosofi, en samhällslära – en social teori.
Filosofi om msk, världen och samhället.
Ur denna filosofi härleds principer och metoder för rättens utformning. Naturrätten kan leda till en rättsvetenskap. Rättsvetenskap uppstår om och om igen. Finns vissa tunna band som förbinder dem, men det finns en slags nystart för rättsvetenskap utan någon omedelbar kontakt med den som ??? tidigare. .
Detta har också givit upphov till systematik och vad vi kan kalla rättsvetenskap. Man vill systematisera det rättsliga materialet. Ser sammanhang kunna göra härledelser, dra ut grundläggande principer.
Naturrättstankar har uppkommit under olika tidsepoker och utifrån omständigheterna har den då kunnat se olika ut. Det finns en kontext, ett sammanhang, någonting runt omkring som inte bara det interna. Här finns viktiga förutsättningar för naturrättstankar.

• Antikens naturrätt
• Medeltidens naturrätt
• 1600-talets naturrätt
Naturrättsidéer under antiken och under medeltiden - dessa former av naturrätt hade starkare eller svagare religiös anknytning. Naturen är inget neutralt, utan står för guds vilja, någon i naturens verkande kraft var rättens upphov. Detta var en vanlig föreställning under antiken – lagen hade mer eller mindre kommit från himlen. Under medeltiden är det den kristna tiden i Västeuropa. Då är det kristendomens, guds bild som ger upphov till rätten.
Under 1600-talet uppstod det som senare har kallats för den rationella naturrätten (ratio = förnuftet, den förnuftiga naturrätten) och den skall uppmärksammas något mer utförligt. Inte grundad i en gud eller gudakraft som verkar i naturen. Men 1600-tals filosoferna hade vridigt sig om man sagt att de inte var goda kristna.

BAKGRUND
ANTIKENS NATURRÄTT
Under antiken menade man att det var möjligt att utröna de principer som styr världsalltet samt ur de principerna härleda de regler som skall styra samhället. En utgångspunkt var att dessa senare rättsregler skulle präglas av rättfärdighet.
Redan under den grekiska antiken (åren f Kr), men även fram till 300-talet. Under denna antiken så höll man sig med en allierad gudalära, vissa stadsgudar, andra mer enskilda, andra mer personliga, fanns ingen standard religion egentligen, men man hade vissa tankar om det gudomliga som ingrep i msk vardag – att man skulle följa vissa grundläggande principer som gudarna vill att man skulle leva efter. Dessa principer skulle vara någon sorts naturliga principer som fanns och gällde för alla i alla tider, alla platser. Detta satt i msks samvete eller inre värld. Detta är tankar som de grekiska filosoferna tar upp århundradena f Kr, t ex Sokrates, Platon etc. De funderade på dessa eviga värdena och eviga principerna som skulle vara nerplanterade i oss. Man hade inte klart för sig vilka dessa principer var, men visste att de fanns.
Speciellt den stoiska filosofiskolan funderade i dessa banor (I Rom Cicero). Verkade genom att gå omkring och tala på torgen i de grekiska städerna. Stoikerna höll till i pelargångarna. Dessa la fram idéer om att det fanns något evigt, universellt, som gemensamt mänsklig, msk skulle leva efter de i msk högre och i msk inre placerade principerna. Dessa principer formulerades i Grekland, men kom tidigt till Rom. Eftersom de kom till Rom, som var mkt aggressivt och expanderande, kom det att knytas till det framväxande romerska kejsardömet. Cicero var en av de viktigaste romerska politikerna, var jurist, framstående vältalare och Förde rättegångar som advokat och processade. Han skrev också brev och böcker, som finns bevarande och som spelade en roll då – år hundradet före vår tideräknings början.

Cicero ville lyfta fram rättvis/rättfärdighetstanke – Man skulle försöka skipa rättvisa, det fanns något som var RÄTT. Man skulle försöka uppnå detta. ”Suum cuique” (åt var och en det som tillkommer honom)
Var och en är berättigad någonting, t ex i en kontraktssituation eller i annan social situation, och det har han rätt att få. Lagen/juridiken är ett sätt att uppnå denna rättvisa – ett högre mål. Tanken kan spåras tillbaka till stoiker.

Man tänkte sig att rätten verkade på två nivåer:
• Jus naturale humanorum (msks naturliga rätt) – liknande naturtillstånd, var alltid implanterad i msk - msks mänsklighet. Det som skiljer oss från djur – har vissa oföränderliga, eviga och universella föreställningar.
• Jus positivium (den faktiskt gällande rätten) - Den satta rätten – den skulle idealiskt överensstämma med msks naturliga rätt, men det gjorde inte alltid och kunde inte alltid göra det. Men där det var uppenbara konflikter så skulle msk naturliga rätt gälla.

Den romerska rätten tänkte sig i de här banorna – de romerska vetenskapsmännen försöker komma åt den naturliga rätten när de formulerande rättsregler som är användbara i vardagen, där det saknas regler och satt lag – när de skapar rätt så försöker de nå den naturliga nivån.

Se ex ur Sofokles Antigone 450-talet f Kr. Början av blomstringstiden för den grekiska filosofin och grekiska kulturen.
Var en sagosituation – kungen av tv har blivit utsatt för ett angrepp av släkt till kungafamiljen. Bröderna blev nedkämpade. Den ene får inte begravas, Antigone, som är syster, trotsar förbudet och strör jord över liket. Och då bryter hon den satta lagen. Anklagas av kungen att inte gjort enligt hans vilja. Hon svarar:
Det är ju inte Zeus som har förkunnat det, ej heller dike, som hos underjordens gudar bor, de har för msk stiftat sådan lag. Och inte trodde jag att denna påbud ha en sån kraft, att du kan trotsa gudarnas oskrivna fasta lagar, du, som dödlig är. De äro icke av igår – evärdligt beståligt ingen vet vad deras upphov är.

Menade att det finns vissa oföränderliga lagar, vi vet hur de har uppstått och dessa ska man följa även om det kräver att man ska trotsa en hierarkisk eller territoriär regim.
Hon blev dömd till döden och inmurad i en grotta.
Tar upp ett evigt dilemma – gud mot msk. Konflikten dem emellan. Den romerska rätten medveten om konflikten. Försökte finna den högre rätten och rättvisan.

I den klassiska romerska rätten fanns dess idéer företrädda av vissa romerska rättsvetenskapsmän. Man talade då om equitas – rättvisa/billighet. Återkommer ständigt i diskussionen om lagarnas rättvisa och krav att msk ska leva under lagarna, så länge lagarna är rättvisa och goda.

Den romerska rätten erkände också en för alla msk gemensam rätt – ius gentium – folkens rätt.
(kan översätts som folkrätt, men inte än) I den romerska rätten tänkte man sig att vissa regler fanns och kunde härledas till folkets gemensamma rätt. Fanns inte stiftad in någon ursprunglig lag, utan fanns något annat. Vilka regler skulle det så vara? Exvis slaveri och krigets lagar.

DEN MEDELTIDA KRISTNA NATURRÄTTEN
Detta var slutet till den rent religiösa uppfattningen av kristendomen och kristenheten. Förutom de bibliska böckerna, fanns det sk kyrkofäder som var auktoritativa, men som la ut texter om de äldsta lärorna och hur de skulle förstås. En av dessa var den senantike kyrkofadern Augustinus (300/400-tal). Han har skrivit böcker som är bevarande och som spelat mkt stor roll för den kristna filosofins utveckling. Han tog upp dessa antika tankar. Det romerska riket befann sig i stor upplösning År 410 plundrades staden rom för första gången. Det var en dramatisk, chockande upplevelse och fick Augustinus att skriva böcker. Han tog upp tankarna om en evig oförenlig rätt, men gav dem en kristen tolkning. På så sätt påbörjades den process som omvandlade naturrätten till en metafysisk rättslära. Genom Augustinus, och då han hade starkt inflytande – det som funnits i naturrättstankar, lite vaga under antiken, knyts nu till den kristna rättsläran – man får en metafysisk rättslära. Metafysisk = den är knuten till religionen, det är religionens filosofi och grundläror som är upphov till den här rättsläran. Den är inte faktisk, inte knuten till den världsliga makten, utan en överordnad rättslära. Detta skulle ge en rättslära, en slags rättsvetenskap.

Thomas av Aquino (1226-1274) utvecklade ett slags schema. Var domikanamunk, huvudsakligen verksam vid Sorbonne (Paris). Tänkte sig tre nivåer för rätten och dess former:
- Jus divinum voluntarium – den gudomliga viljan så som den var uppenbarad i Bibeln. Bibelns regler i Moseböckerna – 10 buds bud.
- Jus naturale humanorum – mänsklig naturrätt - naturrätten inom våra sinnen/samveten – man ska inte stjäla, döda etc. Inplanerad i varje msk.
- Jus positivum – den romerska rätten (den satta rätten i Aquinos mening). Vi vet att det ibland fanns sedvanerätt, ibland muntligt traderad och ibland nedtecknad, men den ansågs inte vara gällande utan den romerska rätten var den satta rätten som ska följas. (Det nedtecknade förnuftet).
”Summa Theologica” är hans mest kända bok – skriver mkt om juridik. Precis som Gratianus har Aquino ett antal fall – typfall – händelser som han föreslår en lösning på. Lösningen kan antingen härledas från det guddomliga livet, samvetsrösten eller den romerska rätten.
Thomismen levde och lever kvar ännu idag.

I Nordvästeeuropa sker en stor förändring i och med reformationen.

DEN RATIONELLA NATURRÄTTEN (1600-tal)
Bakgrund:
Reformationen – brottet med den katolska kyrkan
Absoluta monarkier – kungamakten som under hela medeltiden kämpat mot kyrkan om den yttersta makten går segrande fram.
Ökad kunskap om rätten utanför Europa. Europeiska folken börjar titta på rätten utanför Europa. Haft vaga kunskaper om det tidigare, men nu se mer och kunskaperna ställer till det för européerna. Nu kunde man inte säga att en världsordning fanns, utan den olika i olika delar av världen.

Hugo Grotius (1583-1645) Holländsk jurist, politisk verksam. Han var också i svensk tjänst, svensk ambassadör i Paris när man förbered för Westfalsiska freden. Innan han kom i svensk tjänst så skrev han en bok ”De iuri belli ac pacis” – Om krigets och fredens lag (1625) Här försöker han skapa ett begreppssystem om de principer som ska gälla under kriget och under fredsförhållanden. Han är holländare och hade nära kontakt med Spanien och här utnyttjade han några äldre spanska jurister speciellt Francisco de Vitoria (1483-1546) universitetet i Salamanca) är de tidiga naturrättarna. De spelade roll i Spanien, men utan Grotius hade det blivit isolerat i Spanien. Detta är även tiden för Amerikas upptäckt av spanjorerna och också den tid då den spanska kungamakten etablerar sig i Amerika - kolonierna i Mellan- och Sydamerika – det man upptäcker i Sydamerika är att man kommer i kontakt med folk som var ganska så sofistikerade handelsmässigt, men inte är kristna, de kan äga, köpa, sälja, kan har juridiska transaktioner, men fortfarandet inte kristna. De var inte heller judar, islam – inte på något sätt anknutna till bokens eller texternas religion. Detta var ett problem för spanjorerna. Skulle man respektera de här msk som de vore skapelser av gud? Var naturrätten gällande för dem? Juristerna: Ja, det finns en slags gemensam mänsklig rätt som står bortomför religionerna, den är evig och oföränderlig, den har inte i första hand med religionen att göra.
Grotius skriver ”De iuri belli ac pacis” utifrån en utgångspunkt. Den är mkt kontroversiell och höll på att kosta honom livet:
Utgångspunkt: Att det finns en naturrätt som skulle vara gällande även om Gud inte fanns, eller om Gud var helt ointresserad av msk.
Han meddelade att detta är ett absurt påstående, fullständigt nonsenspåstående. Även om gud inte finns, och inte bry sig, naturrätten skulle gälla iaf. Han pekade på matematiken, gällande iaf, har inte med gud att göra, gäller iaf. Ett annat grundantagande han har är att msk till sin natur är en social varelse (apetitus socialis, se Aristoteles) msk har en drift, vilja, aptit att leva med andra msk, vi är en social varelse, en samhällsbyggande varelse. Detta har han inte hittat på själv, utan man kan dra tillbaka till Aristoteles.
Naturen, oberoende av gud, msks mänsklighet – de var de reglerna man försökte leta fram.

Citat: Ett grundåtagande – accepteras detta finns det ju rättsregler som kommer från ???.
En av grundbultarna i hans rättsvetenskap är att dessa är ursprungsformerna.
”Fulfill promises” - ”Pacta sunt servanda” – avtal ska hållas som är en av principerna som Grotius menar är grundläggande och uttryck för naturrättstanken.

Grotius försökte skapa ett system för rätten vilket skulle fungera oavsett sammanhang och tid. I detta påverkade han Samuel Pufendorf.
Grotius försökte skapa en juridik struktur och han använder citat och använde referat av äldre texter. Ser att han använde den grekiska och romerska historien - det klassiska materialet. Men gör det för att beskriva något modernt och för att komma runt den religiösa censuren Han skrev också ett mkt viktigt arbete som hade mer betydelse för Holland. Han skrev en inledning till den holländska rättsvetenskapen. Det är en lärobok och rättsvetenskaplig bok som strukturerar den holländska RO på ett mkt tydligt och distinkt sätt. Skapar också den moderna holländska rättsvetenskapen. Hans idéer sprider sig också till andra rättsvetenskapsmän, bl a Samuel Pufendorf som var en tysk rättslärd. Han levde i Lund och blev den första juridiskaprofessorn på 1660-talet och när den juridiska fakulteten startade 1668 var han här. Han verkade här några år och gjorde ett av sina viktigaste arbeten här. Pufendorf (1632-1694) utvecklade ett system för de regler som krävdes för msks sociala samlevnad. Han hade samma idéer och grundtanke, att msk måste, vill leva tillsammans och vi måste ha regler som gör att vi kan leva i fred och lugn med varandra och de reglerna ska se ut på ett visst sätt, överenskommelse med några grundläggande principer. Han blev speciellt betydelsefull för det som senare blev kodifikationernas ”allmänna del”. Pufendorfs böcker spreds över Europa, skrevs på latin, och användes som läroböcker. En av dem ända fram på 1800-talet.
”De stora lagarna” – Pufendorf spelade en speciell roll för det som sedermera skulle bli kodifikation. Han försökte formulera grundprinciper som skulle vara allmänna och generella. Dessa kom att byggas in i de lagar som skapades på 1700-talets slut och 1800-talets början och kom att utgöra den ”allmänna delen” avlagarna (jfr BrBs allmänna del). Den allmänna delen representerade ett kvardröjande arv från 1700-1800-taletsförmulerande. Och i den allmänna delen fanns en grundläggande del som skulle vara styrande för resten av lagboken. Den tyska BGB har också en allmän del även om kom så sent som 1900-talet. Pufendorfs mest kända arbete är ”De Jure Naturae et Gentium”, 1672, skriven och tryck i Lund.
Sen gjorde han en kortversion: ”De Officio Hominis et Civis iuxta Legem Naturalem” 1673 – kortversion. Msks rättigheter och plikter under naturrätten.

Det finns vissa andra vetenskapsmän som följde naturrättens tankegångar in på 1700-talet.
Något om den engelska naturrätten:
Thomas Hobbes “Leviathan” 1651 Hobbes tankar om det rätta samhället.
John Locke ”Two treaties of Civil Government” 1690. Där formulerades mkt viktiga naturrättsregler på det konstitutionella planet – mer inriktat på hur landet ska styras, inte organiseras.

3. UPPLYSNINGEN 1700-TALET
Franska upplysningen (Även upplysning i England och Tyskland)
Kan man spåra någon rättsvetenskap under upplysningen? Knappast eller iaf inte ssk tidigt. Upplysningen är i mångt och mkt uppgörelse/protest mot det gamla kungadömet då man kritiserar det gamla, orättvisa, intoleranta, maktmissbrukandet. Man ville ha något annat. I upplysningen ville man anknyta till förnuftet – förnuftets regler skulle styra samhället. Lagarna skulle skrivas enligt förnuftets tankar. Voltaire sa: ”Vill ni ha goda lagar, bränn de gamla och skriv nya”. Lagar skulle vara ett reforminstrument (se första föreläsningen), genom nya lagar skulle man kunna förändra och förbättra saker i samhället som man var missnöjd med, t ex hur landet styrdes – särskilt intresserad av konstitutionalism och straffrätten.

En teori som kan sägas ha viss rättsvetenskaplig betydelse: Fysiokretism.

FYSIOKRETISM
Är en teori som blomstrade i Frankrike framförallt, men även spridit sig utanför Frankrikes gränser.
Francois Quesnay (1694-1774) livläkare för den franske kungen. Tänkte hur samhället skulle styra och lagarna se ut. Han ville skapa det uppenbart bästa samhället – finns en utopi. Detta skulle ske genom de naturliga ekonomiska lagarna. (Nu talar inte om naturrätten, utan den ekonomiska lagen – inte strikt penningmässigt, utan hushållningsmässigt – det familjen har tillsammans, de naturliga hushållningslagarna i samhället). Han föreställde sig ”Laisser faire, laisser passer” - Avreglera – ta bort allting som begränsar, styr eller reglerar t ex skatter, tariffer, tullar. Allt styrdes av en mkt inflytelserik byråkrati där kungen satt som högste i en pyramid. Ville att detta skulle försvinna – samhällsinvånarna skulle klara sig själva.

Landet skulle styras med upplyst despoti (Despotism légal) – den rättsliga despotismen – kungen skulle styra, ”allting för folken, inte genom folket” – ingen demokrati. För att kungen skulle få reda på olika missförhållanden i landet införde man tryckfrihet. Så kunde man publicera sin kritik och kungen läsa detta. Man misstrodde ämbetsmännen, och byråkratierna och man ville skapa ett slags självstyrande samhället – där msk bildade naturliga grupper och fritt handlade med varandra = kärnan för ett modernt samhälle. Här fanns mkt material som kom att användas hos anarkisterna. Mkt som för de liberala tankarna som kom på 1800-talet.
Man kallade fysiokretismen också för nationalekonomin.
Men det finns en rättslig aspekt och man ville förenkla, avreglera och göra det friare. Fysiokretismen fick inte så stor betydelse – kungen höll sig avvaktande, men det fick betydelse för upplysningsfilosofernas resonemang. Tryckfriheten naturligtvis och Gustav III kunde kalla sig upplysningsfilosof.
Fysiokretismen får ändå vissa efterföljande – liberala tankegången – sen 1700-tal, tidigt 1800-tal.

AKTÖRERNA
Fysiokraterna hade i sitt resonemang hänvisningar till Kina. Kina hade man kommit i kontakt med redan på 1600-talet. Det kinesiska samhället ??? styr i Kina – styrt sedan 1400-talet. Västerlänningarna som kom till handelsplatserna i Kina tyckte sig se ett välorganiserat, rättvist, välstyrt land – kejsaren hade himmelskt mandat att styra landet och blandade sig inte i invånarnas göranden, Domstolarna var rättvisa, domarna var förnuftiga och lagarna tydliga och klara – då föreställde sig Kina. Bild var dock skev, men skapades en slags idealbild.

Montesquieu (Charles de Secondat) 1689-1755, Maktdelning, Klimat
De lésprit de lois (1748) I sin om lagarnas anda – talar om hur lagar ur lagarna ska stå i samklang med msk förhållande och vilka lagar man skulle ha för att ha ett gott samhället – finns en viss typ av sådana lagar, var aristokrat. Han hänvisade till att i olika delar av världen kan lagarna se olika ut och olika typer av msk har olika lagar. Detta försöker han formulera i den sk klimatläran. Detta bryter egentligen mot naturrättstankarna där man i grunden hade en lägsta mänsklighet - alla msk var inpryda med någon slags gemensam, principiell rätt. Detta sätter sig Montesquieu emot. Varje land, varje folk har sina lagar – beroende på samhällsförhållanden, klimatiska förhållanden etc. Här har vi ???relativism som kommer in och denna är tydlig för senare upplysningen. Och när man stiftar lagar i kodifikationer är det inte så att man försöker skapa enhetliga naturrättstankegångens lagar, utan lagar som ska fungera just för det landet. Bryter mkt med den grundläggande naturrätten.

Voltaire (Francois Mari Aroues) 1694-1778 Var aktiv i straffrättskritiken.

STRAFFRÄTTEN
Upplysningsfilosoferna reagerade mot det äldre brutala straffsystemet och mot den av vidskeplighet dominerande kriminaliseringen. De krävde:
Bort med godtycke – spec Lettre de cachet.
Bort med vidskeplighet - kyrkans inflytande. Religionen var en privatsak och skulle bort från straffrätten.

Voltaire Fallat Jean Callas (1762)
Cesare Beccaria ”Dei delitti e delie pene” (1764)
Gaetano Filangieri (1752-1788) ”Scienza della legislatione” (1780-tal)
John Howard (ca 1726-1790) “The state of the prisons in England and Wales” (1777)
Men dessa är inte rättsvetenskapsmän, utan praktiker eller privatlärda – 1700-talets – dynamisk period, inte rättsvetenskaplig period. De idéer som blev mer och mer ifrågasatta av 1700-talets personer.

4. 1800-TALETS HISTORISKA SKOLA
1800-talet är en period där rättsvetenskapen får en förnyad roll, en viktig och styrande roll och stiger upp jämte lagstiftningen som den viktigaste rättskällan på ett sätt som man inte sett sen medeltiden, knappt under 1600-talet. Varför hände det på det sättet? Delvis anknyta till kodifikationsblocket (nästa vecka). Som resultat av den franska revolutionen, 1789, och förändringarna efter det, skrevs under tidigt 1800-tal viktiga lagar, strafflag, processlagar och en handelslag = ”de fem lagarna”. Under Napoleon spreds detta utöver det egentliga Frankrike. Frankrike ockuperade stora delar av kontinentala Europa och i vissa områden infördes de här lagarna, de egentliga franska lagarna, och ersatte äldre, kanske i viss mån föråldrade lagar. I en del av de länderna som blev befriade efter Napoleons fall, stod de kvar, behölls, något omarbetade i Holland först och främst, men även i Spanien och Italien.
I Tyskland, som hade varit ockuperat av Napoleon – var frågan hur man skulle göra när den nya civilrätten etablerades?
1. Skulle man ha kvar Code Civil? Omarbetade?
2. Skulle man göra något motsvarande, men tyskt? Det tyska riket hade kollapsat och det var ett antal kungadömen i Tyskland som hade olika grader av självständighet och suveränitet.
3. Eller skulle man gå tillbaka till det gamla och ha sina traditionella lagar?
Tre val fanns alltså.
Thibault - En professor i Heidelberg, som var ett område som blivit ockuperat av Frankrike under kriget och blivit inkonsulerat i Frankrike och där Code Civil hade används i många år – han talade för att det även i Tyskland skulle göras en kodifikation.
Mot honom argumenterade en professor från i Berlin Von Sauigny, (se första föreläsning). Menade att först måste man granska och undersöka hur den tyska rätten egentligen ser ut, för det vet man inte. Det finns inte egentligen någon levande rättsvetenskap – de få juridiska fakulteterna ägnade sig åt att undervisade på gamla lagar och lokal sedvanerätt och domstols uppdrag. Han ville studera den tyska rätten och se hur den tyska rätten kunnat bli som den är. Här kommer historiskt argument – varför ser lagen ut som den gör? Och här ur uppstår den Historiska skolan - det var kanske en enhetlig skolbildning ett tag, men bröts sönder och uppgav olika intressen. Von Sauigny var en mkt uppburen person, han var lärare vid universitetet i Berlin. Han var vidare justitieminister i Preussen. Han var en duktig föreläsningshållare – många kom lyssnade på honom och hans idéer spreds. Det blev inte någon tysk kodifikation vid denna tid, utan det dröjde till 1900. Man började istället studera rätten. Först för att skapa förutsättningarna för en lagstiftning, men sen för att få egen ??? Det började växa fram en rättsvetenskap – man studerade rätten. Man försökte hitta de grundläggande principerna, kategorisera, man försökte hitta de lagar som redan fanns, de kanske var föråldrade och outvecklade på många sätt, men också i praxis försöka dra ut de grundläggande rättsprinciperna och systematisera detta – för att kunna få den rätta bilden av tyska rätten, inte den preussiska eller bayerska, utan den tyska. Här har vi en aspekt av en nationalmedvetenhet – romantiken = den dominerande konst/intellektuella skolan vid den här tiden intresserade sig av folkslag – folkdräkter, folkmål. Man ville se tillbaka. Man byggde franska riddarborgar kring Rhen och allt var romantiskt. Historiska skolan är delvis med i detta, men man börjar sedan ta itu med den egentliga rätten. Nästa steg som de som tar rättsvetenskapsmän (nu släpps kontakten med det historiska) börjar utveckla rätten och föreslå hur man kan förbättra rätten utifrån de grundprinciperna man kan se. Dessa grundprinciperna växer upp och blir mer och mer begrepp. När vi kommer till 1860-70-talet, så var det framförallt i Tyskland, men sprider sig även utanför Tysklands gränser, börjat mer och mer arbeta med begreppet, t ex begreppet ”testamente”. Rättsvetenskapsmännen såg inte ”testamentet” som ett resultat av lagstiftarnas beslut om hur man ska upprätta testamente, utan såg testamente som något som fanns, en slags begrepp testamente. Och det skulle man som rättsvetenskapsman finna ut begreppet ”testamente” i dess abstrakta form och sen ge det en lagstiftningsanknuten form. Rättsvetenskapsmannens uppgift var att komma åt begreppet ”testamente” eller t ex ”äganderätt”, ”arvsrätt”, ”äktenskaps rättsverkningar” – allt sågs som begrepp som hade en slags egen tillvaro i en slags juridisk mening. Juristen skulle hitta det och skapa den form som den skulle ha i lagen. Juristerna var ett slags orakel, inte lagstiftarna, inte domarna. Man höjde upp rättsvetenskapsmännen.

Denna tyska rättsvetenskapen sprider sig och blir en slags metod, framförallt i Nord- och Västeuropa. Detta passar inte i common law-länderna (det går inte), men i universitetens rättsvetenskap (Sverige var starkt påverkad av detta, i skuggan av Tyskland). När man sökte de rättsliga begreppen var det relativt lätt att bli uppfylld av begreppen, så att man tappade de sociala sammanhangen som predikas oss emellan och som upplysningsfilosoferna verkligen betonade och som naturrättsfilosoferna på 1600-talet också var fullt medvetna om. När Pufendorf skriver om äktenskapet är det ju om det verkliga äktenskapet han skriver om, så är det inte längre på 1860-70-talet då är det begreppet. Begreppsjurisdidensen – ett skällsord/det är ett ord man kastar efter de man tycker gör fel. Begreppsjurisdidensen = när man uppfylls av begreppet/de rättsliga principerna, så man tappar dess kontakt med den sociala verkligheten i juridiken. Hur kan man förklara detta? Man skulle kunna tänka sig att naturvetenskapernas framgång har en viss roll. Under 1800-talet i naturvetenskapen – fördjupade msks kunskap om hur msk fungerade och naturen var uppbyggd i dess minsta del. Man kunde strukturera och ordna – man kanske smittades av denna naturvetenskapliga arbetsmetod och försökte tillämpa den i någon mening inom juridiken. Men det rättsliga är väldigt mkt knutet till de sociala förhållandena. Slutresultaten av detta är den tyska civillagboken.
Den historiska och rättsvetenskapliga skolan fick betydelse i civilrätt och straffrätt och processrätt. Och i straffrätten har man i andra sammanhang hört hur legalitetsprincipen, proportionalitetsprincipen och egalitet har lyfts fram som grundläggande principer och som skulle prägla straffrätten i framförallt Tyskland, men även i Nord- och Västeuropa. De här principerna är så dominerande, även ganska långt fram, att man kan säga att de rättsvetenskapliga inflytandet spelar roll inpå 1900-talet ända fram till att rättpositivismen kom.


10/5-05 Kjell Åke Modéer
RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV I

Vi är inne i en förändringsprocess. Perioden 1990-2005 är en av de mest dramatiska kunskapsförändringsperspektiv vi fått uppleva i världshistorien. Ett system som bygger på öppna gränser och att tar till oss mer än innan när dörrar stängda. Idag prövar vårt eget normsystem i förhållande till andra – i förhållande till EG-rätten, EKMR, mot olika typer av internationella avgöranden – komparation har blivit viktig. Det är viktigt att vi jämför, inte att vi bara lär oss vad som står i vår egen lagbok, utan även andra länders rättsliga system i förhållande till vårt eget. Jfr Komparativa rätten – lära oss hur man kan komparera normsystem. Skilj Bogdan – Modéer - Vi har olika perspektiv på den komparativa rätten. Bogdan: komparerar normer/rättsregler och ser funktionellt hur olika normativa texter förhåller sig till varandra. Modéer: höjer blicken för att se i vilket sammanhang som texten fungerar i – komparation genom att jfr kontexter, inte texter. Kommer försökta förmedla hur man kan läsa kontexten, olika typer av historiska jämförelser. Man behöver inte bara jämföra i rum, utan även i tid. Man ska blicka bakåt och framåt. Vi är lokalt bestämda och riktar blicken mot andra gränser/territorier. Genom att vi kan titta bakåt som vi har förmågan att blicka framåt. Jurister ska kunna tala om vad som hänt i historien för att kunna tala om vad som kommer hända i framtiden – att man ser hela utvecklingen av rätten som något organiskt, växande.
Ex Titelbladet till den första danska rättshistorien, kom ut på 1760-talet – Kofod Ancher. ”Det grönskande trädet”. Använder bild för att idag använder vi oss ofta av bilder. T ex datorer – Internet – figurer, metaforer – bild utav rätten – som ett grönskande träd. Tagit från Montesquieu ”Om lagarnas anda” kom ut under mitten av 1700-talet – ser rätten som något levande. Trädet, liksom rätten, hämtar sin näring från rötterna. Står olika namn på kungar på rötterna. Dessa är de danska medeltida lagarna. Stammen - den danska rättens lagboken bär upp den danska rätten, med alla dess levande blad och grenar (dvs §§). Rätten utvecklas mha något organiskt. Trodde på den organiska utvecklingen fram till början av 1900-talet. Är det inte politikerna som bestämmer och man kan styra rätten mha politiken? Får då ett nytt sätt att se på rätten – rätten som något som vi skaffar nytt i förhållande till vår samtid. En modern lag förnyar sig hela tiden genom att lagstiftaren kommer in med nya rättsfall. Gällande rätt styr hela vår syn på rätten – inget organiskt eller historiskt – utan vi ser allt beroende av den gällande rätten. Detta berodde mkt på att just modernismen från 1900-talets början att den så klart distanserade sig från tydligare rättsuppfattningar knuten till modernare sätt att se på rätten. Knutet till demokratin, knutet till frågan av parlamentets möjligheter att styra den rättsliga utvecklingen mha lagar och förordningar. För de moderna juristerna är kontexten viktig. Inga historiska jämförelser, utan vad har lagstiftaren sagt? Därför blev de politiska lagförarbetena blev viktig vid modernismen. Ser modernismen som något som vi lämnat bakom oss – vi har fått något annat istället – vad det är den spännande utmaningen – vi vet bara att det är för något kunskapssystem som vi håller på att strukturera fram. Vi vet bara att det är något som är helt annorlunda än vad 1900-talet producerade. Humanisterna och samhällsvetarna pratar om postmoderna, att man totalt avskärmar sig från 1900-talets modernism. Det passade inte för oss jurister för vi är bundna av de normer och rättsregler som bygger upp vårt rättssystem. Men däremot kan vi se hur det här rättssystemet är roderat, konkurrens från andra rättssystem, hur det är positionerat i förhållande till andra lagar och rättssystem. Vi ska ställa oss vid sidan av 1900-talet och blickar tillbaka på 1900-talet och ser på det som den historia det är. Väldigt mkt av det vi lärt in här är egentligen historia. Det vi jurister sysslar med är historia – allt är antaget i historisk tid. Vi förhåller oss annorlunda till andra rättsförhållanden t ex angloamerikanska världen. Där byggs rättssystemen upp efter domstolarnas praxis. Det är en väldigt dynamisk och flexibel utveckling, närmast organisk, som man har i common law-länderna. Vi är med våra öppna gränser – en del stöter vi bort och en del tar vi till oss. Vad har gjort att vi är som vi är? Vi har olika sätt att se på rätten och rättens sammanhang. Vi ska historiskt få koncentrera oss på 1900-talet. Det är ett antal historiska fakta. Behöver inte kunna dessa fakta på tentamen. Mha historiska fakta presentera lärarnas bilder av historien och sen ska vi hitta metoden att ta till oss vad faktan betyder. Rättshistoriskt metod – hur man kan använda sig olika begrepp för att få struktur på historiska fakta.

”Juristers nära förflutna” – 1-7 kap innehåller metodiska överväganden - idag och imorgon.
Nästa vecka - Historiska fakta – övriga kapitlen. Komparation mellan Sverige, Tyskland och USA under 1900-talet. Varför dessa länder? Den tyska rättskulturen har spelat en utomordentligt viktig roll från 1870 fram till andra världskriget. Efter WW2 vände Sverige sina blickar mot angloamerikanska länder. Mkt vi upplever är amerikaniserat t ex advokatmarknaden.
Sista kapitlet är mkt fragmentariskt – skrivit färdigt det 12 kap. Utvecklingen från 1975 och fram till idag. Sista föreläsningen nästa vecka.

Phileas Fogg London gjorde Jorden runt på 80 dagar. Inte riktigt fram – tror han förlorat vadet – ej klart manipulerat med tiden. Även om det bara gått 80 dgr i London hade det gått 81 dgr. Så han vann laget. Blev en världssuccé – kunde greppa världen. Boken kom ut 1878.
Med den Transibiriska järnvägen 1905 gjorde att världen hade krympt, skulle då bara ta 33 dagar att åka jorden runt. Världsutställningar blev möjliga, t ex i Paris 1900 - man kunde komma från världen med sina produkter inom en överskådlig tid. Teknikens utveckling har medfört en del i förhållande till tid och rummet, t ex flygplanet Concord som kunde flyga mellan Paris och London till New York. Man kunde komma fram tidigare än starttiden. Detta blev en Big bang för transportindustrin. Man kunde resa ikapp med tiden. Hela vårt tids- och rumsperspektiv har totalt förändrats under 1900-talet. Framförallt under de senaste 10-15 åren.
När Phileas kom till Calcutta ställdes han inför domstol där. I Indien under kolonialismen var det ett eget rättssystem. När han kom till Calcutta var det en domare som såg ut som i London. Man får ett intryck av en kolonialmakt som erövrat Indien. Resan berikar oss hela tiden.

Ett tyskt vykort: ”Der Krieg in China” – visar en kolonial makt – Japan, England, Amerika, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Öst som alla går in i Kina. Man vill slänga ut den främmande erövraren. På 1890-talet visar dessa illustrationer visar vilka hatkänslor som det var mellan öst och väst – Kina mot västvärlden under kolonialtiden. Intressant att ställa i förhållande till det sk boxarupproret 1900, där ju kineserna lade sig samman emot inkräktarna och slängde ut kolonialmakterna. Helt annan verklighetsbakgrund – ute i den politiska verkligheten såg det betydligt mer brutalt än i fiktionen.

Att förflytta sig mellan olika orter för att få perspektiv – perspektiv på hur man ser på kulturer i olika länder. Detta förhållningssätt är något som följer juristerna genom alla generationer, från medeltiden och framåt. De som ville bli jurister på 1300-talet var tvungna att göra en studieresa genom Europa för att överhuvudtaget blir jurister. Det fanns inga universitet i denna del av världen förrän slutet av 1400-talet. Studieresan gav perspektiv i förhållande med den rätt som man sysslade med. Svenska juristen tänkte i två dimensioner: nationell rätt – landskapslagar och landslagar och en europeiska rätten – den allmänna rätten, juris commus – från Italien och romerska rätten, kristna kyrkorätten genom seklerna.

Danmark
Köpenhamns universitet har en juridisk fakultet. Inga svenska jurister, utan danska jurister. Vad skiljer? Snabb process – mkt uttalad muntlighet och koncentrationsprincip. Dansk jura = dansk juridik, Östre Landsret = HovR. I Höjesrätt sitter domarna i kåpor. Juristerna uppfattar sin roll som en form av aristokrater i det danska samhället. De för sig i det danska sociala livet på ett annat offentligt sätt än domarna i Sverige. Ankeret = möjligheten att kunna överklaga till högre domstol. Naevniger = motsvarande nämndemän, men mer som jurymedlemmar i grova brottmål. Voldgift = skiljedom Retfaerdighed = rättvisa. Det är betydligt större skillnader mellan Danmark och Sverige än man kan tro. Våra olika nationella kulturer präglas mer av vad som skiljer dem åt – säger ofta att nordiska rätt som harmoniserad och stor utsträckning är identifierbar med varandra. Men om man skrapar på ytan ser man att det är stora skillnader. Detta har stor betydelse om man ska förhandla med en dansk advokat. Har vi förståelse eller insikt i varandras rättsliga kulturer så har vi större möjligheter att ha kulturmöte istället för kulturkrockar.

Tyska nordkusten
Den tyska nordkusten är gammalt svenskt territorium. Den svenska flaggan vajade på de offentliga byggnaderna Nordtyskland - i Pommern, Breven Ferden, Meklenburg, Wissmark etc ändra till början av 1800-talet. Fyrstenhof i Wissmark är den svenska högsta domstolen. Inrättad i den Westfaliska freden 1648 där Sverige klev ut i Europa och blev en del av det stora Europa. Stormakten Sverige förhandlade till sig geografiska områden inom det tyska kejsardömet. Detta betydde att den svenske kungen inte bara var kung i Sverige utan hertig över Pommern, Biskop i Breven Ferden och Hertig över Wissmark etc det betydde att man även hade jurisdiktion och makt att kunna döma medborgarna i dessa delarna av Tyskland enligt tysk rätt.
Skåne blev svenskt 1658 – danskarna skulle få använda sina egna lagar och förordningar om inte Karl XI sa att nu ska svensk lag gälla. Detta beslut stred mot folkrätten.
På 1600-1700-talet inom Sveriges gränser har domstolar ute i Europa, som är knutna till den europeiska stormaktens, största domstolen. Kejsarens domstolar - rikskammarsrätten som var den tyska kejsarens domstol (jfr EU-domstolen i Luxemburg). Den hade ett territorie gick över hela den kontinentala Europa (ej Frankrike). Det tyska kejsardömet och där var Sverige med – Sverige dominerade domare till den här domstolen. Hela vårt deltagande – vi faktiskt redan på 1600-talet var en del av Europa där vi förde en dialog i förhållande till de europeiska rättsreglerna, hur vi skulle europeisera de svenska rättsreglerna. Därför blev 1600-talet en av de verkliga höjdkonjunkturerna för upptagande av europeiska element i den svenska rätten.

Greifswald
Greifswald var den sydsvenska universitetsstaden fram till 1815. En gammal hansastad ifrån medeltiden. Har ett gammalt kanalsystem som avgränsade stadens jurisdiktion. Staden hade en egen domstol i Rådhusrätten – också i Sverige i städerna särskilda domstolar bara för städerna.
”Svvm Cviqve” = ”ge åt var och en sitt”, dvs ge adelsmännen vad de ska ha, prästerna vad som tillhör dem, städerna vad de ska ha och bönderna resten. Städerna hade privilegier utan kungen som kungen bevakade och såg till att staden fick.
Nicolaikyrkan (domkyrkan) som blev en viktig kyrka för lutherdomen, och inte minst för Gustav den andre Adolf som kom hit på 1630-talet och såg till att lutherdomen blev garanterad i den här delen av världen. Vi ser av kulturbärare i Gustav den andra Adolf är då Olof Palme var stadsminister. Han skulle göra stadsbesök början av 1980-talet ordnade man att han kunde landa på damma ö som Gustav den andra Adolf landsteg med sitt flotta – och började segertåg i det Europeiska 30-åriga kriget. Här ser man historiska associationer som kommer fram. Olof Palme gjorde detta pga den historiska legitimeringen. Det är genom den här typen av historiska manifesteringar som man också knyter an till historien, det förflutna.
Juridiska fakulteten var nedlagd under DDR-tiden, men efter den tyska återföreningen 1990 öppnade den som en ny juridisk fakultet i de gamla lokalerna. Svenska rätten undervisades vid den juridiska fakulteten i Greifswald. I början av 1800-talet bestämdes att införa svenska rätt i Pommern (1806). Då var inte den svenska kungen bunden av Westfaliska fredens bestämmelser och det tyska kejsardömet hade fallit samman. Kungen menade att folkrättsligt tillhörde detta den svenska jurisdiktionen. Det dröjde inte mer än ett halvår förrän Napoleon kom och ockuperade Pommern så det blev inget med den svenska rätten i Pommern. Men det visar de svenska rättsliga ambitionerna i förhållande till våra provinser. Det är svensk kolonialmakt som vi ser här.

Berlin
Under andra världskriget – bilden visar ett förfall av en kultur, ruinen av en demokrati, den tyska riksdagsbyggnaden – ”givet till det tyska folket”, parlamentet för de folkvalda. Det är mkt av 1900-talets historia som handlar om vad som händer 1945. Det är det totala sammanbrottet av en rättskultur, en rättskultur som började under 1870-talet som vuxit upp och blivit en oerhört stark rättskultur. De svenska juristerna i början av 1900-talet talade lika bra tyska som vi pratar engelska. Det var ett tyskt tänkande, en tysk kultur som totalt genomsyrade de skandinaviska länderna. Juristerna tog till sig mkt av denna kultur. En stor del av den svenska domarkåren var värdekonservativ – de hade sympatier i Tyskland på 1930-talet. De var inte därmed nazister, men de beundrade det tyska rättsliga systemet. De kunde inte föreställa sig att Hitler gjorde som han gjorde. Ur dessa ruinerna har skapat den europeiska unionen. Denna vanmakten som sammanbrottet medförde som gjorde att man kände att man måste knyta an till den europeiska historien – till de europeiska värden, den värdegrund som bygger på mänskligt värde som vi måste bygga vårt nya Europa på. Detta gjorde att man 1950 fick EKMR.
I domstolen möttes man av politisk godtycklighet - två olika världar möttes där – den rättsliga och den politiska – som man hade totalt blandats samman. Det var inte tal om domstolens oberoende och självständiga domare, utan de skulle tänka som Hitler. Hur skulle Hitler ha dömt i detta fallet? Man måste ta avstånd kategoriskt från det här sättet att se på den gällande rätten – den positiva rätten – en domare kan inte få bara tillämpa lagens bokstavliga lydelse. Utan domaren måste alltid pröva lagens innehåll och se om den uppenbart strider emot de mänskliga rättigheterna. Om de uppenbart strider mot de mänskliga rättigheterna får inte domaren tillämpa lagen. Det går en moralisk gräns och om är en politisk soldat gör som Hitler säger reflekterar man inte efter detta, utan dömer bara efter gällande rätt. Just den insikten att juristerna inte bara kan döma efter bokstaven, utan måste sätta in rätten i sitt sammanhang. Man kontextualiserar - varje gång man tillämpar rätten måste man sätten in den i sitt sammanhang och pröva den i förhållande till de mänskliga rättigheterna.

Ser en osynlig gräns genom Tyskland, kallats Limes – gränsen mellan Germanien och det romerska riket – i höjd med Frankfurt och Wien. Kan säga att det är en historisk fiktion att den här gränsen inte existerat förrän 500-600-talet e Kr, men kan säga att söder om gränsen möter man en annan kultur. Det är inte bara det att man går över från den germanska ö-kulturen till den romerska vinkulturen, utan det är också att man går över från det lutherska Nordtyskland till det romkatolska Sydtyskland. Ett annat förhållningssätt till juridiken. I den södra delen av Tyskland möter vi en kultur som är starkt präglad av den romersk-kanoniska kyrkan – den kanoniska rätten. Allt sedan Westfaliska freden har Tyskland i religiöst avseende varit ett delat land. De har ett dualistiskt system i religiöst avseende. Detta har rättsliga konsekvenser – t ex abort – när nuvarande påven, Benedict den XVI tjänade i den romerskkatolska som chef för kyrkans läroavdelning så mästrade upp sina kardinaler i Tyskland för de inte levde upp till den romerskkatolska kyrkans syn på abortlagstiftning. Detta är bara 5-6 år sedan. Detta berodde på att i den delen av Tyskland som är romersk-katolsk, håller på livets okränkbarhet, medan i och med återföreningen fick man kulturkrock med ett system som talade i moderna termer om kvinnas rätt till sin egen kropp. Detta är en av de viktigaste frågorna i 1900-talets historien – familjerättsliga frågan om teologiska synpunkter på äktenskapet. Det är två system som totalt krockar. Mentala gränsen från det moderna, rationella tyskland ner till det som är präglat av den romanska kulturen i Bayern. Detta når ända upp till den tyska författningsdomstolen hur man ska tolka abortlagstiftningen i framtiden. Mellan riksdagen och författningsdomstolen i Tyskland 1990-talet. Skulle hitta en kompromiss. En kompromiss att den romerskkatolska kyrkan i Tyskland accepterade principiellt sätt aborten under mkt klara premisser. Men positionen kom i kollision med Rom och Vatikanen. Evigt problem i europeiska historien – mellan det universella och nationella. Medvetna om detta genom ingående i EU.

Sydtyskland
Justitiabrunnar – brunnar som visar fru Justitia. De står på torgen i Nürnberg, Frankfurt, Regensburg mfl. Det var rättvisans gudinna. Det är egentligen en europeisk metafor – ett förkroppsligande av rätten. Tanken som möter oss ifrån den romerska rätten som understrycks av den synen. Där Thomas av Alquino talar inte bara om rätten, utan även om rättvisa. Att det är domarens uppgift att skilja på det goda och onda. Domaren ska se vad är för förgrovande omständigheter i detta målet som göra att vederbörande ska skickas till helvetet. Eller förmildrande straff. Föreställningen om det onda och det onda blev domaren som ska förkroppsliga detta – genom att förkroppsliga en gud – Justitia - ska väger goda och onda i vågskålen. Sedan dömer Justitia med svärdet. Svärdet är maktens symbol – den som har möjligheten att döma innehar också makt. Ska se på förhållande mellan politisk makt och rättslig makt.

Bild på Justitia i Nürnberg – Nürnberg blir metaforiskt då det står för uppgörelse med det nära förflutna. Där hade man rättegången efter nazirikets fall. Ett 15-tal av huvudförbrytarna i oktober 1946 blev avrättade. Av en domstol som tillsattes av segrarmakterna. Domstolen har blivit anklagad för att vara en partisk domstol. Universell domstol - brott mot mänskligheten. Har fått en legitimerad form för att ta upp denna typ av krigsförbrytelser då segrarmakterna har ??? tidigare. Här var det de allierade makterna Frankrike, England, USA och Ryssland som bildade domstolens legitimitet. För att kunna sätta igång med dömande verksamhet fick man skapa retroaktiva lagar. Detta är en av kardinalsynderna inom straffrätten att införa retroaktiva lagar. Detta har man tagit en rättshistorisk lärdom av.

Italien
En form av humanistisk idé om Italien och Rom som europeiska kultens navel. Det är ingen tillfällighet att Romtraktaten (som hela EU bygger på) träffades i Rom och Vatikanen ligger i Rom. Det har blivit en pilgrimsfärd för alla romerskkatoliker när påven dör. Alla har blivit tagna av händelsen att 2005 så fylls hela Rom. Det är väldigt viktigt att man försöker sätta in en sådan händelse i en kontext. Kontexten handlar om att Rom och Italien står för väldigt mkt av vår historia, kultur. De är kulturbärare. Vatikanen – mkt för att en stor del av Europa är kulturbärare. Kulturen har vi sedan länga absorberat - den här italienska kulturen. Viktigt begrepp: ”Reception” = frivilligt upptagande av ett rättsfenomen. Det som skiljer de asiatiska rättskulturerna från de europeiska är att de europeiska är så transparenta. Kunskaperna glider mellan gränserna och absorberas upp i varandras system. Man tar upp främmande rättselement. De främmande rättselementen som har varit betydelsefulla är i hög grad de som bygger på den klassiska romerska rätten.
”12 tavlornas lag” 300 f Kr – hela vår syn på den romerska rätten bygger på något som tecknats ner flera hundra år senare. Hur den egentligen kom till vet man inte. Där bygger vi konstruktioner och myter. Mytbildning från 200-talet. Sen kan man följa den och se kodifikationerna. Men rötterna, det som ligger bakom, är lika nyckfullt som bibelns nya testamente. Det är ingen av de som var med kan berätta mer än i mytbildningar om vad som hände.

Johann Wolfgang von Goethe – en samtida bild då han vill visa hur han vill bli ihåg kommen, som en europé. Reseskildring av hans resa till Italien. Han var den första turisten som åker till Italien. Där blev han medveten om den italienska kulturens storhet. Upplevde bl a Florens. Många upplevde det som Goethe upplevde – gjorde likadan resa, bl a en professor från Uppsala Achterbom – hade läst ”Det estetiska undret”.
Florens – europeiska renässanstiden. Europeiska renässansen - Återupptäcker romerska rätten från antiken 500-talet. Florens och Bologna. Hela den europeiska kunskapskulturen – får en kontext till den här kulturen.

Bologna
Europas äldsta universitet (jfr Bologna processen) då det var här det började. Åkte hit för att utbilda sig i den allmänna rätten. Lärde sig den romerska rätten (efter ha legat i arkiv i hundratals år) som byggt hela den europeiska rättssystemet efter den skrift från 900-talet som finns kvar i Bologna.








11/5-05 Kjell Å Modéer
RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV II

(1-7 kap röda häftet)

”The world is flat” – Likadan överallt – ”Globalisering” – ser hela jorden som en enhet. Uttryck för att konstruera en ny världsbild, som är glocal – identitet – i förhållande till det globala.
Konstitution – konstruerar en bild av världen att jorden är platt, menar det inte, utan metafor – genom att västerländska mönstret har brett ut sig över hela jorden.

GLOBALISERINGSPROCESSER
1. 1492 – ca 1800, Globalisering 1 - Länder deltar i processen, ”upptäckt” av Amerika.

Sträcker sig utöver det medelhavsriket som konstitutionen hittills har innehållit.

2. Ca 1800-2000, Globalisering 2 - Bolag deltar i processen
Efter franska revolutionen - Ekonomi – AB växer fram – andra typer av kontrollinstrument. Fått en väldigt starkt utveckling av marknadsekonomin. Bolag i olika typer av associationsformer.

3. 2000--- , Globalisering 3 - Individer deltar i processen – genom den massmediala utvecklingen och ”skyddet för individen”.
Det nya är att vi har individualiserat globaliseringsprocessen. Mkt av skyddet för individen i en global attackerande värld gör sig påmind. Sätt att försöka hitta strukturer i globaliseringsprocessen – sätta etiketter på det. Fakta runt jordklotet och dess historia – sätta etiketter – nationer, länder – bolag, individer utför processen – belägger sina teser med historiska fakta. Beskriva den allra nyaste historien.

Tyngdpunkt för vår förståelse för rätten utgår från det moderna - under 1800-1900-talet. Det moderna sätter vi som en konstruktion - upplysningen 1700-talet – ger förklaringsmönster. Stiger ur det moderna 1900-talet och ställer oss vid sidan av historien – försöker objektivisera som vi inte delar, utan vid sidan av.

JURISTERNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL HISTORIEN
- Det senmodernism – ”the late modern”.
- ”Leva med i moderna tiden” och inte bara historien dvs kritisk till historien (ex Voltaire under upplysningstiden ”bränn det gamla och bygg upp det nya”
- För att förstå måste man dock ha den historiska kunskapen

Har inte brutalt lämnat det moderna bakom oss, men dinstinkserat oss – mer och mer medvetet. Vara medvetna om vilken betydelse historian haft.

Handlade mkt om klassamhället och dessas konstruktioner – när Sven Lindqvist började gjorde han oss medvetna om historien. Vill vi vara moderna ser vi inte bakåt, ser framåt. Har man den inställningen är man kritisk mot historien. Voltaire om man vill ha bra lagar, bränn de gamla och skriv nya – man har egentligen ingen respekt eller intresse för det förflutna. Måste förstå vad han tänkte – hela det dåtida 1700-talssamhället kände sig förtryckta av som hade styrt utvecklingen från medeltiden och fram till 1700-talet. Talade inte om individer utan om undersåtar. Nu pratade man om medborgaren som var med i det demokratiska spelet.
Revolution markerar en dramatisk förändring – bestämmer sig för att lämna det gamla bakom sig för att gå vidare till det nya. För att kunna få den svenska arbetarklassen att tänka framåt måste man få dem att låta bli att se bakåt. Flyr in i framtiden – t ex Wilhelm Mobergs Utvandrarna – ger sig iväg till det nya landet i väster – lämnar det gamla landet. Skapar ett modernt synsätt. Svårigheten att lämna historien bakom sig och se framåt. Traditionskritik och strunta i historien.

Modernism: lägga det gamla bakom sig och bygga nytt. Fall från amerikanska HD se ”Juristernas nära förflutna” Brown vs Border Education från 1950-talet. Amerikanska HD kom fram till i ett 9-0-avgörande (enigt) – skulle förklara en lagstiftning i Kansas författningsvidrig beroende på att den upprätthöll en segregationspolitik mellan svarta och vita i Kansas City. Kommer inte fram till ett gemensamt avgörande, men om vi struntar i - då kan vi hitta en lösning genom att vara moderna, genom att inte bry sig om historien – en revolutionerande ny inställning. Hela moderna samhällets syn på minoriteter. Alla de olika minoriteterna som tidigare varit förtryckta i samhället – blir mha en modern argumentation blir förpliktade och får rätt i samhället.

Linjer i de långa loppen/strukturerna:
- Sekelindelning (bara år) – säger egenetligen inte så mkt.
- Historiker – byggt förlopp på politiska förändringar och beslut. Är jurister med i utvekclingen?
Juristen i det moderna samhället ska står fri från politiken.
1800-talet är juristernas århundrade där juristen bär upp samhällsidealen och politiken…. Rätten stod i centrum.
- Förhållande till revolutioner = kan uppbådas av politiker.
Jurist = kompetent och åtnjuta förtroende
1989 Östtyska jurister hade inte förtroendelierad med Sovjetunitionen (oberoende krävs). Förutsebarhet och legalitet = svårt för jurist att vara revolutionär (politik och rätt går ej i takt).
- Kulturhistoria: kulturens påverkan på juristen som rättshistorisk struktur. ”vad fanns i huvudet på juristen”. Då spelar samhällskulturen roll. Kulturen förändras i långsamtakt. Idag är utbildningen lik den som infördes 1904 (för hundra år sedan) trots att samhället politiskt förändrats. Vi ändrar på § och politik men inte strukturen. Detta ger en skiljelinje 1789 franska revolutionen då den nya strukturen för juristen införs. Innan dess såg juristens roll annorlunda ut.

Gemensamma referenspunkter Europa (EG-domstolen)
1. Romersk rätt – strukturen finns kvar (antiken)
2. Individuella mänskliga fri och rättigheter – efter 1789 och 1950
3. Rättsstaten – rule of law. Rättsstatsideologi 1800-talet
4. Välfärdsstaten – förvaltningsrätt, arbetsrätt, familjer

Förankrade i Europeiska historien och präglats av gemensamt kulturmönster i dessa avseende (skillnad common law-länder)

1968 års studentrevolter – studenter var inte själva med under kriget och kunde distansera sig från händelserna under WWII och kritisera ”Eine beweltigung der Vergangenheit”.
Medvetenhet om sitt tidiga förflutna i Västtyskland. Murens fall – bearbetning av Östtysklands förflutna = sidosätter jurister (”furchtbare juristen” = Fruktansvärda jurister) som vände kappan efter vinden naxist till Sovjetssocialist. Sverige har inte gjort upp med sitt (neutrala) förflutna mer än att avsätta ett fåtal domare i Göta HovR.

KOMPARATIV RÄTTSKULTUR (s 4 papper)
Bogdans bok uttryck för modernistisk syn på komparativ rätt. Familjer/grupper som pedagogisk grund. Rättshistoriskt uppstod begreppet common law av engelsmän 1800-talet för att markera avstånd till civil law-kulturen i övriga Europa och även grupper i andra världen. Idag bygger civil law också i stora drag på Case law och tvärtom i England. Idag ej svart/vitt.

1950 – bygga upp rättsfamiljer: likheter av system, harmonisering. ???

Rättskulturer (senmoderna)
- Rätten som samhällskultur… rättens roll i samhället. Utanförperspektiv.
- Rätten i juristernas hjärnor. Ideologi, kunskapsstruktur i rättshistoria, lag och tillämpning. Innanförperspektiv (idé och lärdomshistoria).

Modéer tror att sedvanerätten kommer bli framtidens källa (rättstradition) (lex ferenda)

DET HISTORISKA ARGUMENTET
- Statiska argumentet: naturrättsligt synsätt – original internt. Dominerande i USA.
- Dynamiska argumentet: levande, utvecklingsteori, nya tolkningar av författningen
- Kritiska argumentet: Brown och fall från ovan. Lägger historia åt sidan.







16/5-05, Christian Häthén
RÄTT OCH RELIGION I

1. Forntid/antiken – hur man gör lagen giltig och gällande
2. Medeltid – kampen mellan den världsliga och religiösa rätten – kanonisk rätt och dess inflytande i det vardagliga livet.
3. Reformationen – den ökade betydelse som kristendomens rena bud fick för det vardagliga livet, framförallt på straffrätten – hur den påverkades
4. Upplysningen – en tid då en allt mer privat syn på religion uppstod och rätten skiljdes allt mer från religionen.
5. 1800-1900-talen (Sekularisering - avkristning)

1. FORNTID OCH ANTIKEN
Gud ger lagen. Den bilden är äldre än Moseböckerna själva, gå tillbaka till gamla Babylon 1500-1800 f Kr – där nuvarande Irak finns, fanns flera riken och Babylon var ett av de – kung Hammurabi, gjorde en lag för sitt land. Här är tvister i forskningen angående tiden. Lagen har bevarats i form av en sten, inristad och är möjlig att läsa. Är den äldsta bevarade nedskrivna lag som finns tillgänglig. Ovanför själva texten finns en bild, två gestalter mot varandra – en stor och en liten. Stora = gud, Babylons statsgud, lag som kungen sen ska förmedla till folket. Liten = kung. Bindande lag för att gud har sagt det. Fanns många gudar – här statsguden i Babylon – religiös upphov till lagen.
Forntiden och antiken i många sammanhang – guden är lagens upphov och lagen skall gälla för att de vill det. Moses är en naturlig länk vidare. Mellanöstern/främre orienten – funnits motsvarande uppfattningar i medelhavsnära områdena, Grekland och Rom. Men i antiken ser vi en annan inställning – den tar sina första steg i Grekland – Hellas i staden ATHEN (en av de viktigaste städerna i Grekland) på tidigt antik, sent 600, tidigt 500 tal f Kr – genomgicks en social förändring, revolution – folkgrupper i staden, sattes sig upp mot det aristokratiska styrelsesättet och krävde lag, att lagen skulle nedtecknas, det sker. Solon filosof, respekterad person fick göra det. Han är Athens store laggivare, han hade kolleger i andra grekiska städer som har en motsvarande funktion. Vi får i det tidiga antiken en rörelse i det grekiska området där msk stiftar lag, msk ger lagförslag som sedan antas av folkrepresentanter. Man stiger bort från den gudomliga kopplingen till lagen, istället vis msk, filosof, ssk kunnig man föreslår lagen, på så sätt respekteras Solon som den store lagstiftaren. Vet att det funnits lagar innan Solon – de var mkt hårda, drastiska – Solon uppfattas som en reformator, som gör milda lagar. Något kan vara drakoniskt = hemskt, svårt, grymt, våldsamt, kommer från namnet Dracon som var den som hade samlat Athens gamla tidiga lagar. Men nu lagar mer rättvisa, mildare. Msk stiger in som lagstiftare och gudarna stiger tillbaka.

ROM
De äldsta nedtecknade romerska lagarna är från 450-talet – XII-tavlornas lag – tillkommen genom en lagkommission, de 10 männen, denna har inte heller gudarna som upphov, utan lagkommissionen försöker sammanställa sedvanerätten. Det gudomliga var inte oviktigt i det romerska samhället, gudarna spelade en viktig roll för att upprätthålla ordning, men lagarna hade tillkommit genom att nedteckna sedvanerätt. Rättspositivism, Uppsala skolan, Axel Hägerström var filosof, men ägnade den romerska rätten, tid: slut 1800-talet. Axel Hägerström försökte bekämpa vidskepelse, han menar att lagen ska vara rättspositivistiskt ja eller nej, lagstiftarens vilja, ingen mystisim i lagen – den romerska lagen hade både och, tillkommit genom lagkommissionen och tillgänglig för alla, men tittar vi på vad lagarna handlar om/säger så finns ganska mkt mysisism: eder ska sväras inför eller mha gudar, symboler eller ritualer ska genomföras med uppenbart religiösa ursprung t ex köp – betungande, men ursprunget bygger på ritualer som har starka religiösa ursprung, men lagen har inte med gud att göra, men det finns tydliga drag av ursprunglig, primitiv religiositet sen långt innan nedteckningen.

Kejsarna – religionen kommer in i det hela. Kejsaren var superämbetsman, han ärvde sällan sin tro, erövrade den ibland, superbyråkrat hade en stor ämbetsmannakår under sig och styrde riket på detta byråkratiska, eller ämbetsmanna sätt. Inget med religionen att göra.

Det börjar hända saker på 200-talet e Kr. Kejsarmakten börjar upphöjas och ge en slags gudomlig makt i sig själv, kejsaren blir en gud på jorden. Så som sådan är hans ämbete orörbart och som person har han kommit till jorden som representant. Kejsarens person blir gudomlig. ”Dominus et Deus” = herre och gud. Slutet på 200-talet tillbeds kejsaren i hela riket. Börjat i Östra delarna, statyer, tempel, men oftast hade man väntat till kejsarna var döda, då kunde de bli gudomliga. Så var det redan vid Julius Cesar, dog innan Kristus Födelse. Men nu var kejsarna gudomliga redan under sin livstid. Problemet blir att då kejsaren ses som gudomlig förutsätts alla respektera denna gudomlighet och tillbe honom. De som inte gjorde detta, den judiska gruppen och sedermera den kristna gruppen. Judarna fick u-tag, men inte kristna. Detta var början av de förföljelser av kristna, redan 60 e Kr. Den kristna religionen förbjuds så som statsfientlig. De första århundradena tillbringar de kristna sin tid som förföljda, så som en hemlig kyrka, det är den tid som man har de stora förföljelserna med martyrer och annat. Kristendomen är förföljd ända fram till 300-talet.
320-tal – då blir den interna kampen om makten i riket avgjort till kejsare Konstantins. Han var en av otaliga maktgalna generaler (far varit Cesar) Säger sig sett korset i form av ett löfte – i avgörande slaget utanför Rom och där han besegrar sin motståndare. När korset visade sig, ”i detta tecken ska du se” – ”korset” = segrande symbolen. Konstantin utfärdar snart ett toleransdelikt och erkänner den kristna kyrkan och accepteras och tolereras och de kristna får komma upp. På Konstantins dödsbädd ska han ha blivit döpt som kristen. Efter det är i stort sätt alla kejsare kristna (ett u-tag). Den romerska staten blivit kristen med Konstantin som den förste.
Kristendomen förvaltar sin framgång väl. Slut 300-talet förbjuds alla andra religioner. På knappt ett århundrade blir kristendomen statsreligion. Mkt av det antika förbjöds, t ex de Olympiska spelen. Kristna kyrkan tar över det romerska riket och det präglar synen på rätt och religion i senantiken.

Kejsare Justinanus – ”Corpus iuris Civilis” lagsamling från 520-530-talet. Den romerska rätten så som den nedtecknades och samlades då bär tydliga drag av den kristna religionen. Under de århundraden som gått sedan Konstantin accepterade kristendomen, tills den blev statsreligion och Justinanus lagsamling har den kristna religionen manifesterat sig tydligt i lagen, speciellt på äktenskapets område, men också synen på kvinnan. Kvinnan hade en relativt starkt ställning i den romerska rätten, äga och förvalta sin egen egendom, själv inleda skilsmässa och inleda äktenskap, med kristendomen så dras många av dessa möjligheter in, men den romerska rättens äktenskapsbestämmelser kristnas under denna tid.

Kristendomen var inte enhetlig under denna tid, ,utan olika grenar inom kristendomen som stred mot varandra. Kejsaren ingrep ofta i kamperna. Den förste som gjorde det var kejsare Konstantin, som inte var kristen, men som sammankallade det första kyrkomötet i Nisea på 320-talet. Grunden lades för kyrkan, härifrån började kanoniska rätten utvecklas. Kyrkan blev en del i den kejserliga förvaltningen, kejsaren utsåg kyrkliga ledare, kyrkan var en hel integrerad del i kejserliga aspiransen.???

På 500-talet när Justinanus lagar kom i Östrom, hade kejsardömet upphört i den västa delen, dvs Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland och en del av England. Den världsliga staten hade upphört att finnas.
Den kristna kyrkan finns kvar, biskoparna som blev några slags lokala ämbetsmän – hade både religiösa och världsliga uppgifter, blev distriktsguvernörer (administratörer) för en statsmakt som inte längre fanns – blev furstar i sina egna områden. Västerlandet – kyrkans överlevnad, statens försvinner, men kyrkan finns kvar – så blir det från 400-talet fram till 800.

År 800 krönts Karl den Store till kejsare i Rom, kejsardömet hade återupprättats, det medeltida kejsardömet. Karl den Store hade nära samarbete med påven i Rom. Från denna tid fick påven en viktig roll till skillnad från andra biskopar. Blir en politisk koppling mellan kejsare och påven. Inleder den medeltida utvecklingen, från 800 fram till reformationen - pågår en kamp mellan två makter. Regnum = det världsliga herradömet, kungamakten, kejsarmakten, Sacerdotium = det heliga, den prästerliga makten. Renuf et Sacerdothum = det världsliga mot den andliga makten, makt över resurserna. Kämpar mot varandra om makten. Kamp om de materiella resurserna. Påvestyrkan är framgångsrik i denna kamp.

1075 presenterade en påve en programförklaring – Diktatus Papae = ”påvens tal”. Lägger fram ett antal punkter där han hävdar att påvemakten är kyrkans överhöghet. Han kräver t ex påven är den enda biskopen, påven utser och avsätter, att påven kan avsätta kejsaren, ger sig själv utnämningsmakten, lagstiftningsmakten, domsmakten (överpröva alla andra domar). Kejsaren hävdade att det var fel – kejsar Henrik – efterhand lyckades påvarna få flera av punkterna accepterade. t ex kanoniska rätten, domstolen – om påven hävdade den högsta domsmakten måste det finnas en domstol för den högsta domsmaktens utövande, den domstolen kom att knytas till påven i Rom och hette ”Rota Romana”. 1075 hade man brutit med östkyrkorna, den grekiskortodoxa kyrkan. Från Västeuropas alla hörn från Portugal, Skandinavium, franska kolonierna kom det ärenden hit. Vad kom det för ärende?

KANONISKA RÄTTEN
Gratianus dekret - ordnade den kanoniska rättens källor. Det fanns många olika grader av källor, Gratianus försökte ordna dem i en rättskällehierarki. Det är administrativ rätt – vad kan de olika funktionärerna förväntas göra. Rätten gäller också de kristna i församlingarna, inte bara administrativ rätt. Stora bitar av familjerätten t ex mannens kvinnans roller i äktenskapet, barnuppfostran, sexualitet etc. Familjerätten i vid mening kom att bli en viktig del i den kanoniska rätten.

1210-talet stadgas grunderna för hur äktenskap ska ingås och hur äktenskapet ska vara. Inte tillåtet med skilsmässa, äktenskapet är ett sakrament. Ingripande i de enskilda msks liv. Genom att läsa dessa fallen kan man få inblickar in hur msk levde.
Även processrätten – processuell struktur – för att komma till Rota Romana måste man gå igenom ett antal kyrkliga domstolar innan det. Flera processer – en domstolshierarki med processuella regler, under högmedeltiden utvecklades en mkt sofistikerad processordning. Man tog upp familjeärendena, men det fanns också straffrättsliga ärendena. Delar av straffrätten kom att bli kanonisk rätt i och med att man hade brott mot kyrkan, bl a häxprocesserna, andra vidskiplighetsbrott, den bristande synen på sexualitet – allt hamnade såsom sedlighetsbrott. Kanoniska rätten utvecklade ett slags straffsystem. Det fanns också en inomkyrklig straffrätt - straffades de inom och utom kyrkan.
Civil rätt - kontraktsrättslig aspekt. Pacta sund servanda = avtal ska hållas. Denna idé fanns i den kanoniska rätten. Avtal byggde på löfte, löfte var en utsaga och den som inte uppfyller sitt löfte begår en lögn och lögn är synd och synd ska straffas. Den som brast i sitt kontraktsuppfyllande kunde alltså behandlas enligt den kanoniska rätten. Handelsmän och sjömän sökte sig gärna till de kanonrättsliga domstolarna och fick sina ärenden slitna i de domstolarna. Varför? De kyrkliga domstolarna var permanenta, medan på landsbygderna i Europa sammanträdde bara domstolarna någon enstaka gång. Kyrkliga domstolar var permanenta, hyfsat trovärdiga, det fanns en god utbildad domarkraft. De kyrkliga domstolarna hade utbildade jurister och följden – rättssäkerhet och förutsägbarhet.

2. KANONISK RÄTT I SVERIGE UNDER MEDELTIDEN
Visa på hur kristendomen och kyrkan var väldigt närvarande vid den svenska medeltidsrätten. Den Äldre Västgötalagen är den äldsta bevarade lagen vi har och tillkom på 1200-talets början (kanske 1100-talets slut) s 13 Kyrkobalk 1:1 - ”Kristus är först i vår lag…” Kyrkobalkarna fanns i alla Landskapslagarna och var regelmässigt det första som lagen inleddes med. Biskopen spelade en roll i flera olika sätt i lagen. Biskopen var en religiös gestalt, men hade också makt i den världsliga delen av samhället, ex biskopen kan gripa in i straffrättsliga sammanhang. I tvistemålsbalken i Äldre Västgötalagen 8 stråket – t ex incest – ”ligger en man med sin dotter”, alltså vissa allvarliga brott låg under någon form av kyrklig jurisdiktion. Inom familjen, eller dödande av nära släkting. Vid allvarliga fall fick ta ärendet till Rom. Mindre allvarliga fall fick man betala böter till biskopen. Parallellmakt.
Kvinnans ställning, se på häxprocesserna. Tal om heder och ära har aktualiserats i nutid, hedersbrott. Det tyder på att det fanns en uppfattning om vad som var rätt och fel när man talade om en person. Finns bestämmelser i Västgötabalken om okvädningsord till kvinnor. s 18. Skulle gå till prästen först, prästen skulle utöva någon form av jämkning, medling, något som kan riskera allvarlig, kan hindra innan det blir allvarligt.
Straff: i Östgötalagen, kyrkobalken första delen s 23, nr 21 Sexualitet: sexuell aktivitet vid sidan av äktenskap skulle leda till denna första process.
Präst få att anmäla sig själv
Hembesök med kyrkvärdarna
Svär ed
Lämnas över till den världsliga rättvisa/domstol.
Kyrklig rättvisa alltså mer närvarande än den världsliga rättvisan.

Upplandslagens kyrkobalk, kommer i slutet av 1200-talet, 1296. Två inledande texter: statfästelsen och inledningen. s 31 1 st sista raden ”i detta fall” I Uppsalalagen hänvisar man till kejsarlagen (romerska rätten) och kyrkolagen (den kanoniska rätten)
Mose var en viktig bild för lagstiftningen. Förordet till Upplandslagen: ”Gud själv instiftade den första lagen …” s 33 I Upplandslagens, kyrkobalk. Hur man ska bygga kyrkor, s 34 ”alla kristna tro…”. I lagen har man tydliga kyrkliga symboler.

3. REFORMATIONEN
Reformationen innebar ett brott med kyrkan, från den katolska kyrkan. Lagen och guds vilja. Reformatorerna, Luther och Kalvin, verkade först inom den katolska kyrkan, men sedan blev det brott med kyrkan. Luther och Kalvin blir religionsgrundare, kyrkor inom kristenheten. De hävdade texternas betydelse och de började läsa de religiösa texterna i gamla och nya testamentet på det språk som de en gång var skrivna, grekiska, upptäckte att det stod saker som inte stämde överens med den katolska kyrkans lära. Man ville upprätta en ursprunglig kyrka. Hade olika uppfattningar i de protestantiska kyrkorna hur detta skulle ske. Luther som fått betydelse för de skandinaviska kyrkorna, hade från början en ganska radikal inställning och menade att kyrkan skulle inte ha med lagen att göra, men han ändrade/modifierade sin inställning. När slutsteget kan, talade Luther för en stark stat, där kungen/monarken ska se till msks världsliga och andliga föreställningar. Kungamakten i de Nordeuropeiska protestantiska staterna är en slags kungamakt där kungen både står för det världsliga och andliga herravärdet. Hur skulle kungen handha ”Lagens båda tavlor”, skulle vara from, god kristen och se till att samhället tog hand som sådant som den katolska kyrkan länge hade ansvarat för. I de katolska länderna i Europa, fanns en viss skolgång, viss utvecklad hälsovård, fattigvård/åldringsvård, detta sköttes genom kyrkliga stiftelser och inrättningar gjordes genom välgörenhet och donationer (testamenten). I de protestantiska länderna upplöstes de kyrkliga institutionerna, kloster försvann, då blev statens och kungens uppgift att se till att det fanns en hyfsad fungerande hälsovård, skolgång, fattigvård/socialvård – överheten. Detta innebar att kungamakten/staten har ett ssk ansvar gentemot sina medborgare/undersåtar. Det innebär att i de Nordeuropeiska länderna kom staten/kungamakten kom att engagera sig i socialvård, på ett sätt som man inte haft tidigare, statsmakten växer, detta sker på 1500-1600-talet. Det som reglerade detta kom i olika kyrkoordningar, kyrkolagen från 1566. Kyrkolagen överlevde till sent 1990-tal. I Kyrkolagen från 1666 fanns bestämmelser om hur ordna utbildning, sjukvård etc. Här var en viktig aspekt av statskyrkans roll. Under 1800-talet hade viktig samhällsroll, förutom den rent religiösa. I Sverige hade äktenskapet att bli ett kyrkligt ändamål där äktenskapet kunde upplösas, men skulle behandlas av kyrkliga domstolar. De kyrkliga domstolarna fanns kvar i Sverige och hade viktig roll i msks vardagsproblem. Så, reformationen innebar för Sveriges del inte ett tydligt uppdelade mellan det kyrkliga och religiösa, snarare tvärtom. Kungamakten och gudsnåde går segrande ur striden.

En ssk utveckling i Nordeuropa så finns vissa saker som är parallella med den katolska utvecklingen:
Ett område som är väldigt typiskt under 1500-1600-talet är synen på brott och straff. När man började gå tillbaka till ursprungskällorna, ser man i gamla testamentet att gud har uttryckt mkt speciella åsikter om vad som är tillåtet och förbjudet. Och man har också uttryckt vad man ska göra om man begått en förbjuden gärning och hot om man inte utför bestraffningarna. De här tankarna blev mkt mer aktuella, när man gått tillbaka till texten och börjat läsa dem på ett sätt som man inte gjort tidigare. Kan säga att en fundamentalistisk tendens gjorde sig kännbar iaf i vissa av de protestantiska områdena, men även i vissa av de katolska. Det ledde till en teokratisk grundsyn/vedergällning, där hotet om straff ska vara avskräckande och straffet ska vara resultatet av gärningen. I Sverige när den katolska kyrkan försvinner, försvinner även den kanoniska rätten. Då uppstår ett hål i den svenska rättsväven, bl a hade den katolska kyrkan haft synpunkter på sexualitet och äktenskapet. Det som uppstod nu var ett rättsosäkert tillstånd, där landskapslagarna inte hade reglerat en mängd gärningar som i framtiden utmattades i någon mening. För att få ordning på detta utfärdade Erik XIV Högmålsplakatet, 1563, s 53, Högmål = beteckning för svåra brott som egentligen bara kan bestraffas med döden. 2 st Ojade sig över ökad kriminalitet.
s 54 2a raden – man inte ta några böter för dessa överträdelser, t ex våldtäkt. Straff och brott och man ska följa guds lag om man inte göra det straffar gud folket. T ex pastor Gren på Öland tog upp tanken om synd.
Det finns motsvarigheter till dessa bestämmelser i andra protestantiska länder. Man började uppmärksamma olika typer av sedlighetsbrott. Man försökte utfärda en ny landslag, i början av 1600-talet, men misslyckades. Men det kom ett nytryck 1608. Till detta kom ett appendix, ett tillägg till landslagen. Detta kom att innehålla ett antal straffstadganden. Hämtade i den tidens bibelöversättning i lätt omskriven form. Skulle kunna straffa för brotten, fast de inte fanns i lag. Man påbjöd de lägre domstolarna i landet att straffa enlig guds lag. Vad stadgade man i appendix? Uppställning mkt lik i guds bud. 1a stadgandet s 55 mened. Om man missbrukar guds namn, eller man ska respektera sin fader och moder, sedlighetsaspekten finns en mkt omfattande reglering art 4 ff:
äktenskapsbrott
Blodskam
Förtidigt sexuell samvaro innan äktenskapet.
En mängd incestbestämmelser eller gränsbestämmelser för vilka man inte får ha sex med i familjen. Detta är mkt vida ramar.
s 57 2a delen - Första bestämmelsen om homosexualitet i svenskt rätt.
Tidelag – ska döda djuret.
Ocker – man knyter an till en idé man hade på medeltiden att det var fel att ta ränta på lån. Judar gjorde ofta detta. När det gällde pris på varor hade man uppfattningen att det fanns ett rätt pris. Om tog mer pengar = Ocker.

HÄXERI OCH TROLLDOM
Detta förekom i hela Europa. De första kända häxprocesserna som man vet var häxeri var från ett landskap i Schweiz – Valies. Vi är på 1400-talets början, där anklagades både kvinnor och män för att ha med djävulen att göra. Samlas till nattliga fester, offra djur och barn, och sätta förbannelser på fienden. Man sammankallade lokala domstolar (även kyrkliga) och dömer många msk till döden och bränner dem. ”Den stora ondskan i Valies” var den första häxprocessen i Europa. Jean Bodin, franske rättslärde som på 1500-talet skriver om rättsprocessen och kungamakten. Han skriver också om häxprocessen bl a en lärobok. I slutet på 1400-talet kom en lärobok om bekämpandet av häxeri, ”Häxhammaren”. Den översattes på många språk och var skriven på latin av två munkar på latin, de fick påvens välsignelse. Vid 1400-talets slut och 1500-talets början tar häxprocesserna till i omfattning och ett mönster började uppstå att det är kvinnor som anklagas och utsättas för häxprocesser. Detta var mest i inre Europa (norra Bayern). Södra Sverige (Danmark då) på 1500-talet (gränsen till 1600-talet) omfattande häxprocesser i Danmark (spred sig till England och Skottland). Det var Kristian IVs tid i Danmark och man hade omfattande häxbränningar på Jylland och i Skåne, ssk Malmö. Tyskland och Rehn-området var intensivast.
I Europa är det de hemliga pakter med Satan och makt som kvinnan får genom pakten och att hon då kan använda den för att förgöra och förstöra.
I Sverige är det andra bestämmelser. Det var inte så vanligt och relativt utspritt i lagen, vi vet inte hur det har utövats i verkligheten.
s 37 Upplandslagen – dråp genom förgörning, någon blivit förbannad och skadats genom förbannelse. Första regeln om att man ska bränna någon som sysslar med häxeri.
I 1734 års lag 2:1 Missgärningsbalken. Är egentligen könsneutral regel, men 1734 års lag är tillkommen sent, de stora häxprocesserna hade redan gjort sitt.
17/5-05 Christian Häthén
RÄTT OCH RELIGION II

NORGES NATIONALDAG, 17 MAJ
17/5 Norges nationaldag har påverkat Sveriges rättshistoria. Offentligrättsliga planet och i det nordiska lagstiftningsarbetet under 1800-talet och tidigt 1900-tal innebar att många lagar utformade snarlika eller identiska. Norge förlorade sin medeltida självständighet på 1300-talet, då den sista kungen av den norska kungaätten dog ut. Sedan kom Norge bli kopplat till unioner. Norge var en del av Kalmarunionen styrdes av bl a Erik av Pommern och Christoffer av Bayern. När Sverige bröt sig ur Kalmarunionen blev Danmark och Norge en union under den danske kungen. Norge var något slags lydrike under Danmark. Landet styrdes från Köpenhamn. Den lilla adeln i Norge försvann gradvis och det blev ett egalitärt samhälle, med visserligen storbönder, men ingen aristokrati. Mkt inriktat på den danska ekonomin. Köpenhamns universitet – norska eliten blev allt mer och mer danskinspirerad. Präglades i både språk och kulturen, det norska språket fick mer och mer danska i sig. Danmark blev ett envälde på 1660-talet. Även Norge kom att styras av en enväldig kungamakt. Den danske kungen skapade nya lagar. Det kom en enväldigförfattning – kunglagen, som har betydelse även idag, bl a när det gäller skilsmässor i kungliga familjen. Enhetliga lagar i Danmark - Christian V och kom även en norsk lag under Christian Vs tid – en norsk uppdaterad landslag.
Norge var en del av det danska riket även under Napoleontiden, men Danmark var på den förlorade sidan. I freden i Khil, 1718, bestämdes att Sverige fick Norge. Sverige skulle kompensera Danmark på annat sätt. Detta accepterades inte i Norge, utan den danske prinsen Kristian Fredrik sammankallade en folkförsamling i Eisvold öster om Oslo. Där sammanställde representanter från de olika delarna i Norge på vår 1814. Den 17 maj valde man Kristian Fredrik som kung av Norge och man enades om en författning (grundlag). En skriven författning som Norge inte haft tidigare. Det finns en klar maktfördelningstanke där i (upplysningstiden i Amerikas idéer). Den norska grundlagen äger bestånd (några ändringar) och är den äldsta skrivna författningen i Europa. Den svenska kungamakten accepterade inte detta norska initiativet och det hotades med krig, men blev aldrig av. Kungen, Christian Fredrik avgick och det norska stortinget valde den svenske kungen Karl XIII till kung, under förutsättning om den svenske kronprinsen Karl Johan skulle bli ny norsk kung när Karl XIII dog, Konventionen i Moss – pakt mellan Sverige och Norge. De tankarna blev grunden för statsakten = en viktig författning som reglerade förhållandet mellan de i grunden självständiga länderna Sverige och Norge, men att de ingick i en nationalunion med gemensam kung – arvsförhållande inom familjen Bernadotte. Den norska regeringen skulle sitta i Oslo, man skulle ha en egen riksdga, Stortinget. Gemensamt skulle vara utrikespolitik och handelspolitik. Sverige skulle ha hand om utrikespolitik. Norge hade en egen flagga, men hade svenska färger i den norska flaggan och motsvarande i svenska flaggan (unionsflaggan). Unionen var aldrig populär i Norge.
1800-talet som ett nyvaknande nationalismen – Norge = bra ex. Landet hade i stort sätt upphört existera i början av 1300-talet – nu 1800-talet - 500 år senare – starkare och starkare nationalism, den understöds av författare och av en rörelse där man försökte få fram det rena norska språket. Man får den konflikt som fortfarande finns mellan nynorsk och bokmål (danskinspirerat). Aldrig goda unionsbröder – Sverige styrde över norrmännen. Norge var inte ockuperat, men underkastat Sverige.
Flaggan – fanns prat om att skapa den rena norska flaggan – praktfull symbol för den norska självständigheten. Ville ha större kontroll över utrikespolitiken – var viktigt ha konsulat i världen, som bara skötte bara de norska ärenden, inte gemensamt med de svenska. Norrmännen var inte så många, var en ganska liten utbildad elit. Man var helt överlämnat till den svenska byråkratin. Konsulatväsende ville man ha, det kom upp i striden med den svenska unionshalvan, men den svenske regeringen godkände det inte. 1800-talets slut präglas av unionsstriden – blev aldrig harmonisk. Detta präglade också Sveriges politik och rättsliga utveckling. I Sverige var det många radikala grupper som krävde reformer på straffrätten och de konstitutionella frågorna området. Dessa radikala socialistiska och liberala krafter blev ofta tyckta tillbaka – ”nu måste vi hålla samman i kampen mot norrmännen.” Man använde unionskrisen som argument för att tränga tillbaka för att hålla tillbaka sociala krav på demokrati etc. Tillslut kunde man inte hålla ihop unionen – kris 1905 – århundradet för upplösning av unionen. Oskar II kung i Sverige vägrar godkänna för grunden för norskt fritt konsulat. Stortinget i Norge beslutar om en lag, men kungen vägrar godkänna lagen. Då avgår den norska regeringen och ingen regering kommer i dess ställe, kungen kan inte samla regering – maj 1905. Stortinget låter regeringen sitta som ställföreträdande regering, men i juni avgår regeringen och kungen och stortinget förklarar att kungen inte kan styra landet och tar hem sitt styre, man avsätter kungen. Man säger att man är beredd ta en svensk prins som kung, men inte fortsätta unionen. Svenskarna menar att Norge ensidigt sagt upp unionen på svaga skäl. Man skallrade med vapen och grävde skyttegravar, men det blev inget krig. Norrmännen hade folkomröstning i augusti - 99,9 % enighet sa upp unionen. Svenskarna och norrmännen hade förhandlingar i Karlstad under hösten. I oktober accepterade den svenska regeringen att unionen var upplöst. I november hade Norge folkomröstning där man valde monarki istället för republik (inte maj så stark). Från det var Norge ett helt suveränt rike med egne regeringschef. Detta skapade djupa sår mellan Norge och Sverige.
Unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905 och de konflikter om Åland mellan Sverige och Finland – dessa händelser brukar lyftas fram har kunnat lösa mellanstatliga konflikter som har potential till att bli stridiga – att man kunnat lösa dem på ett fredligt och ett sätt som i längden var det lyckliga och framgångsrika.
När unionsupplösningen skett 1905 började de radikala krafterna i Sverige komma. Fick snart allmän rösträtt för män och parlamentarismen slår igenom. Finns klar kausalitet.

HÄXPROCESSERNA I SVERIGE
2 kap missgärningsbalken 1734 Är det sista stadgandet om trolldom i svensk lag – kommer avskaffas. Skadlig trolldom. Leda till dödsstraff om kunnat leda till döden. Detta anknyter till tankegångar som är ganska gamla. Bild: rider på kvast, de som rider är häxor, men omvandlar sig till djur, bl a getter. Detta är en europeisk bild, även speglar även de svenska föreställningarna om nattliga färder och omvandlingarna till djurform. Hade klart för sig att flygresan gick till att möta djävulen. Man beskriver att orgierna bestod av mkt mat (inte hade tillgång till vanligtvis), ständigt pågående fest och sexuella orgier. Underkastelse. Man skulle kasta om det som var normalt och naturligt. Kan kysste varandra på baken. Även religiöst var det omkastat – man menade att djävulen var den goda kraften, den katolska mässan skulle kastas om, och man använde mkt av den religiösa symboliken, men omvänt. Svarta mässor – magiska syn man hade på den religiösa kulten. ”Blåkulla” – överlevde även i protestantisk tid och genomgick inte så stora förändringar, trots att religionsskiftet skulle kanske kunna föranleda en viss förändring.

Redan under senmedeltid med Häxhammaren hade man utvecklat olika former för att komma tillrätta med häxorna – man misstänkte att de gjorde skada, men hade svårt att få tag i dem. Om man misstänkte en kvinna – utsatte man henne för olika former av förhör, kontroller – ex på frågor och aktiviteter man ska ställa och göra med henne – förhörsformulär. Man slöt förbund med djävulen på olika sätt, men skar upp och lät blod flöda eller skrev sin namnteckning och lovade sin skäl till djävulen. Barnaförandet var en del i detta – stjäla barn och ta med dem till Blåkulla och äta dem eller utsätta dem för övergrepp.
I Sverige - De sporadiska häxprocesser i katolska tiden och den tidiga protestantiska tiden som förekom. En intensiv period av häxförföljelser var på 1600-talet i Dalarna, södra delen av Norrland och norrlandskusten -1668-1770-talets mitt =stora häxhysterin kommer i Sverige. Den har vissa speciella drag som gör Sverige lite mer intressant – Blåkulla berättelserna var väldigt typiska i Sverige, de nattliga resorna till Blåkulla, att man förde barn, djävulspakten skedde, men var inte central, utan orgien och festerna. Kvinnorna dömdes till döden, och avrättades ganska snart och använde de vanliga lokala TR/Häradsrätterna på landet och Rådhusrätterna i städerna. Använde alltså det normala rättegångsväsendet. Men snart visade det sig att det inte räckte till – utan en kunglig kommission tillsattes med höga domare från HovR som fick ta över första instansen, men även kungliga kommissionen – föll till föe för det starka folkliga trycket. Det var mkt starkt lokala förankrade grupper som var rädda för detta. Domstolarna utsattes för ett starkt opinionstryck för att döma kvinnorna. Vad kom det ifrån? Man trodde på djävulens förstörande. Sprida teorier – olika former, det är beroende på vilken vetenskapsgren man tillhör, får olika förklaringar. Rättshistoriker beskriver mer hur till togs i uttryck. Bevisläget är svårt – det är ett fördolt brott och ingen tydlig koppling mellan gärning och resultat. Bevisläget var speciellt – gick utöver de vanliga reglerna för vittnen, t ex barn fick inte vittna egentligen och inte heller närstående, men här fick de. Även tortyr användes på ett sätt som man egentligen enligt svenska landslagen inte fick göra – man tvingade fram erkännande. Tortyr hade används innan men i mkt sällsynta fall. Egentligen vara brott mot staten (högmålsbrott). Bestraffningen – man straffade dem i stora kollektiva straff, genom bränningar. Brännandet finns i den svenska landskapsrätten och normalt sätt brände man ett avrättat lik, men här brände man innan man var död – brände till döds. Speciella genom kungakommissioner.

När häxhysterin spridit sig till Stockholm fanns det höga jurister som börjat titta på detta. Man fann vissa återkommande standardtypiska berättelser. Såg att det var vissa pojkar som berättar detta – återkommer, men kletas på olika kvinnor (och män) – hysteri påtaglig rädsla.
Urban Järne – såg till att de här vispojkarna isolerades, att de inte fick prata med varandra. Det blev avslöjat att detta var påhittat, falska anklagelser. Så när häxhysterin nått Sthlm förlorade den sin kraft. Det förekom häxprocesser in på 1700-talet (1730års lag), men det klingade av i Sverige. Detta innebär att på Gustav IIIs tid, 1770-talet, finns klara skäl att avskaffa dessa bestämmelser. I RD 1778-79 lägger kungen fram en proportion att ändra Missgärningsbalken. Kungen är upprörd över att bestämmelserna står kvar i lagen.
I prop 1778 s 159 så behandlar han barnamord, men även andra brott – s 160 3 st ”Då Kunglig Maj:t…” Får RD med sig (var inte helt lätt), i RD var en 4e del präster och prästerna var inte glada att avskaffa en lag som i grunden av religiös bestämmelse. Med detta försvinner trolldomen ut ur den svenska rätten.

Gustav III med sin toleranta syn på lagen och lagens innehåll och rätt. Gustav III ser tydligt att Sverige behöver en annan politik när det gäller synen på statskyrkan och främmande religioner. Fram till detta har det varit ett brott vistas i Sverige om man inte tillhörde den svenska kyrkan. Det var tillåtet att i u-tagsfall för främmande ambassadörer och deras hushåll. I övrigt välkomnade inte någon annan trosbekännare. Men på 1700-talet hade det börjat komma in, under den sk frihetstiden att främmande protestanter kommer in i Sverige och får tillåtelse att bosätta sig. Finns ex från 1600-talet där vallonerna tilläts bosätta sig i Bergslagen som inledningsvis var katoliker. På 1700-talet kommer även judar. Det var mkt stort motstånd från prästerna. Gustav III var präglad av upplysningstiden. Han ser att det fanns mkt att vinna på att främmande trosbekännare kommer till Sverige, bidrar till svenska ekonomin och på ett mer principiellt plan.
1781 utfärdar han ett toleransedikt som utsträcker sig till främmande kristna, katolska, grekiskt ortodoxa och andra protestanter. ”Vi have därill blivit uppmuntrade…” (mitt s 167) en ständigt utilitaristisk tankegång synvinkel. Sverige var glesbefolkat och ekonomin behövde förbättras – då menade kungen att man kunde släppa in andra.
s 168 längst ner ”Vi vele..” Låter långtgående och radikalt, men detta gäller bara andra kristna och under speciella förhållanden. RD sagt – s 169 1p Begränsa de främmande religionerna t ex fick inte ägna sig till någon form av religionsundervisning, munkar inte tillåtas. Kungen svarar: och ger vissa förbehåll – det toleransediktet som kommer 1782 har stora förbehåll. 1782 kommer judeplaktatet – ger judar rätt att bosätta sig i Sverige och utöva sin religion, men bara på vissa ställen. Detta är första steget i en religions och tolerans som speglar i viss mening en begynnande sekularisering. Prästbeståndet fortsatte att ha ett ganska strakt inflytande – fram till 1866.

Toleransediktet gör att man öppnar Sverige för främmande kristna och för judar, men fortfarande en mkt snål inställning protestantiska kristna som inte var medlemmar i svenska kyrkan, till frikyrkorna. De började etablera sig på 1700-talet med etismen. Under slut 1700-talet och 1800-talet kommer andra frikyrkorörelser, t ex Baptisterna som förordar vuxendop, och andra protestantiska frikyrkor som avviker från svenska kyrkan. De ställde till problem för svenska lagstiftaren och svenska kyrkan och blev i olika grader bekämpade. Det dröjde t ex rätt länge tills en frikyrkoperson kunde bli lärare. Kyrkan höll hårt grepp om utbildningen. Framåt mitten av 1800-talet (1890?) kommer dicenterslagarna (avvikande). Discentuslagarna gav i vidare möjlighet att lämna svenska kyrkan först till att gå till ett annat samfund (byta religion eller inriktning) eller lämna kyrkan överhuvudtaget. Från och med sena 1800-talet är det möjligt att leva helt fri från svenska kyrkan. På 1950-talet får vi vår första religionsfrihetslag. Först då blev det tillåtet att grunda kloster i Sverige. Långt fram på 1900-talet har Sverige endast enstaka representanter för andra icke-kristna religioner. En del av det svenska synnerligen homogena samhället som påverkar den svenska rätten väldigt starkt. Sveriges enhetliga kultur tagits i olika uttryck, enhetligt språk och religion är två typiska enheter. Fram till mitten av 1950-talet låg detta kvar men förändrats gradvis i slutet av 1900-talet. Religionsbilden har förändrats högst betydligt sen dess, sekulariseringen har vidtagit.

ÄKTENSKAPET
Frågan om äktenskapet har belyst en problematik som man trodde var borta, men som visat sig tydligt idag igen. Det finns två utgångspunkter:
- Folklig sedvana: allmänt spridd, inte nödvändigtvis innebär de lägre stånden.
- Religiös regel: vi ser om vi går tillbaka till Antiken att i gamla Rom så fanns det ett religiöst äktenskap. Det kan ha varit normalt från början, men förlorade gradvis allt mer inflytande. Vid den ROMERSKA RÄTTENS TID, vid vår tideräknings början, finns det religiösa äktenskapet kvar i bara några enskilda fall, föreskrivet vissa funktionärer på vissa religiösa positioner. För alla andra var det religiösa äktenskapet i den romerska rätten borta.
Den romerska rätten hade tagit över en mer folklig sedvana. Den romerska rätten erkände ett äktenskap som grundade sig på gemensam partsvilja. Romerska äktenskap är ett slags samboäktenskap. Så förblir det fram till den kristna kyrkan kommer och dominerar i Rom.

MEDELTIDEN – ser i Europa två stycken traditioner:
- Folkliga äktenskapet som huvudsakligen grundade sig på avtal mellan släkter. Överenskommelser kunde ingås ganska tidigt, ingick en pakt mellan familjer, klaner eller inom familjer eller klaner. Det gällde att uppfylla sina förpliktelser. ”Barnäktenskap” – de var relativt unga, flickor 12-13 år. t ex var Drottning Margareta mkt ung när hon födde sitt första barn. ”Romeo och Julia” var unga. Äktenskapen kunde se olika ut, viljorna är inte intressanta och ingen romantisk kärlek. Man flyttade ihop, födde barn och skulle klara ett jordbruk. Det folkliga äktenskapet kunde upplösas om det fanns förutsättningar för det, hände inte vanligt, men teorietiskt möjligt.
- Religiösa bestämmelser – kyrklig välsignelseakt. Kyrkan vill vara med och ha något att säga till om. Man ställer upp vissa grundkrav: kvinnan ska inte vara för ung, uppnått puberteten, helst sagt ja (samtyckt). Det religiösa äktenskapet kunde inte upplösas.

KANONISKA RÄTTEN - 1210-talet – kyrkan ser äktenskapet som ett sakrament, det är det enda sättet för man och kvinna att ingå i denna förening. Den speglar i viss mening ett slags himmelskt förhållande. I äktenskapet föds äkta barn, alla andra utom äktenskapliga = oäktingar. Det är bara de inom äktenskapet som har full arvsrätt. (inte i folkliga äktenskapet). Den katolska försöker undertrycka äktenskapet. Sexualiteten ska vara inom äktenskap. Sexualitetens enda innebörd var att skaffa barn. Sex som inte var barnalstrandet även inom äktenskapet var otillåtet.

Katolska och kanoniska bestämmelserna blev fullt gällande i Sverige. Men det fanns även folkliga bestämmelser.
I Sverige fanns också två traditioner folklig och kyrklig - två parallella system. Från 1200-talet och framåt sker en gradvis sammansmältning – kyrkans roll blir gradvis starkare.

FOLKLIG
Frieri: oftast manlig släkting som friar för sin släktings räkning. Man och hustrun kände inte säkert varandra. Överenskommelser mellan släkter.
Fästning/Avtal: avtal om kommande äktenskap – första överenskommelse. Tog inte fullt ett år – max ett år från fästningen till äktenskap. Fästningen är en överenskommelse mellan två familjer. Kvinnans giftoman - äldste levande släkting som binder henne för släktens räkning.
Stämma: Festningsstämma, en slags fest. Vittnen närvaranden. Gåvor växlas. Helst skulle kvinnan vara närvarande och ge sitt samtycke. Inom ett år kan ha den avslutande brudloppet.
Brudloppet: var den sista punkten i en process, samlades till ett kultiskt gille. En fest, inte bara trevlig samvaro utan rituell i den mening – del av den hedniska kulten. Vid tillfället ska kvinnans giftoman hålla ett tal. Talet finns givet i lagstiftningen. Grundpunkt: ”jag giver dig min dotter” = giftomål – ”gifto” av ”giva”/”ge” och ”mål” av ”tal”. Gåvotal. Efter gåvotalet skall kvinnan tas från hem till sitt nya hem = brudloppet (nu bröllop).
Sängledning: sista steget - de nygifta lägger sig i sängen och för över ett lakan = symboliska att man tagit den äktenskapliga sängen – inte sexuell samvaro för att det ska bli gällanden, utan för att man delar den äktenskapliga sängen inför vittnen. Genom sängledningen blir kvinnan underställd mannen, han blir hennes förmyndare och husfadern i familjen. Hennes egendom har hon fortfarande kvar, men han förvaltar den och kan avyttra den. Barn inom äktenskapet blir äkta och legitima. Hustrun får husfruväldet, nycklarna symboliserar detta. Hon ansvarar för hushållets inre verksamhet, att man överlever vintern, backar upp med mat. Gemenskap – mannen och kvinnan är nödvändigt beroende av varandra, de klarar sig inte så bra utan varandra. Den romantiska kärleken kommer mkt senare.

RELIGIÖS
Kyrkans syn på äktenskapet kom till Sverige. I viss mening främst för aristokratin och de högre ståndsmakterna. Finns vissa paralleller:
Trolovning (jfr fästning) – ska ske inför prästen.
Vigsel/Brudmässan – nattvardsgång.
Prästen ska vara inblandad – fanns vissa formulär man följde. Kyrkans välsignelse var finare än det folkliga.

Dessa system levde parallellt och påverkade varandra. På 1400-talet och 1500-talet började man växla ringar i samband med trolovningen. Även för enklare folket. I högre ståndskretsar började man i sen medeltid, tidig modern tid ge morgongåva = en utlovad gåva som skulle kunna falla ut senare, i princip var en hyllning till brudens ???, men var egentligen en änkepension.
Den katolska kyrkan lyckades aldrig göra den religiösa regeln till den normala regeln. Utan fortfarande under katolsk tid fanns det folkliga.
När den protestantiska reformationen kommer blev prästståndet en del av den statliga förvaltningen och får ett större inflytande. Ståndsriksdagens har en stark politisk påtryckning.
I 1734-års lag får vi i Giftomålsbalken bestämmelser om obligatoriskt vigsel för laga äktenskap = vigsel i kyrkan under vissa förutsättningar; hindersprövning och lysning som en del av hinderprövningen. Det var öppet för alla som var medlemmar i kyrkan. 1734 års lag se kyrkan som det enhetliga trosamfundet för Sveriges befolkning, var medveten om att det fanns flera som inte var svenska kyrkans medlemmar, men var inte så många. När vi kommer in på 1700-talet var fler och fler inte lojala medlemmar i svenska kyrkan, frikyrkorna börjar komma. Detta blev vanligare under 1700-talets slut då kungliga dispenser förekommer. Dessa dispenser om rätt att ingå äktenskap utsläcker rätten för vissa som inte passade in i hindersprövningen.
På senare 1800-talet fanns det ännu större grupper som ställer sig kritiska till kyrkans lära och avviker. En viktig punkt är att om man inte blev döp eller konfirmerades – kunde inte vigas i kyrkan. Var man ställd utanför kyrkan fick man inte ingå äktenskap. Disserlerslagar – lagar som skulle ge förutsättningar som inte var medlemmar i svenska kyrkan. Man gav främmande trossamfund (inte svenska kyrkan) rätt att viga.
I början 1900-talet, 1905, får vi den icke-religiösa vigseln = borgerliga vigseln. En vigsel kan utformas så den likar religiösa, men saknar religiöst innehåll.

2005-05-12, Patrick Reslow
RÄTT OCH POLITIK I

Den konstitutionella utvecklingen i Sverige från 1600-talet fram till idag.
Konstitution - Maktfördelning och relationen mellan politiska och rättsliga instanser, utövandet och framväxten av den högsta domsmakten, rättstillämpningen i den mån den påverkar den straffrättsliga utvecklingen.

Rätt och politik I - Idag fortsätta fram till 1789
Rätt och politik II - Imorgon 1789-1974
Rätt och politik III – Lagstiftning under 1974
IV Medborgerliga fri och rättigheter 1789 ff

DEFINITIONER
Gränserna är inte exakta – beror på hur man definiterar tidigmodern tid. Tidigmodern tid börjar 1495. Detta pga Rikskammarrättens inrättande – den tyska domstolen. Får en världslig instans för första gången (bortsett från den franska). Man får politiska och rättsliga hierarkier. En utvecklad byråkrati, en centralmakt som är tydlig, men som fortfarande har någon form av konkurrens, kan vara i form av starka territorier, städernas lagstiftning, privilegiesamhället finns fortfarande, samhället ordnat i grupper istället för individer. Tidigmoderna tiden slutar med franska revolutionen 1789. Skulle kunna säga 1770-talet-1789 tar den tidigmoderna tiden successivt slut. Den definitiva slutpunkten 1815 – då har absolut ingen tidigmodern.

I Sverige kommer vi senare – Riksdagen i Västerås 1527 – då början tidigmoderna tiden. Kan se början på slutet på 1790-talet. Men formellt är den slut vid regeringsformen 1809.

Vad som händer i Europa under 1300-1400-talet är att påvemakten försvagas. Vi ser uppkomsten av stater, världsliga furstar som mer eller mindre kopulerar den påvliga maktkulturen, inrättar politiska instanser. Påvemakten försvagas successivt. I Europa har vi sett att påvemakt och furstemakt kolliderat med varandra, intressen ej gått samma (finns u-tag – Karl den Stores rike). Ganska konfliktfull utveckling i Europa under 1100-1400-talet. Där just religionen står i centrum. Främst märks detta i det tyska riket som bestämmer över största delen av Centraleuropa. Där det är konflikter under 1500-talet mellan de som publicerar kyrkans tolkningar av bibeln och de som försvarar den rådande ordningen. Juristerna på 1400-talet som tar upp detta. Detta leder till att Luther och Carl Verner och andra tar efter detta. I Europa under 1500-talet ser man en stark religiös splittring. Även om pratar om stater så är det ingen stat i modern tappning, man brukar tala om, stater med tydliga hierarkier stark centralmakt, full kontroll över områdena, men det är ingen sådan stat som finns i Europa under 1500-1600, utan vi har en centralmakt som konkurrerar med intressen ute i landet, ofta det sker överenskommelser mellan de här intressena och centralmakten. Alltså många territorier hänger samman, men är förenade oftast under en furste eller monark. Så är fallet även i Sverige. Det tydliga ex Tyska kejsarriket, där den tyske kejsaren ??? är den gemensamma härskaren av hela det tyska landområdet, men runt omkring ser man starka landsfurstar som styr över vissa territorium. Jurisdictio et territorium = jurisdiktion inom sitt område. Det var vad de små furstarna hade, och även kejsaren hade i form av juristdiktion, är mer än vad jurisdiktion är idag – maktutövning, politisk och rättslig makt, snarare åt det politiska hållet. Europa var som ett politiskt lapptäcke med olika politiska intressen, men detta håller på att förändras under 1500-1600-talet, centralmakten griper in mer och mer, och försöker förstärka sin??? över lagstiftningen, rättsskipningen etc - det tyska riket framstår som ett konkret avvikande exempel för här lyckas man inte få fram en stark centralmakt, utan det är landsfurstarna förblir de starka. Det innebär att när vi pratar om stater är det mer i form av en konglomeratstat = ingen nationalstat där språket, folket, historien förenas. Olika delar som tillsammans med monarken i spetsen. Tyskland är det tydliga exemplet. Statsmakten i Europa har inte full kontroll över hela sitt område, koncentrerar sig till huvudstaden, handelstäderna, medan mer avlägsna områden kan vara mer eller mindre oavhängiga kejsarens eller konungens kontroll. Detta hänger samman med att det inte finns någon fulländad juridisk skolning – detta ändras successivt under 15-1600-talet och som är viktigt för den rättsliga utvecklingen.
I Europa präglas man av de här religiösa striderna. Under 1500-talet ser man frigörelsen i vissa stater från den katolska kyrkan och i de staterna påbörjas identifiering av sambandet mellan kyrka och stat. Den här splittringen mellan kyrka och stat knyts nu samman fast på ett annat sätt. I de protestantiska länderna där läggs kyrkan under monarkens kontroll och det är en utveckling som senare sprids senare till Sverige.

Under denna period har vi en ny statslära som kommer fram, vi har en frigörelse mellan det världsliga och det andliga. Den världsliga makten försöker tvinga religionen under kontroll och när de nya statsmakterna växer fram, när centralmakten försöker stärka greppet krävs någon form av legitimering. Vad som hänt i Europa på 1400-talet är att ??? - har ju underlättat av spridandet av nya idéer, därför sprids det också nya skrifter.

HUR PÅVERKAS DET SVENSKA KONSTITUTIONELLA UTVECKLINGEN AV DETTA?
Unionens upphörande - Kristian den II av Danmark invaderade Sverige och genomförde Sthlm blodbad 1520 och detta ledde till ett uppror i Dalarna och där man förde fram Gustav Eriksson som någon form av ledare. Men det viktiga är att med Gustav Eriksson (Wasa) återerövrandes av makten av Sverige och sparkade ut den danske konungen Kristian II – vi får en europeiskt präglad furste i Sverige. Ivrigt försök att reformera den politiska byråkratin och även den rättsliga kontrollen över landet – Machiavelli - Fursten ska vara suverän och styra sitt rike, oavsättlig, är utsedd av gud. Detta präglar Gustav Wasa mkt. Han försöker reformera, förvaltning och den rättsliga strukturen på ett sätt som gynnar statsmakten i förhållande till den starka religionen. Direkt konfrontation som var ganska svagt ??? mellan Danmark och Sverige.

Västerås riksdag 1527 markerar grundläggandet av Sverige som sena 1800-talet säger nationalstat, men grundläggande av centralmakt och framförallt att religionen är av betydelse. Att religionen skall mer eller mindre skall underställas statsmakten. Detta återkommer i 1500-talsdiskusionen i Sverige. På 1570-talet slås fast att protestantismen är den rena läran som Sverige ska följa. Uppsala – 1527 - 70 års tid av diskussion av religionens ställning. När Luther skriver sina tester är det klart var Sverige står. När Gustav Wasa 1528 - stod att konungen ska bevaka ??? – kyrkans roll är underminerad.

Det som präglar Gustav Wasas regering är den sk Tyska perioden (1538-1543). Det är tjänstemän, byråkrater från Tyskland, under ledning av Konrad von Pyhy – inrättas någon form av ???kansli kring kungen och det inrättas en äldrekammare, någon form av tidig finansminister. I den tyska perioden är försök att inrätta tjänstemän och se till att det finns någon form av statlig kontroll över skattebördan över hur riket ser ur. Gustav Wasa införde fogdesystemet i Sverige, där fogdarna placerade kungliga tjänstemän för att se till att skattebördan tas in och ständigt säga till kungen vad som pågår ute i riket. Ser en centralisering av makten.

Det kungliga kansliet ändras, omorganiseras och får en form av dömande funktion, regementsrådet uppstår. Tanken är att när vi kontrollerar makten måste vi se till att ha en effektiv kontroll av samhället. Detta fungerar inte, med Gustav Wasas död så inleds en ny period – Erik den XIV skräckvälde, men det finns viktiga detaljer i denna utveckling. Den kungliga lagstiftningen börjar göra sig mkt tydlig i Sverige och allt riktas på att kronan ska stärka sin inkomst. Försöken att reformera och knyta domsmakten till den centraliserade statsmakten det fungerar inte, utan kungen reser fortfarande runt i landet och tillfälliga domstolar inrättas. När kungen är i närheten ska undersåtarna få sina problem prövade. Detta är problem för en stat som försöker hålla en effektiv kontroll i landet.
Erik den XIV försöker inrätta en Högsta Domstol – Höga Nämnden. Denna är en politisk domstol - processer mot Erik den XIVs fiender. Det är genom Höga Nämnden han ser till att Stureätten avvecklas på löpande band. Stureätten försvinner och därmed finns ingen riktig konkurrens till kungamakten. Sverige blivit arvkungadöme. Höga Nämnden är ett ex på att man inte lyckades få en politisk reform, ser att juridik och politik verkligen går hand i hand.

1600-TALET
Ett försök att reformera den politiska och juridiska oppositionen - byråkratin började växa fram, regementsrådet som i och för sig fungerade men som sedan ??? med Erik XIV. Johan den 3e, Sigismund, Karl IX som försökte återskapa något av det som Gustav Wasa genomförde. Saknas en tydlig överenskommelse med de starka grupperna, framförallt adeln. Konflikter under senare delen av 1500-talet. Uppsalamöte 1593 protestanter - ny början på samspel mellan adeln och kungamakten igen. Kom att dröja fram till Gustav II Adolf – en utveckling 1600-talet präglas av ståndssamhället.
Svvm Cuique = ”åt var och en sitt” – innebär att vi ser samhället uppdelat i olika grupptillhörigheter. Olika syn på politiken och rättsliga organen.

1500-talet – tankegången om ??? som kungamakten utövar. Statsmakten skulle begränsas av gudslagar och naturens lagar, fanns någon form av inflytande, däremot skulle inte kungens makt begränsas av världsliga lagar.
Det som kännetecknar 1600-talet är uppkomsten av fundamentallagar = är en form av tidig grundlag. Reglerar förhållandet mellan härskare och undersåtar - samhällsfördrag eller liknande. Begränsade och reglerade kungens makt. Detta är resultat för den svenska utvecklingen i början av 1600-talet.
Koppling mellan stat och kyrkan – fortsätter vara stark under hela 1600-talet - kopplingen är mkt stark – religionen har starkt fäste i samhället.
Börjar få en expansiv roll i Östersjön. Börjar bli den starkaste makten över Östersjön. Man ska skapa ett herredöme över Östersjön. ”Dominium maris Baltici” se Kjell Åkes bok.
Vi har en politisk lucka i Ryssland, sedan decennier tillbaka - Svaga baltiska stater, krig med kung Sigismund av Polen som gör anspråk på den svenska kungakungen. (Sigismund blev avsatt av Karl den IX 1592.)
1. Bygga upp en stark hierarki - centralisering – fullständig kontroll överriket.
2. Effektiv skattekontroll – intäkter till staten
3. för att bygga upp en armé
4. i syfte att expandera riket.
Detta präglar hela 1600-talet och lever kvar i 1700-talet som Sverige som stat.

1611 – 1660
Vi har två starka personer – Gustav II Adolf (kunglig) och Axel Oxenstierna – Axel har rest mkt i Europa är präglad av europeiska utvecklingen och mkt insatt i statsrättsliga debatten som pågår i Europa. Frankrike och Tyskland – präglas av utvecklingen i dessa stater. När Gustav II Adolf blir kung innebär detta början på något nytt. Det är nu stor??? kan förverkligas. Rådets idéer går hand i hand med kungens ambitioner. Ingen konflikt. Detta är typiskt för svenska utvecklingen – det sker i samförstånd mellan städer och konung, till skillnad från t ex Frankrike där det leder fram till absolutistiskt styre.

• Kopplingen mellan stat och kyrka var stark under 1600-talet.
• Religionen spelade en väldigt stor roll för samhällsutvecklingen.
• Ståndssamhälle med privilegiesystem: adel, präster, borgare och bönder.
• Stormaktspolitik.

1611 ÅRS KUNGAFÖRSÄKRAN*: Samspel mellan kung, råd och riksdag reglerades. Någon form av maktdelningslära. Här garanteras städerna en viss maktställning. Det som händer är att kungen inte får lov att
1. Stifta lagar utan Rådets och RDs samtycke.
2. Påbörja krig utan Rådets och RDs samtycke.
3. Avsluta krig utan Rådet och RDs samtycke.
Detta är långtgående bestämmelser, som skiljer sig markant från 1500-talet. Detta är ett erkännande av kungamakten, som är ganska stark av andra ??? i samhället. Kungen själv har ingen större monarkisk tanke, han är beroende städernas välbyggnad. Ska vi ge oss ut i krig, bygga upp kontrollfunktioner krävs skattemedel och de som bidar med skattepengar är städerna. Går samförståndsmetoden – det mest effektiva få in pengar.

Ståndsriksdagen representeras av adeln, präster, borgare och bönder (inte alla länder som hade bönderna hade det). Rådet är som en form av regering och Riddarhuset som fungerar som detta. I riksdagen röstade varje stånd röstade för sig. Sen kunde det inom varje stånd finnas olika kategorier.

Ytterligare viktiga lagstiftningar:
1617 ÅRS RIKSDAGSFÖRORDNING: fastställde indelningen i fyra stånd och reglerade riksdagens inre arbete. Alla stånden hade olika privilegier och egna domstolar. Suum cuique (åt var och en sitt)
Riksdagen fastställs, ska inte vara permanent (dröjer till 1660-talet). Riksdagen byggs av en ssk lagstiftning. Man skulle träffas var 3e år. Men indelades i de fyra stånden. Adeln kontrollerade 2/3 av platserna.

Gustav den II Adolf ska ut i Europa och kriga då måste riket funka även när han är borta. Förvaltningen bryts loss från den politiska organisationen och blir en självständig organisation. Landet kunde då styras mkt effektiv trots att kungen inte var närvarande.

Utvecklingen mellan 1611 och 1664 har visat på att det har fungerat, och nu vill man permanenta detta ytterligare - ute i Europa har man genomfört fundamentallagar och då kommer tanken på att ha fundamentallagar även i Sverige, som gamla kungabalkarna, har inte varit vidsträckta, utan detaljerade kring kungarna.

1634 ÅRS REGERINGSFORM*: fördelade makten mellan kung, råd och riksdag. Förvaltningen reformerades. De fem ämbetsverken tillkom. Regeringsformen är synnerligen viktigt för den fortsatta historieutvecklingen, för varje gång vi har en reform så återknyter man till diskussionen 1634. Även så sennt som på 1960-talet när vi fram får nuvarande regeringsform så återknyter man till 1634-RF i förarbetet. Riket har indelats i olika ämbetsverk, med olika ansvarsområden. Ett av dem är HovR. Vid sidan av landslagens bestämmelser växer det fram bestämmelser kring den politiska organisationen i landet.
1634 års RF finns i lagboken.
1p Religionens ställning – står klart och tydlig uttalat att det är den rena kristna läran som ligger till grund för rikets styre, både för kungar och undersåtar. Detta lever kvar i bl a successionsordningen.
8p s 78 Bestämmelser från HovR och HovR organisation – var de finns, vem som sitter i dem.

År 1634 får vi alltså den första RF, präglad av den europeiska fundamentalläran. Detta får konsekvenser på olika sätt för den fortsatta konstitutionella utvecklingen i Sverige.

DEN HÖGSTA DOMSTOLEN
Enligt de medeltida lagarna utgick all domsmakt från kungen. Kungen var högsta dömande instans, och han utövade ofta domsmakten tillsammans med rådet.
Under 1500-talet gjordes flera försök att inrätta en högsta domstol som skulle utöva den kungliga domsmakten. Alla försök misslyckades emellertid.

Högsta domsmaktens tillkomst under början av 1600-talet. I samband med politiska organisationen, kommer en rättslig organisation upp i riket. Tidigare har domarna varit utsedda av konungen, landshövdingarna har haft en dömande funktion. Landshövdingarna tyckte inte jobbet var så kul, så man satte in vikarier - innebar att kontrollen – om någon är utsedd till att ha hand om den politiska och dömande kontrollen, men utförs av någon annan = svag kontroll = problem. Då fortfarande kungen reste runt i riket så kastade sig folk över honom och ville ha sina ärenden avgjorda. De ansåg att de blivit felbehandlad. Vill ha ett sk ???. 11.20 min Detta blev väldigt besvärligt, fanns viktigare saker för kungen att göra än att avgöra enskilda ärenden. Det vi ser: i Tyskland har man inrättat den högsta domstolen. I Frankrike finns sedan länge en högsta domstol knuten till domsmakten – i Europa finns ex på tydlig domstolsorgansiation. Detta måste vi ha även i Sverige. Var en liten diskussion huruvida Sverige är präglad av den tyska eller franska utvecklingen – blandning av både det. Man ville ha en permanent domstol, med fast säte någonstans. Detta kännetecknar den tidiga statens rättsliga organisation.

År 1614, man är medveten om att försök misslyckats, inrättas en modell i europeisk anda. Kommer en RÄTTEGÅNGSORDINANTIA* – den första HovR (Svea HovR i Stockholm) inrättades. HovR skulle fungera som högsta instans och skulle döma i kungens ställe. Fast säte i Sthlm, inte kringresande, inte följa kungen. Det som kännetecknar denna är i lagboken – s 66-67 art 10. Innebar detta att konungen gav upp sin kungliga rätt att vara rikets högsta rättskipare? Diskussion om hur denna bestämmelse skulle tolkas. HovR i Sthlm tolkade det till sin fördel, nu är HovR över konungen. HovR 1614 dömer personliga vänner till Gustav Adolf – om man gick emot kungliga intressen – Gustav II Adolf tyckte HovR skulle döma på annat sätt - ligger i Ek Detta håller inte – passar inte in.

1615 ÅRS RÄTTEGÅNGSPROCESS*: HovR blev en mellaninstans då det beslutades att den som var missnöjd med HovR dom kunde klaga hos kungen. Kungen dömde tillsammans med rådet.
35p Man fastslår i processen att konungen är den som har rätt att vara rikets högsta rättsskipare. Detta står i landsslagen/konungabalken. Men om man ska klaga på HovRs utfall måste man vända sig till konungen inte med ett ordinärt rättsmedel, utan med ett extraordinärt.
Diskuterat i forskningen – gav vi den dömande makten till HovR 1614 och sen tog den tillbaka 1615 (Reslow säger nej – menar att man kan inte bara titta på de källorna, göra en rättshistorisk analys – måste se var hittar vi stöd för att separera kungamakten från den rättvisa makten? Ingenstans – kungen är i sin roll också den högste rättsskiparen.) Krävdes inte att konungen var närvarande vid själva domen, utan var förmyndare. Tog ifrån kungen dess dömande makt.
Innebörden också är att vi får en tydligare organisation – HovR blir en mellan instans. Det finns något över HovR som vi kan vända oss till.
När kungen dömer så sker det tillsammans med rådet. Detta utvecklas under 1660-1670-talen. År1663 blir statssekreterare – förbereda ärendena inför rådet. Antalet justiamän växer, detta funkar inte, och då bryter ner i två avdelningar - en politisk förvaltningsdel och en justiedel. Detta utvecklas till nedre justierevisionen som under 1670-talet justitierevisionen och 1489??? blir HD – börjat organisera den högsta instansen.

Domstolssystemet i övrigt präglades av stånds- och specialdomstolar.
HovR är även en ståndsdomstol för adeln i första instans. Eftersom vi har en politisk organisation – innebär det att vi ska ha rättslig organisation – därför finns en rad ståndsdomstolar i landet t ex militären har sin egen, gruvorna och bergslagen har bergsrätter, finns privilegier som innebär att någon som äger ett gods kan ha egen jurisdiktion. T ex När Kristina flyttade från Sverige till Frankrike fick hon jurisdiktion över samtliga som vistades vid slottet. Franska staten kom inte in.
Vid Lunds Universitet 1666 inrättades en akademisk jurisdiktion. Om t ex en student hade gjort något hade man möjlighet att döma, även dödsstraff vid universitetet. Detta var skilt från staden Lunds jurisdiktion.
Man kunde oftast inte vända sig till HovR om man hade en privilegiad jurisdiktion, ståndsdomstol, man kunde vända sig till konungen. Men däremot i svårare mål exvis dödsstraff eller stympning då var HovR skyldig att ompröva ärendet. De längre domstolarna underställde HovR. Städernas domstolar, Häradsrätten och överklagade till HovR. Man kunde inte som student överklaga en dom från universitetet.

Successiv utveckling mot envälde - i Europa präglas vi under 1600-talet av debatten om monarkens ställning. Suverän monark med fullständiga befogenheter – ingen ska kunna kränka dessa rättigheter. Kungen är bara bunden av Guds och naturen lagar, men han står bara över all världslig lagstiftning. Absolutistisk tanke. Denna fortsätter utvecklas av Jean Bodin och Samuel Pufendorf och grundar sig i naturliga företeelser. Vi har en statsrättslig teori som växer fram – i Frankrike hade den franska kungen 1614 – bestämt sig för att inte längre inkalla riksdagen, inkallas inte förrän 1789. Reformationer i England, militärregimer. Utvecklingen runt om i Europa – den centraliserad statsmakten, centraliseras ytterligare. Inför en rättslig och politisk möjlighet att utöva total kontroll. Social disciplinering – generellt mönster som gäller för riket.

KAROLINSKA ENVÄLDET 1680-1718 (blev aldrig kodifierat, grundades på viktiga riksdagsbeslut). All makt koncentrerades hos kungen personligen. Kungen behövde inte längre höra rådet vid beslut (1680)*, kungen fick ensam stifta lag (1682)* och riksdagen utfärdade en suveränitetsförklaring (1693)*.

1634 års RF är grunden för någon form av samförstånd. En monarki med tydlig maktdelningsstruktur, men när vi kommer till slutet av 1600-talet, Karl den XI regeringstid, så har sett hur 1634 års RF har missbrukats. Förmyndarregeringen till Karl XI körde landets ekonomi i botten, men privilegierade sina egna tjänstemän. När Karl XI tar makten 1672 vill han förändra detta. Karl XI är präglad av vad som händer i Europa – av absolutismen. Han anser också att man med kyrkans hjälp ska man få tillstånd en total???, han vill sanera landets ekonomi. Vägen till detta är rättsliga reformer. Präglad av den politiska absolutismen, meddelar han 1680 i sin ständerförklaring att han inte längre anser sig vara bunden av RF. Vi har ett uttalande av kungen att RF inte gäller, som kung är det kungen som bestämmer hur förvaltningen ska se ut. Han inte längre anser sig vara tvungen att höra rådet, dvs rådets roll marginaliseras. Rådet har haft makten under förmyndarregeringen, så detta är en konsekvens av detta. Detta fastställs av RD 1682 – ställer sig bakom detta. Varför? Det är rent taktisk politik som förs av Karl XI – han spelar ut dem mot varandra. Innebörden av detta är att kungen behöver inte varken höra RD eller råd – utan får själv stifta lag. Den praktiska innebörden av detta blir inte ssk stor, rådet fortsätter fungera. Ämbetsmännen börjar dö ut, och Karl den XI tillsätter inte nya, utan låter dem dö på sina poster.

1693 Karl XI säger i Suveränitetsförklaringen att all hans makt utgår från gud = mkt religiös prägel på kungamaktens utövande. Detta innebär att det envälde vi har fram till 1718, präglas av en mkt stark religiös koppling. Kungen var endast ansvarig inför gud, ingen annan, inte rådet eller riksdagen.
En utveckling från en ganska tydlig maktstruktur med underrätter, mellanrätter och överrätter och en RF, en statslära som är präglad av det europeiska, men som mynnar ut i en absolutistisk teori. Detta kommer bli kritiserat under 1700-talet
Om man tittar i Europa har vi fått en reaktion mot den absolutistiska tanken. I England, där man gjort revolution, avsatt kungen, infördes militärdiktatur och det visade sig att militärdiktatur inte alls var bättre, än det kungliga. Där återinsattes kungamakten, men man gjorde en överenskommelse som byggde på en tydlig parlamentarismisk regim, där parlamentet och kungen fick delat ansvar över riket. Det är det första landet där parlamentarismen kommer in. Framförallt är detta en reaktion på det absolutistiska. Spänningarna i England leder till reaktioner i Sverige. När enväldet faller 1718, när frihetstiden tar över innebär detta något helt nytt för rättspraxis, rättstillämpningen, för maktdelningen, statsledningen och HD, så småningom för lagstiftning.







2005-05-13, Patrik Reslow
RÄTT OCH POLITIK II
UPPLYSNINGSTIDEN
DEN EUROPEISKA OCH IDEOLOGISKA UTVECKLINGEN
Den franska upplysningens idéer. Enligt upplysningens tankesätt skulle förnuftet råda. Ny kunskap nåddes genom erfarenhet och empirism.
Naturrätten: tanken att alla msk hade av naturen vissa grundläggande rättigheter. Fokus snarare på individen än gruppen.

Repetition: I slutet av 1600-talet ser vi en utveckling i Sverige mot absolutistiskt styre. Karl den XI genomförde sitt envälde 1680-1692 – kungen stod över lagen, ej bunden av RF 1634 och förklarade sig 1693 att han endast är ansvarig inför gud, inte inför rådet eller RD. En helt annan konstitution jämfört med 1634. Se samma typ av absolutism som i Frankrike. Detta innebär inte att vi inte har någon riktig absolutism, ingen konflikt inträffar, om det inträffat hade vi fått se meningen med ett absolutistiskt styre. Detta fortsätter fram över Karl den XII – kommer ??? när vi närmar oss första årtiondena av 1700-talet – när Karl XII dör 1718 får vi en situation när man börjar diskutera enväldet. Varit ut i krig sedan 1697 – varit en lång period av krig, riket gjort stora förluster. Leder fram till att man börjar fundera på att man ska gå tillbaka till RF 1634. Landar i att man tar fram två RF.

DEN SVENSKA UTVECKLINGEN
Maktfördelningen
Övergång från enväldig kung till en stark RD efter Karl XIIs död. Frihetstiden 1719-1772. De nya författningarna hade spår både av naturrättstänkandet och av äldre svenska författningstraditioner. Det ansågs inte längre att kungen fått sin makt av Gud utan indirekt av folket. RD utgjordes fortfarande av de fyra stånden. Ett problem var emellertid att stora grupper av befolkningen stod utanför och alltså saknade representation i RD.

1719/1720 ÅRS REGERINGSFORM*: det karolinska enväldet avskaffas. De nya grundlagarna gav stora maktbefogenheter till rådet och riksdagen.
Eleonoras styrelse – Slutför diskussionen i 1720 års RF. 1719 är en delreform av 1720. man ser till att kungens makt blir försvagad, blir underställd rådet och RD. Av rådet och RD får RD störst makt. Har gjort en förskjutning, från stark ställning för Rådet och Kungen i början av 1600-talet, skulle höra RD, över envälde till RD. Har en reaktion mot den tidens absolutistiska teori??? Kännetecknas bl a av fysiokraterna…

Fysiokratismen
Fysiokraterna står egentligen för en???, för jämlikhet i samhället, utan det är bra menar man och man menar också att statsstyret måste bli ganska tydligt. Detta präglar 1700-talets Sverige mkt. Får också inflytande för den senare upplysningsfilosofitanken. Med fysiokratismen sätts också ramarna för den nya RF och hur den ska tolkas. Under den sk frihetstiden fick ett mer eller mindre ??? där RD, istället för kungen, blev enväldig. RD tar själv över lagstiftning och den dömande funktionen. Man kunde vända sig direkt till RD och få sina ärenden prövade. Även ex i tyska herradömet. Finns någon form av tradition av den starka statsmakten – ser ingen tydlig återgång till RF 1634, kungen kritiseras i sin maktställning.

Den högsta domsrätten
När det gäller den högsta domsrätten – RD tog över denna. Om RD tar över högsta domsrätten och även är ett lagstiftningsorganen, då vet man att det är illa ställt med rättssäkerheten. Utveckling under 1700-talet – 1600-talet fått tydlig instansordning – fungerar, får en osäker funktion om hur domstolarna i Sverige förhåller sig till RD.
Partipolitik börjar utvecklas - Hattar och Mössor sitter i regeringen, detta är det första partiväsendet i Sverige – som organiseras utifrån olika intressen. Hattarna och Mössorna kunde variera i sin inriktning – äldre, yngre mössorna etc.
Detta innebar att partipolitiken kom in i de rättsliga avgörandena. De rättsliga avgörandena i RD var beroende av vilket parti i RD som hade makten. Detta blev ssk synligt under diverse förmyndarregeringarna, inte minst Gustav Adolfs. Man försökte återknyta till frihetstiden – RD maktutövning.

Rådet, inte bara kungen, får stryka till. RD börjar strunta i och höra rådet, istället börjar man utöva kontroll över rådets funktion. Detta innebär att RD tar total kontroll över kungens och rådets makt, ser inslag av desikrism. Precis som riksdagsgrupperna hade reagerat mot det kungliga enväldet, lika mkt innebar situationen reaktioner mot riksdagens politiska makt.

EUROPA
Vad som händer ute i Europa i mitten av 1700-talet är att upplysningsfilosofin träder fram. Charles-Louis de Secondat Montesquieu - 1748 publiceras ”Om lagarnas anda”. Presenterade en maktfördelningslära vars syfte var att förhindra maktsmissbruk. Montesquieu menade att makten skulle vara fördelad på tre sinsemellan självständiga organ:
- Dömande (domstolarna)
- lagstiftande (folkrepresentationen)
- verkställande (kungen) makten.
Detta knyter an till gamla tankegångar, men det som är nytt är att han säger att den dömande makten måste vara skild från de andra två. Detta innebär att vi har en filosofi som också ger grund för reform mot kungavälde, riksdagsledning och uppmuntrar till en tillbakagång till RF 1634. Nu hinder komma emellan – reformer ute i Europa, med givetvis den franska revolutionen i spetsen. Med den franska revolutionen får upplysningsfilosofin en ny inriktning, oron växer bland de olika regeringarna i Europa för revolutioner i de egna länderna också. Skribenterna hade börjat redan under 1770-talet, amerikanska revolutionen och de omfattande diskussioner som hade förts där, man ska inte glömma den amerikanska revolutionen – konstitutionella. Detta når Europa – brittiska kronans hårdare krav och de amerikanska koloniernas kamp för självständighet.

SVERIGE
Samtidig i Sverige har vi haft RDs starka ställning som lett till ekonomiska problem, förvisso har man försökt reda upp det, men inte lyckats. Haft misslyckade krig och så småningom präglad av upplysningsfilosofins tankegångar träder då den nya kungen träder fram. Det Gustav III gör är att han pekar på de problem som finns i Sverige, att det fanns grupper som utövade sin politiska makt i RD och leder fram till en orimlig kontroll över kungamakten och över rådets funktion och då börjar han (som Karl XI) att spela städerna mot varandra – taktisk politik. 1772 genomför han sin statskupp. Det innebar att samtliga grundlagar som tillkommit undre frihetstiden blir upphävda. Det omfattade RF 1920, Tryckfrihetsförordningen 1766???. Detta är en tydlig markering mot ???.

1772 ÅRS REGERINGSFORM*: innebär slutet på frihetstiden. RDs och rådets makt inskränktes nmedan kungens makt utökades. Gustav III ville ha en återgång till de konstitutionella förhållanden som rått under första hälften av 1600-talet.
Vad Gustav III vill med RF 1772 var att återställa ordningen som den var före frihetstiden och före karolinska enväldet, dvs gå tillbaka till RF 1634. Detta markerar slutet på frihetstiden. Kan här se olika brytmönster:
- 1634-1680 (samspel),
- 1680-1720 (envälde),
- 1720-1772 (ständervälde),
- 1772-1789 (Samspel),
- 1789- (envälde)
Periodiseringarna som blev viktiga. Ser kontinuitet i diskussionen 1772 med vad man hade i mitten av 1600-talet. Det som hände var att kungens makt stärktes, fick mer att säga till om och man inskränkte RDs makt – återställdes. Dessutom inskränker man rådets makt – beror på att rådet inte hade varit tillräckligt starka i motståndet mot RD. Rådet skulle svara inför RD och kungen. Rådet hade inte styrande funktion, utan rådgivande, underställd båda organen. Detta är ganska tidstypiskt. Detta fungerar ett tag, men med tanke på revolutionerna som pågår i Europa och Amerika. Detta lede fram till revolutionära konstitutioner – kungamaktens position, 1789 – inte avskaffats i Frankrike – Gustav III känner - präglad av de europeiska händelserna och bestämmer sig för att se till att det inte finns någon konkurrent till makten.
1789 ÅRS FÖRENINGS- OCH SÄKERHETSMAKT*: Gustav III genomförde en andra statskupp och gjorde ett tillägg till RF. Rådet avskaffades, och kungen blev enväldig. Adelns politiska roll reducerades.
Denna är ett tillägg till RF 1772 – innebär en överenskommelse mellan kungen och de övriga stånden (präster, borgare och bönder). Rådet avskaffas. Man säger att ”konungen ska bestämma antalet ledamöter i rådet – bestämmer 0”. Även om man rent teoretiskt har rådet kvar, kungen blir enväldig och RDs makt inskränks. Man går tillbaka till en situation som liknar den vi hade under Karl XI. Kungen får själv beslut om inrikespolitik, utrikespolitik, RD har inget att säga till om. Kungen får bestämma huruvida han vill gå in i krig, eller sluta fred. Bestämma över rättskipningen och lagstiftningen. Alla maktbefogenheter knyts till monarken. Ny tidsepok av absolutism – se även på andra områden t ex Katarina den store av Ryssland, Fredrik den av Preussen.
Gustav III reducerar adelns politiska roll. Uppgörelse där adeln inte är med, innebär att den politiska ställningen för adeln reduceras. Privilegierna utjämnas i samhället. Detta ligger i upplysningsfilosofins tankegångar – kritiken mot privilegierna.
Gustav III gick på operan 1791, där Ankarström skjuter kungen som dör några veckor senare. Motståndarna till Gustav III var att enväldet skulle avskaffas, ville ha en återgång till RF 1772, detta hände inte utan sympatiserade med konungen. Bland adeln och prästerna fanns starkt motstånd av de som tagit livet av konungen. Detta innebar att enväldet kunde bestå. Vi får en förmyndarreglering Gustav IV Adolf. Detta var en förmyndarregering som med kraft försöker upprätthålla riket. Tankegången är att man vill återgå till position där rådets makt blir större än kungens. Det sker en väldig maktspänning där man känner misstro mot Gustavianerna (konungens anhängare), processer, personer sparkas. Problemet är bara att RF gäller, snart blir Gustav IV Adolf myndig och tar över kungakronan och bekräftar förenings- och säkerhetsakten. Detta kallas det gustavianska enväldet, tillskillnad från karolinska (Gustav III och Gustav IV Adolf).
Gustav den IV Adolf var annorlunda än sin far, hade sin egen idé om hur riket ska styras. Det sätts igång ett arbete att få ordning på finanserna. Han tar avstånd från den franska revolutionens idé. Vi hamnar i utrikespolitiska svårigheter. Vi hamnar i en strid mellan Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Sverige sluter upp kring det antifranska lägret, var ett stort misstag – hamnar i krig mot Ryssland.
1789 års RF består under Gustav IV Adolf, enväldet kan fortsätta utvecklas. Detta får konsekvenser för riket och även för de provinser vi har kvar, bl a gamla Pommern. Kan se hur den svenske monarken tydligt ingriper för att införa den svenska rätten i provinserna. Kan se att upplysningsfilosofin kommer in, konglomeratstaten börjar tyna bort tillförmån från den enhetlige lagstiftning som präglar - en stat ska också ha en enhetlig lagstiftning.

Den högsta domsrätten
Efter Karl IIs död inskränktes den högsta domsrätten till att kungen bara hade två röster i rådet samt en utslagsröst vid lika röstetal.
I praktiken hade RD den högsta domsrätten under frihetstiden, då RD hade kontroll över och insyn i rådets alla ärenden.
Då rådet avskaffas i samband med 1789 års förenings- och säkerhetsakt inrättades Högsta Domstolen.
Högsta domstolens ledamöter var 12 till antalet (6 adliga och 6 ofrälse) och de skulle döma i kungens ställe. Ledamöterna var inte oavsättliga. De utsågs på viss tid av kungen, och var därigenom beroende av kungens förtroende. Domstolen var alltså ingen oavhängig rättsinstans och arbetsmetoderna var inte heller nya.
Kungen hade, liksom tidigare i rådet, två röster samt en utslagsröst.

Det Gustavianska enväldet präglas också av rättsliga reformer – högsta domsmakten har legat hos RD under frihetstiden och sedan återgått till ordningen med justitierevision som vi hade under 1600-talet. Det som händer nu är att rådet försvinner. Man avskaffar rådet 1789 med säkerhetsakten. Det var rådet och kungen som tillsammans hade hand om rättskipningen enl 1634 års RF. Men vad händer nu? Monarken kunde inte själv ha hand om det praktiska arbetet. Blev en diskussion om att inrätta ny domstol. Det gör man - justitierevisionen omvandlas till Högsta domstolen, 1789. Var detta präglat av en upplysningstanke att särskilja den exekutiva och dömande makten? Nej, det är en politisk markering från Gustav III – han inrättar en egen domstol där han själv har 2 röster, stort inflytande och där indelningen av HDs ledamöter innebär att han har adeln under kontroll. Domstolen fick heller aldrig någon institution, när man inrättade en domstol utfärdas också en institution. Som talar om vad domstolen ska göra och hur man ska arbeta, men en sådan institution kommer aldrig, eftersom Gustav III inte själv kunde kontrollera arbetet och hade möjligheten att styra. Detta var inget refomkrav som dök upp, utan en manipulation av kungen, ett sätt att slå tillbaka mot den adliga oppositionen. HD ansåg inrättade ett upplysningsprojekt, utan ett resultat av politisk maktdemonstration. Däremot kan man säga att i praktiken har vi en nyhet – verkställighet och ??? . Justitieärenden – uppdelning?
HD bestod av 12 ledamöter, 6 av dem skulle vara adliga, och 6 ofrälse. Ledamöterna utsågs på viss tid, mellan 1-3 år. De var inte oavsättliga = politisk kontroll över domstolen. Om ledamöterna inte följer de den politiska ambitionen så blir de inte utnämning – man var beroende av kungen. Kungen hade två röster och dessutom utslagsröst. Detta knyter an till den funktion som existerade i den gamla justitierevisionen.

Under 1700-talet har fått diverse reaktioner i förhållande till tidigare envälde, mot karolinska enväldet, det som händer i Europa, införandet nytt envälde 1789 och hur det påverkat den högsta domsmakten. RD hade kontroll och sen inrättat HD som är beroende av kungamakten. Det som händer i samband med revolutioner 1789 är att nya tankegångar om statens styrelse växer fram, kritik mot de religiösa inslagen, mot ståndsamhället, privilegierna och börjar växa fram kritik mot ståndsdomstolarna, istället växer egalitetsprincipen växer fram, istället för 1600-talets lära, - alla ska vara lika inför lagen. Kan se att de här tendenserna som sker i USA i de fd kolonierna, i Frankrike efter revolutionen 1789 - ser hur upplysningsfilosofin gör inträde och tankegången på egalitetsprincipen gör sig gällande. Men det är inte bara egalitetsprincipen och upplysning – också av får se nya konstitutioner – talar om konstitutioner – ett regelrätt fördrag mellan de styrande och de styrda, inte bara i gamla tidens samhällsfördrag, utan fördrag där också rättigheter specificeras, att medborgarna har vissa rättigheter i förhållande till statsmakten. Medborgarbegrepp blev viktigt, inte längre tal om undersåtar, utan medborgare. Uttryck i den amerikanska konstitutionen 1787 och den franska deklarationen om Mänskliga fri och rättigheter 1789. Här finns dokument som kommer vara vägledande för den svenska utvecklingen. I Sverige kan vi se att de här idéerna tas upp och det sker en kritik mot Gustav IV Adolfs envälde. Förlusten av Finland gör det inte bättre.
Fanns en person som varit involverad i USA och Sverige den amerikanske vicepresidenten Aaron Burr – (inte tentarelevnat) – hamnade i konflikt med en av de främste juristerna Alexander Hamilton. Hamilton var statens New Yorks starke man. Smutskastningskampanj – väljarna röstade inte på Aaron. Utmana i duell – Aaron Burr skjuter Hamilton. Burr landsförvisas och kommer till Sverige (genom Frankrike). Är här 1809.

REVOLUTION OCH EVOLUTION: RÄTTSTATEN 1800-TALET
DEN EUROPEISKA OCH IDEOLOGISKA UTVECKLINGEN
1800-talet var en revolutionär tid i Europa (franska revolutionen 1789, julirevolutionen 1830, februarirevolutionen 1848).
De moderna politiska ideologierna började ta form: konservatism och liberalism stod mot varandra under hela seklet.
Egalitetsprincipen: krav på allas likhet inför lagen och avskaffande av privilegier. Allt fler krav började ställas på ståndsamhällets avskaffande.
Legalitesprincipen: nullum crimen sine lege, nulla poena sine lege (inget brott utan lag, inget straff utan lag). Kännetecken för en rättsstat.

DEN SVENSKA UTVECKLINGEN
Maktfördelningen
Reaktion mot det gustavianska enväldet i början av 1800-talet. Gustav IV Adolf avsattes (och landsförvisades) genom en blodig statskupp 1809. Innebär att kungaätten är utsläckt. Denna statskupp resulterade i flera nya grundlagar de närmast följande åren. Inspiration både från utländska författningsteorier och äldre svensk författningstradition. Målet var att skapa en maktbalans mellan framförallt kungen och riksdagen.
1809 ÅRS REGERINGSFORM*: Kännetecknas av en maktfördelning på fem organ, femdelad makt:
1. Lagstiftande makten (kung och RD)
2. Verkställande makten (kungen)
3. Dömande makten (domstolarna, högst HD)
4. Beskattningsmakten (RD) - bröt loss för att man ville förtydliga vem som hade befogenhet att beskatta – till kom RD. Detta strider mot Montesquieus grundidé, skulle aldrig tillåta att ett organ skulle beskatta utan det skulle vara ett samspel mellan verkställande och lagstiftande makten.
5. Kontrollerande makten (räcker inte med att domstolarna kontrollerar, man ger inte domstolarna en politisk funktionen) (Utan konstitutionsutskottet och justitieombudsmannen.) Kontrollen omfattade alla organ utan monarken.
Adelns företrädesrättigheter till ämbeten slopades (med undantag av HDs samansättning). HD – definitivt när det gäller ledamöter, men även andra ämbetstjänster. Koppling mellan verkställande och dömande makten.
Det som också sker i samband med detta när fått RF som inriktar sig på organ, ska vi inte också göra upp med RD – det som hänt att RD blivit observant, ståndsriksdagen som vi haft är inte riktigt passande längre. Finns grupper som inte passar in någonstans - Ex jurister. Menar att det här är något som bör tas bort – egalitetsprincipen ska gälla och då ska den också få genomslag i alla statliga organ alltså RD. Men inget sker. Får ingen reform, utan en RO 1809, men den gör inte upp med ståndsindelningen.
1810 ÅRS RIKSDAGSORDNING: ståndsriksdagen kvarstod trots kritik.

Karl XIII (Gustav IIIs bror) var barnlös – hittade en dansk prins, men denne blev sjuk och dog så planerna föll. Letade i Europa efter någon, låg politik bakom – för att Sverige hade gått emot Frankrike under Gustav IV Adolfs tid, hamnat på motsatt sida än Ryssland och förlorat Finland. Ville återknuta banden till Frankrike. Man hittade Jean Baptist (i Napoleons läger), men han kom inte alls sluta sig bakom den franska sidan, utan när han blir kung vänder sig mot Frankrike. Istället för att startade han krig mot Ryssland och ta tillbaka Finland, startade han krig mot Frankrike och attackerade Norge.

Tog beslut att man skulle ha en ny monark. När vi fått denna RO samlades krafterna i Sverige för reformen. Konservativa och liberala grupper står emot varandra, det sker en debatt och hur detta präglar monarkens roll – monarken reformvändning eller inte? I lagstiftning kan man se många ex på detta. T ex tryckfriheten såg kampen emellan konservativ och liberala. Någon gång i mitten av 1800-talet får en mängd liberala reformer, en viktig är det departementalsreformen. Den kom 1840 och inriktade sig på själva förvaltningsorganisationen. Tidigare hade man haft ämbeten som symboliserat någon form av förvaltning. Men nu får departementen som växer fram med ansvariga personer. Detta lever fortfarande kvar. Under 1850-60 ser vi en utveckling att vi får en justitiestatsminister – minister med ansvar för justitiefrågor som är den främste av ministrarna, detta utvecklas till statsministerämbetet 1876. Kom ihåg att statsministerämbetet det innebar inte att man hade hur mkt makt som helt, utan en person blir viktigare - kungen är regeringsledare.
Ståndsriksdagen är ute på hal is. Om man tittar i övriga Europa så ståndsriksdagen börjat avskaffats, t ex Frankrike (franska revolutionen), Storbritannien, Norge. Nu kommer krav även till Sverige. Tillslut så kommer en ny RO, 1866.
1866 ÅRS RIKSDAGSORDNING*: som avskaffar ståndsriksdagen och inför en tvåkammarriksdag. De sista resterna av ståndsamhället och privilegiesystem togs bort.
Också de gamla stånds-, militär-, bergsdomstolarna etc. togs bort. Effekten av 1866 års RO är att vi anpassar oss efter en europeisk modell - växer upp med icke-ståndsindelade riksdagar. Detta innebär inte att vi har en allmän rösträtt – inte att vem som helst kan sitta i RD, utan måste ha viss egendom eller inkomst för att bli vald till RD. Anledning att genomför reformen är att 1866, består adeln fortfarande av mindre än 0,5% av befolkningen och präster 1% av befolkningen och de var överrepresenterade i gamla ståndsriksdagen. Tanke på egalitetsprincipen bryter igenom – inte acceptabelt.

Högsta domsmakten
Domstolarnas ställning reglerades också i 1809 års RF. Domarna skulle vara självständiga och fria från politisk påverkan.
1809 RF inriktar sig också på HovR. Man inser att det är problem med den organisation man hade 1789, den var för hårt knuten till kungens personer. Man ville rätta till fel och brister som fanns. Tanken vara att domstolarna skulle vara självständiga, i förhållande till den verkställande makten och den lagstiftande makten och att domstolen skulle utövas av oavsättliga domare. Alltså, självständighet från den verkställande makten, lagstiftande makten samt oavsättliga domare. Detta kännetecknar denna reform. Ville inte se en HD som stod under politiskt inflytande. Skulle vara fri i sin tolkning, så till vida att den skulle döma efter lagar och stadgar, gav inte någon politisk funktion till HD. Och förbjöd domarna att ha andra jobb vid sidan av.

HDs tolv ledamöter utsågs fortfarande av kungen (kritik för politiskt påtryck). Uppdelningen i andliga och icke-adliga ledamöter (frälse/ofrälse) togs bort 1845 (dvs före RO 1866). Kungen hade kvar sin rösträtt ända fram till 1910, men den betydde ingenting i praktiken (blandar sig inte i dömande verksamheten).
Vid mitten av 1800-talet avskaffas systemen med stånd- och specialdomstolar, en konsekvens av egalitetsprincipen.

PARLAMENTARISM OCH DEMOKRATI: VÄLFÄRDSSTATEN
DEN EUROPEISKA OCH IDEOLOGISKA UTVECKLINGEN
De politiska ideologierna växte sig allt starkare. Politiska partier framträdde allt mer under början av 1900-talet. Konservativa, liberaler och socialdemokrater.
Under 1900-talets både första decennier dominerades det politiska livet av de nära sammantvinnade frågorna om rösträtt, parlamentarism och försvar.
Rösträttsfrågan hade varit i fokus sedan slutet av 1800-talet. En rösträttsrörelse framträdde med allmän och lika rösträtt på programmet. Stöddes främst av socialister och radikala liberaler.

DEN SVENSKA UTVECKLINGEN
Maktfördelningen
Successiva grundlagsändringar under första hälften av 1900-talet.
1917: infördes parlamentarism i praktiken, men den grundlagfästes inte. Maktförskjutning från kungen till folket.

Demokratins genombrott var ett faktum.
Ingen enskild händelse bidrog till detta, utan det var resultatet av en lång rad successiva förändringar sedan början av 1800-talet.
Fyra kännetecken för ett demokratiskt system: allmän och lika rösträtt, parlamentarism, fri opinionsbildning, väljarna ska ha flera alternativ att välja emellan.

1939-1945: krig och samlingsregering.

Efter kriget diskuterades en omarbetning och modernisering av 1809 års regeringsform. Delreformer eller total revision?

Vad som är markant här när det gäller RF är att vi har utvecklat en praxis som strider mot teorin. Enl RF 1809 är det kungen som styr riket. Under 1800-talet har vi sett en utveckling av en justitieminister, som sedan blir statsminister, dvs ett ansvar vilar tungt på en person – detta leder fram till konflikter mellan statsminister och konungen – vem styr riket? Regeringen som samanträder under konungen där är konungen är passiv och statsministern böjar bli viktigare. RF är inte anpassad till 1900-talets idéer om parlamentarism, behöver inte åtnjuta RDs förtroende, utan egentligen kan konungen utse vilken regering han vill. I praktiken har vi fått en sorts ansvarsfördelning. RD blir starkare och starkare. RDs majoritet röstar fram en regering som han har förtroende för. Statsministern godkänds av konungen. Fungerar bra i praktiken. Vad skulle hända om vi får en konflikt? Konflikten kommer. I Borggårdstalet 1914 – man har röstat för reformer inom jordbruket och försvaret. Bönderna fullkomligt protesterar – sker bondetåg i Sthlm– som kräver att konungen ska ingripa i detta. Konungen haft konflikter med regeringen och ser sin chans att stärka sin egen position. Kungen går ut och möter den här bondebeformningen och meddelar att han styrriket och hans vilja ska ske och kräver att lagreformerna omedelbart ska åsidosättas och man återgå till gamla ordningen. Han går till direkt attack mot regeringen, innebär att regeringen inte åtnjuter större förtroende hos kungen och statsministern avgår - 1914-1917 har vi en opolitisk lening av riket.

Om går tillbaka och tänker oss situationen i Europa ser ut 1914-1917– med spänningar – konstitutionellt – viktig händelse – vad sker? Konungen egentligen inte accepterar den praxis som utvecklas utan hänvisar till RF och säger att han styr riket. Där blev vi medvetna om att vi har konflikt mellan praktiken och teorin. Sätter punkt på denna konflikten. Gustav V är rädd att revolutionerna i Ryssland och Finland ska komma till Sverige. Detta är en kamp i förhållande till den växande socialdemokratin. Gustav V har lovat att aldrig mer ingripa i inrikespolitiska ärenden om socialdemokraterna lovar att inte socialisera samhället och därmed fastslås parlamentarismen i Sverige 1917. Inte i teorin, man för inte in det i RF, utan det är ett ”gentlemensagreement” – band sitt intåg 1917, sen dess inte avvikigt från det. Från detta har alla regeringar haft RDs minoritet eller majoritet.
Kritik mot alla de regler som begränsar möjligheterna att få rösta till RD eller väljas till RD – får rösträttsreformer som präglar utvecklingen i början av 1900-talet.

1907-1909 och 1918-1921: allmän och lika rösträtt infördes för både män och kvinnor. De tidigare ekonomiska kraven för rösträtt och valbarhet togs bort.
Demokratins genombrott var ett faktum.
Ingen enskild händelse bidrog till detta, utan det var resultatet av en lån grad successiva förändringar sedan början av 1800-talet.
Fyra kännetecken för ett demokratiskt system: allmän och lika rösträtt, parlamentarism, fri opinionsbildning, väljarna ska ha flera alternativ att välja emellan.

En uppdelning av Europa - inrättande av RegR 1909 – är en ganska historisk anknytning. Förvaltningsärendena – liknande när man delar upp de poliska ärendena. Anses vara en allmän lag. Problemet kvarstår – har en svår situation, eftersom den praktiska utvecklingen – skillnad vad som praktiseras och skrivet i RF - vill reformera RF – tillsätts några utredningar:
1954: författningsutredningen – tanken var att man skulle föra in demokratibegreppet och parlamentarismen i en ny regering, dvs det som praktiserades i en konstitution, dessutom skulle man föra in skydd för de mänskliga och medborgerliga fri och rättigheterna. Detta grundades på de erfarenheter av 1930-40 Europa (1939-1945: krig och samlingsregering) – där de medborgerliga fri och rättigheterna sopades undan, såväl i fascistisk, nazistiska, socialistiska stater, även i Sverige – de medborgerliga fri och rättigheterna var inte så starka – tryckfrihet, censur som hade, arbetsvägran. I Europa växer en tanke om att stärka fri och rättigheterna fram – diskuteras 1954. Efter kriget diskuterades en omarbetning och modernisering av 1809 års RF. Delreform eller en total revision? Fanns både försvarare och motståndare till den nuvarande RF 1809. Vissa menade varför ska vi ha en ny - den är elastisk och bra, anpassar sig och har både rösträtt och demokrati. Andra måste ha något att stödja oss till annars är vi bara bundna till moralisk uppfattning. Man pekade på 16§ i RF 1809 som behandlar (se bok) medborgerliga fri och rättigheterna. Det kretsar mkt kring kungen. En modern tappning om fri och rättigheter finns inte – här växer krav på att ha en medborgerlig fri och rättighetskatalog i grundlagen.
I författningsutredningen 1954 vill inte ha en delform, utan en ny RF. Problemet var att man kunde inte enas om man skulle ha kvar tvåkammarriksdag eller enkammarriksdag, och inte om rättighetskatalog, man föreslog en, men kritik i regeringen, detta kommer till RD som sa att detta är ingenting nytt - SOU 1963:17. Man ser de historiska tillbakagångarna där man refererar till RF 1634. Konstitutionen påminner starkt om moderna konstitutionella monarkier. RD tyckte:
1. Fri och rättighetskatalog – det vill vi inte ha
2. Ska vi verkligen ha monarki?
3. Ej löst frågan om en eller två kammarriksdag
4. Hur tänkt med Riksdagsvalen – var sätts gränsen.
Detta var typiskt för 1960-talet med omfattande politiska konflikter. Det börjar komma – känner iver efter att reformer. Det smidigt att lagstifta – det var en viktig politisk målsättning. RD tar över och tillsätter sin egen parlamentariska utredning – parlamentaristerna skulle och ha förslag kring en enkammarriksdag. Detta tog några år och sen kom förslaget – enkammarriksdagen infördes 1971. Det första valet till enkammarriksdag var 1973 – RD varit så smart att antalet skulle vara 350 st, hade en klar socialistisk majoritet och man tänkte inte på att tiderna kan förändras. 1973 får Västerpartiet Kommunisterna och Socialdemokraterna 175 mandat och Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet fick 175 mandat. Krävs majoritet – fanns inte majoritet som kunde fälla, men i alla andra viktiga ärenden mellan 1973-1976 hade RD 175-175 RF säger LOTTA = kallas lotteririksdagen. Fastställde snart antalet till 349, 1976.
Vi får senare också en helt ny RF 1974 som alla successiva reformer samlas här i. Här fastställs parlamentarismen.
Fastställande av den sk riksdagsspärren – (ej tentarelevant) – diskussionen var ska vi landa – budet socialdemokraterna måste ha så låg så att Vänsterpartiet Kommunisterna kommer in och Folkpartiet sa ok så länge så högt att kristdemokraterna inte kommer in. Då landade man på 4% spärren 1968 – dock, ingen av Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna kommer in i RD. Innebär att vi har förändrat lite grann, men finns historiska samspel, kontrollmakten, organen – men om man jämför utredningen 1963 mot 1974 är det väsentliga förändringar. Finns en evolutionstanke i det hela.

Medborgerliga fri och rättigheterna utgjorde ett problem och blev föremål för en intensiv diskussion under hela 1960-1980-talet. På senare tid har dessutom den nuvarande RF utsatts för ganska hård kritik. Det finns en utredning – anses omodern och pga europeiska samarbetet, anses inte vara gällande och anpassad.





18/5-05 Patrik Reslow
RÄTT OCH POLITIK III

RF 1974 Partiella lagreformer under ledde till gemensam RF. Var en slags parlamentarismen, demokrati skulle säkerställas, riksdagsspärr – enkammarriksdag infördes. En annan problematisk fråga var om monarkin skulle vara kvar? Republik? Man kom överens om monarki, men att monarken fråntas alla maktbefogenheter, han skulle bara vara ordförande i utrikesnämnden. Torekovskompromissen, 1971.

I KÅs bok: Domstolarna kände sig hotade, missnöjda av reformer – inte stark lagprövningsrätt, utan man var missnöjd för enl 1809 RF blev det en instans - lagstiftningsförslagen skulle skickas till HD. Domare blev delaktiga, men detta tas bort – lagprövningen sker godtyckligt – inte krav 1974, man ändrade på tingshusens utformning etc. Underställer sig demokratins principer – ”all makt utgår från folket”.

MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER, SÄRSKILT OM TRYCKFRIHET
Stat och straff 148-150, 153-154 (tryckfrihet, 1700-talet), 121-129
Modéer: 141-144, 163-170, 218-220

MEDBORGERLIGA FRI OCH RÄTTIGHETER
Medborgerliga (mer vidsträckt folkrättsligt begrepp än mänskliga) fri och rättigheter bygger på tanken att:
- Varje msk antingen av naturen äger eller
- av samhället bör tillerkännas vissa grundläggande fri- och rättigheter som skall respekteras även av staten eller samhället självt. Ex rätten till liv.
Detta gör att vi hittar idéer om medborgerliga fri och rättigheter på olika ställen. Den första typen fann vi i det naturrättsliga tänkandet t ex filosofer som Locke, Pufendorf, Paine. Går tillbaka till Aristoteles idéer om naturrättens betydelse om de olika rättigheterna.
Regeringsformen - någon form av katalog, specifikation över vad som ska skyddas, vilken relation medborgarna har i förhållande till statsmakten, kan finns u-tag för icke-medborgare.
Teorierna kring de moderna medborgerliga fri- och rättigheter hade sin grund i upplysningens och i den franska revolutionens idéer.
Före upplysningstiden ligger tungvikten på gruppens rättigheter, inte individens. Samhället bestod av grupper. Om man utformade någon typ av rättigheter byggde det mkt på gruppen – privilegier, t ex skattefriheter för adeln, självständigheter för städerna. På 1700-talet flyttas fokus från gruppen till individen – i takt med upplysningsfilosofin så påverkar detta hur man ser på det konstitutionella skyddet för individens ställning.
Se olika perioder där tankegångar om medborgerliga fri och rättigheter varit ssk uppmärksammade och betydelsefulla – t ex Medeltida exempel - Magnacharta på 1200-talet, som man kan säga ligger till grund för många amerikanska koloniers rättigheter och konstitutioner. Konstitution där det finns några rättigheter riktade mot någon form av individualism, men långt ifrån alla. Det brittiska samhället är inte uppbyggt på individen utan på gruppen. Magnacharta är en engelsk konstitution, ett fördrag där förhållandet mellan undersåtar och härskare specificeras och där vissa rättigheter uttryckligen understryks. Man kan inte räkna detta till vad man normalt menar med medborgerliga fri och rättigheter. Här stod gruppen står i fokus.

1. TIDEN EFTER UPPLYSNINGEN – när fysiokratismen träder in och fram till Montesquieus ”Om lagarnas anda” – 1730-1740-talet kan man se utvecklingen som blir starkare och starkare och på 1770-talet har de medborgerliga fri och rättigheterna börjat spridas ordentligt. Man får dra in denna tid över 1800-talet också då revolutionerna får effekt då också. I Sverige har vi inte någon tydlig kontinentaleuropeisk upplysning, inte förrän RF 1809.
+ revolutioner 1700-tal + 1800-talet ex
- 1776 självständighetsförklaring (i de amerikanska staterna)
- 1789 års franska deklaration om de mänskliga rättigheterna
- 1819 Bayerns rättighetsförklaring (grundlag)
Alla dessa dokument är resultat av upplysningsfilosofin och effekten av det.
I Amerika fanns konstitutioner i varje koloni. Man tog med sig, upprättade ett fördrag mellan brittiska kronan och kolonin. Men i kolonin fanns också bestämmelser om hur man skulle styra sig själva, i viss utsträckning ganska långtgående, ex Massachusetts finns en konstitution som är mkt autonom. Där man betonar fri och rättigheter. Problemet är vad man ser under 1760-70-talet är en massiv kolonialpolitik som förs från den brittsiska kronan. Det finns monarker som bryter mot överenskommelserna och försöker hävda någon form av uniformell maktutövning, detta sker även i USA. Kommer en mängd lagstiftningar bl a Sugaract, Teeact. Detta leder fram till frigörelsen. Upprorsstämningar – krig, slutar 1783, därefter påbörjas ett reformarbete för att få tillstånd en amerikans konstitution som ligger i upplysningsfilosofins tankar. Framförallt Thomas Paine som väcker tankegångar om fri och rättigheter i USA. De som författar skrifterna i den koloniala debatten: Alexander Hamilton, James Madison, John Jay. I USA får en konstitution 1787 till den fogas en katalog om de medborgerliga fri och rättigheterna. Dröjer fram till 1791 till förslaget har trätt i kraft:
- 1791 Bill of Rights
2. MELLANKRIGSTIDEN
(1800-talet är det långa århundradet 1789-1914 –mellan revolutionen och utbrottet av WW1. När första världskriget slutar är det en ny syn på staten. Detta återspeglas i konstitutionen.
Mellankrigstiden (mellan två världskrig). Det som kännetecknar detta är det dokument som framkommer i Tyskland – Weimarförfattningen. Där det specificeras rättigheter och skyldigheter för medborgarna – har en rättighetskatalog som gäller för tyska medborgare, med vissa u-tag. Den här konstitutionen utmålades som ett föredöme, hade ett starkt konstitutionellt skydd för individers fri och rättigheter, skydd för demokratin. Detta var den moderna staten, moderna konstitutionen. Det blev inte så – de medborgerliga fri och rättigheterna var inte så starkt skyddade i Weimarförfattningen (fanns redan här u-tag för judar). Weimarförfattningen är definitivt ett dokument jurister ska ha i minnet, konstitutioner även om ser bra ut i dagsläget, kan få förödande konsekvenser om det finns luckor i lagstiftningen.
3. TIDEN EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET – under kriget var en pågående revolution i Spanien – där Frankrike tog makten och införde en fascistisk stat 1939, den består även efter WWII. Totalitära stater i östra Europa, Sovjetunionen grundas, där man förvisso har kataloger över fri och rättigheter, men följdes inte. Uppkomsten av totalitära stater i de östeuropeiska stater som befrias av sovjetmakten – där upprättas konstitutioner som liknar den sovjetiska. Har en mängd erfarenheter.
FNs konvention om de mänskliga rättigheterna, 1948 och Europeiska Konventionen för de mänskliga rättigheterna (EKMR). Antingen följer vi erfarenheterna och kommer med författningar med starkt rättighetsskydd eller så spelar vi vidare på den ton vi sett under WW2, totalitära stater. Detta innebär att inte bara titta på konstitutionen som sådan, utan se hur de tillämpas. Annars kan man lockas att tro att har ett strakt rättighetsskydd i Östeuropa efter 1945. De nya, moderna författningarna reglerade förhållandet mellan staten och individen, och rättighetsförklaringar garanterade medborgarna vissa fundamentala fri och rättigheter. Som grund för detta ligger den amerikanska Bill of Right och Den franska deklarationen om mänskliga fri och rättigheter. Detta påverkar den statsrättsliga synen, staten får en helt annan roll, andra saker att ta hänsyn till. Systemet bygger på ömsesidig respekt mellan statsmakten och medborgarna.
I USA finns en befolkning – tysk/schweizisk grupp – the amish – har långtgående självständighet i förhållande till den amerikanska statsmakten. Berömt rättsfall Wisconsin vs Yoder 1972, rörde huruvida amishbefolkningen skulle tvingas följa delstatens skollag, dvs skola upp till 12e året. Amisherna hävdade att detta stred mot amishernas religiösas uppfattning, ville att de skulle gå till skolan till de var 15 år. Beslut: religionsfriheten väger tyngre än delstatens lagstiftning. Detta är både kulturellt och religiöst dilemma. Gör en uppdate – låter gruppen stå utanför de generella reglerna som gäller i samhället i övrigt. Diskussionen har rullat på sen dess.

SVERIGE
Den svenska rätten hade sedan lång tid tillbaka innehållit bestämmelser vars syfte var att skydda den enskildes rättigheter mot godtycke och övergrepp från statsmaktens sida. Dessa bestämmelser gick ända tillbaka till de medeltida lagarna, bl a kungaed i landskapslagen och de olika kungaförsäkringarna. T ex Räfst- och rättarting – att befolkningen hade en rättighet att gå till kungen och få domen omprövad. När HovR inrättas har vi möjlighet att överklaga när revisions ??? inrättas möjlighet vända oss till konungen. Finns långa traditioner om vissa typer av rättigheter. Kungaförsäkran – inslag av garantier, ska respektera undersåtarna och att undersåtarna ska respektera monarken. Sverige var från början ett valkungadöme, man valde kungen och då skulle kungen garantera vissa saker, mot individer, men oftast inriktat mot grupper med privilegier.
Kungaeden, som skedde efter valet. Där lovade kungen att visa trohet inför gud, kyrkan och riket. Det innebär att det finns en minimiregel som kungen måste ta hänsyn till: guds lagar, kyrkans roll och funktion, landslagar och landsskapslagar. Kungaeden knöts in i Magnus Erikssons landslag (Konungsbalken V, ca 1350):





Finns en tanke om att uppställa vissa skyldigheter för monarken gentemot medborgarna. Tidig form av medborgarskydd.
Däremot fanns det inga egentliga grundlagsregler om medborgerliga fri- och rättigheter före 1974 års RF. Ej i 1634, 1720, 1772, utom tryckfriheten.). Den föregående RF från 1809 innehöll ett stadgande som grundade sig på de gamla medeltida bestämmelserna: RF 1809, §16. s 192. KOLLA KARNOV!

Vad innehåller den? Försök göra en parallell - Hur skiljer sig denna från vad som händer i Frankrike och USA? Tydliga kataloger, specificerade rättigheter, detta är något annat, här mer administrativ rätt – ser en skillnad mellan RF 1809 och andra dokument från samma tidsperiod. Sverige var lite efter, men det innebär inte att vi inte har några fri och rättigheter. Vad står skrivet och vad tillämpas i praxis? Vi har ett starkt grundlagsskydd för medborgerliga fri och rättigheter i RF 1809.


Rättsmedvetandet inte är på samma punkt ???

Judiciella revolutionen – har olika perioder av dessa. En är när Justinanus koncidulerar sin lagbok. Den mest kända är bindandet av politiska och rättsliga strukturer, utbildning av jurister vid juridiska fakulteter. Utvecklad rättstillämpning, skapandet av en domstolsorganisation.

En rad fri- och rättigheter fastslogs i princip, men skyddet för dessa rättigheter var svagt.´§16 gav inga betryggande garantier för medborgarnas rättsställning. Stadgandet antydde gränserna för den administrativa makten, men det innehöll inga materiella rättsregler. Ur §16 tolkade in från domstolens sida en mängd fri och rättigheter. Detta började under mitten av 1800-talet, dvs får en praxis som tolkar in saker som inte är uttryckligen skrivet i RF. Den ekonomiska liberalismen ställer krav på en tydlig katalog med fri och rättigheter. Detta kännetecknar rättstaten med tydlig ansvarsfördelning mellan olika organ, men också tydliga bestämmelser om rättigheter och skyldigheter mellan medborgare och de styrande. De politiska krav en på medborgerliga rättigheter stärktes under 1800-talets gång. Frihets- och rättighetsbestämmelser infördes i ett stort antal stater som ett led i den allmänna demokratiska utvecklingen. I den demokratiska diskussionen som börjar kommer kravet på fri och rättigheter upp.
På 1930-talet återkom och diskuterades frågan om en svensk rättighetskatalog, som skulle ersätta § 16. Började bli nödvändighet att har fri och rättigheterna, t ex 1931 Ådalen där polis gick till attack mot demonstranter föreningsfriheten, religionsfriheten var inte grundlagsskyddad 1930.
Bestämmelserna i 1809 års RF började kännas ålderdomliga och var i behov av modernisering.
Diskussionerna fick dessutom ny fart genom att totalitära regimer dök upp i Europa, och gång på gång sågs ex på hur de medborgerliga fri- och rättigheterna kränktes. Det uppstod därför starka önskemål om att grundlagsskydda de viktiga principerna om t ex religions- och föreningsfrihet, som dittills bara tillämpats i praxis.
En utredning tillsattes på 1930-talet för att se över bestämmelserna, Tingstenska utredning – Herbert Tingsten, grundade sig på motioner i RD. Krav på rättighetskatalog har förts fram. 1941 – mitt under brinnande kriget i Europa:
- Räknar upp en mängd friheter, däribland religionsfriheten
- Definierar man friheterna
- Fokuserar på sociala och ek friheter
- Retroaktiv lagstiftning – förbud - rättssäkerhet.
Men utredningens arbete resulterade inte i någon ny lagstiftning, bl a pga att WWIIs utbrott kom emellan.
Moderniseringsdiskussionerna fortsatte efter WWII. Frågorna fick även internationell aktualitet i samband med FN´s deklaration om de mänskliga rättigheterna (1948) och EKMR (1950)
Religionsfriheten införs 1951 i Sverige. En rättighet som införs i grundlagen. Även på 1960-talet har inget hänt. I samband med grundlagsdiskussionen togs frågan om medborgerliga fri och rättigheter upp. Under första utredningen 1963 hade också med om fri och rättigheter och vill ha ett ssk kap om detta. Det visade sig att när utredningen på 1960-talet kommer med sitt förslag, finns inte de medborgerliga fri och rättigheterna med. Däremot hade man gjort en provisorisk text kring det, men man kunde inte enas. Det blev en politisk känslig fråga, vad är medborgerliga fri och rättigheter? Sociala rättigheter? Rättigheter som innebär skydd från övergrepp? Det politiska lägret delades i två delar:
- socialistiska blocket som hävdade att det är sociala rättigheterna, rätt till arbete, trygghet, ek minimistandard.
- borgerliga partierna: skyddet för övriga från statens skydd, rätt föreningsrätt, demonstrera – de negativa rättigheterna, inte bara de positiva.
Var en ständig diskussion – när vi 1974 får regeringsformen har vi inga bestämmelser om medborgerliga fri och rättigheterna.
Frågan om de medborgerliga fri- och rättigheterna togs upp på nytt vid mitten av 1970-talet efter det att den nya RF antagits. Författningsutredningen föreslog ett ssk rättighetskapitel men fick kritik för förslaget. Inte heller grundlagsutredningens arbete resulterade i några förändringar.
Ytterligare en ny kommitté utarbetade ett nytt kap 2 som till slut antogs 1976. Utredningens arbete resulterade i vissa grundlagsändringar, och bestämmelserna fick ungefär den utformning som de har idag.
Vissa förändringar genomfördes 1980.
Vi har fortfarande frågor som inte löstes t ex neg föreningsfriheten. Vissa bestämmelser som rörde massmedia inte omfattades av grundlagsskyddet. Det var reglerat i en ssk lagstiftning, som kunde ändras normalt med enkel majoritet. Tillsattes en kommitté som skulle utreda hur radio och tv – yttrandefrihetsgrundlagen 1992.
Detta innebär att regeringsformen reglerar just de medborgerliga politiska rättigheter, inte sociala eller ekonomiska rättigheter. Dessa finns i andra typer av regleringar, men inte här. Det tillsätts en ny rättighetskommitté, 1992 som ska titta på lagprövningsrätten, stärkas, konstitutionsdomstol. Man gör vissa revideringar, men många förslag som lades fram var så politiskt känsliga.
1995 införs en Europakonventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag. (ägrätt).

TRYCKFRIHETEN
Genombrottet för censur av tryckta skrifter kom på 1500-talet.
Framför allt tre faktorer medverkade härtill:
- uppfinningen av boktryckarkonsten under 1400-talets senare hälft.
- Religionsmotsättningarna och splittringen mellan katoliker och protestanter.
- Framväxten av en absolutistisk kungamakt med ett starkt kontrollbehov.

Under 1500- och 1600-talet upprättades censursystem i flertalet av de europeiska länderna, ofta i samverkan mellan kyrka och stat.

Tryckfriheten är mkt intimt förknippad rätt och politik. Idag är det en självklarhet för att upprätthålla någon form av rättstatlig princip. Alla politiska inriktningar ska kunna få uttryckas. Tryckfrihet – 1400-talet - en mängd skrifter som på något sätt kommenterar viktiga politiska frågor. Pläderar för statsmaktens ställning. Kritiserade statsmakten, eller kyrkan och kyrkans läror. Undersåtarna började protestera och hota statsmakten, tryckfrihet inte så bra. Hela tiden genom historien har vi sett en koppling mellan tryckfrihet och censur. Krav på religionsfrihet, boktryckarkonsten kommer och snart publiceras skrifter. Någon form av nytolkning av kyrkans bestämmelser – hävda en reformering av katolska kyrkans tolkning av bibeln. Detta leder fram till att dåvarande påven vid mitten av 1500-talet utfärdade en förteckning över böcker som var förbjudna för rättstrogna katoliker. Detta upphävs 1960-talet. Så sent har vi en censur av inläror. I England tillkom den första förteckningen över förbjudna böcker redan 1529 och förhandscensur infördes 1538.
Thomas Hobbes – lyckads komma ut med sina skrifter i fel tid – militärregimen och monarken. Innebär att i England byggs ett effektivt censursystem upp, knutet till tryckfriheten.
I Österrike hade man ett system där folket fick tips på vilka böcker man ska köpa. Det var kritik mot kejsarmakten. Problemet var bara att man förbjöd trycka listor och distribueringen över listor.
Vi ser i Europa en utveckling mot tryckfrihet. 11 september attacken 2001 ledde fram till att USA införde lagar som innebar lagar som innebar lagar med viss form av censur, se vem som köper eller lånar vissa typer av böcker.
I Sverige finns ett modernt ex på mitten av 1990-talet gav ”Mein Kampf” ut, distributionen förbjöds, ansåg strida mot grundlagsskyddade Hets mot folkgrupp.

I Sverige inleddes bokcensuren under Gustav Vasas regeringstid - stärka staten och kyrkan ska knytas till statsmakten.
Mot slutet av 1600-talet fick censursystemet fastare former under det karolinska enväldets tid, och repressalierna mot avvikande åsikter hårda. En censurförordning tillkom 1984. Hade man avvikande åsikter mot det karolinska enväldet, stränga straff.
Även om det förändras mkt under 1500-1600-talen så präglas mkt runt religionsfriheten, börjar diskussionen förändras i Europa. I England inleds en successiv utveckling mot att censursystemet avskaffas, bl a avskaffas förhandscensuren 1695, och nu är vi framme vid den parlamentariska tiden i England, reformationen 1658, måste kunna yttra sig.

20/5-05 Patrik Reslow
RÄTT OCH POLITIK IV

TRYCKFRIHET FORTS
Tre stycken orsaker till att det växer fram diskussion om tryckfrihet till Europa under 1500- och 1600-talet.
1. Tekniska utvecklingar – boktryckarkonsten som skapar ”problem” för staten, då böckerna kan leda fram till kritik mot staten.
2. Religionen – mängd litteratur där man började kritisera katolska kyrkans läror. Splittringen mellan katoliker och protestanter leder till att katolska kyrkan håller hårt om greppet om att kunna begränsa tryckfriheten.
3. Politik – det är inte bara kyrkan som vill ha kontroll, även den framväxande, absolutistiska statsmakten.
Tryckfrihet är inte en lagstiftning som ger frihet, utan förhindrar frihet. Censursystem växer fram runt om i Europa, ofta koppling mellan kyrka och stat. Påvemakten grep in och förbjöd böcker som ansågs vara skadliga för den katolska tron. Höll sig fram till 1960-tal. I England fanns en förteckning över förbjudna böcker och även ett stort censursystem.
Vi i Sverige också på 1500-talet ser en växande bokcensur under Gustav Vasa. Farligt om man kan utnyttja skrifter för att rikta kritik mot statsmakten. Såg utvecklingen under det karolinska enväldet – 1684 kom en Censurförordning, som är tidstypisk för Karolinska enväldet. Det var inte snälla bötesstraff, utan hårda tag mot de som bröt mot censurförordningen.
Det vi ser i slutet av 1600-talet utveckling som börjar i England – i England håller samhället på att förändras – avskaffande av kungadömet leder fram till militärregimen, återinrättande av kungadömet som leder fram till revolution ”Ärorika revolutionen” 1688. Någon form av judiciell revolution – parlamentarismen, kan inte ha militärdiktatur eller kunglig diktatur, utan samspel krävs mellan kungen och statsmakten. Bl a Locke framförde slagkraftiga argument för en vidsträckt yttrandefrihet. Börjar diskutera censurlagstiftningen, förhandsgranskning innan man tryckte böcker fram man tvungen att ha förhandsvisning, tas bort 1695.

1700-TALET
Under 1700-talet trängdes censuren tillbaka även i andra länder. Upplysningsfilosofin, i Sverige har vi frihetstid och någon form av upplysning även i Sverige. Upplysningens främsta mål är att kunna kritisera, och det är omöjligt utan någon form av tryckfrihet. Därför blir tryckfriheten central för upplysningens tankegångar. Utan en fungerande bokmarknad och fri bokmarknad kan inte upplysningsfilosofins tankar spridas. Tanken om att reformera detta växer runt om i Europa. I många länder är det så att upplysningsfilosofin sätter en gräns, främst religiös kritik. Under frihetstiden ökade utrymmet för fri opinionsbildning.

Detta sprider sig till Sverige också. Karolinska enväldet har fallit, ny RF 1719/20. RD stärkte sin ställning, politiska partier börjar komma fram. Lyfta fram tryckfrihetsförordningen. Finns förslag att införa en TF redan på 1730-talet – diskussion, men försöken misslyckas. 1730-talsdiskussionerna är mkt viktiga för framtida utvecklingen. Leder till att de Yngre Mössorna vid 1765-års RD lägger fram ett förslag som blir
1766 års TRYCKFRIHETSFÖRORDNING*.
Sveriges äldsta TF och den första av sitt slag i världen, ingen annan stans hittar man ex på tryckfrihetslagstiftning, förbud mot censur kan hittas, men här stadgas friheten att trycka böcker. Första TF som vi får. Fick grundlagskaraktär. Den reglerar yttrandefriheten i tryckta skrifter, inte allmänna tal (jfr yttrandefrihetslagen). Viktigt centralt dokument för det svenska 1700-talet och hela frihetstiden, för upplysningsfilosofins inträder i den svenska politiken. Det är inte alltid så att TF, finns u-tag Nilsen – avhandling – trots vi får en tryckfrihetsförordning, är det ändå så kritik mot statsrätten får dock inte ske, inslag av kontroll, får inte lov att behandla en allt för omfattande kritik av statsmakten. Detta var en slags praxis, det fanns ingen uttrycklig bestämmelse. Men det fanns u-tagsregler i TF. Man ville inte ha tryckta skrifter som uppmuntrade till tillbakagång till kungamakt.
Censuren avskaffades och en för tiden vidsträckt tryckfrihet infördes (med u-tag för teologiska skrifter) religionsfrågan – fick inte skriva vad som helst om religionen. Finns en traditionsbundenhet i den statsrättsliga situationen vi har under frihetstiden, han fortfarande en religiösprägel på 1700-talet.
- statsmakten kan inte godtyckligt censurera böcker, utgår från att ha en tryckfrihet. Utifrån tryckfriheten kan man göra u-tag. Går från att ha haft censur som utgångspunkt till tryckfrihet, men tryckfriheten får inte omfatta teologiska skrifter.

Detta innebär att det kommer en ström av böcker, tidningar, tidsskrifter, tabletter etc. det gör också att vi har en ordentlig debatt i tryckta skrifter efter 1766. Offentlighetsprincipen – rätten att läsa protokoll och andra myndighetsdokument - slår igenom.
Europa tar sig an idéerna, får liknande tryckfrihetsförordningar runt om i världen, Danmark 1770, Frankrike 1789, USA får tillägg till konstitutionen 1791 (ingår rätten att kunna yttra sig). Frihetstidens kanske viktigaste arv är tryckfrihetsförordningen 1766. Frihetstiden går mot sitt slut, Gustav IIIs maktövertagande – återknyter till gammal tradition, konungens roll stärks, RDs roll minskar. Detta innebär för Tryckfrihetsförordningen att vi får en ny 1774 ÅRS TRYCKFRIHETSFÖRORDNING, direkt resultat av Gustav IIIs statskupp 1772, med statskuppen upphävs samtliga grundlagar från frihetstiden, upphävs 1766 års TF. Är utan tryckfrihetslagstiftning under 2 år, men kom en ny. Denna skiljer sig markant från den tidigare. Tryckfriheten beskärs ordentligt. Det som tidigare varit praxis angående kritik mot statsmakten, kommer regleringar i TF som förhindrar kritik mot statsmakten. Kännetecknat att tryckfriheten inte fick grundlagsstadgad form, utan var vanlig lagstiftning, kunde inte fungera. Eex om man riktade kritik mot RF 1772, ledde detta inte till böter som tidigare, utan nu klassade det som högförräderi, straffet var dödstraff.
Visst fanns det inslag av upplysningens värderingar, men generellt – fysokratisk uppfattning – den upplystes dispot kritiserades inte, intellektuella monarken. Inslag av upplysning, men inte fullt ut.
Under Gustav IIIs period, ser nya inskränkningar i tryckfriheten och ökad censur. Har en enväldig monark 1789 som också har någon form av gudsanknytning i sin uppfattning och där man är rädd för de ??? som man ser i Europa – kontrollbehov över samhället – kan inte släppa idéerna helt fri, måste ske inskränkningar av tryckfriheten och censur.
England: 1960-1776 åläggs kolonierna - Skatter, avgifter etc – går in och ingriper i deras konstitutionella. Enväldig monark. Helt annat medvetande. Lättare för upplysningsfilosofin att – frigöra, förhindra politik, inte den traditionsbundenheten i de amerikanska kolonierna som i gamla Europa. Juristerna får en framträdande roll för statsbyggandet i USA.

Detta innebär att 1700-talet har sett två utvecklingar:
- mot en tryckfriheten – hyfsad långgående friheter
- mot en tryckfrihetsförordning – Gustav III som enväldig monark.

1800-TALET
1809 avsätts Gustav IV Adolf – tryckfrihetspolitiken har fortsatt under Gustav IV Adolfs tid – inskärpa tryckfriheten, censurera. Med statskuppen 1809, får en ny politisk uppfattning hur staten ska styras. Med 1809 har vi förlorat Finland, minskat rikets territorium, dags att skapa en nu konstitution:
1809 ÅRS RF*, inslag av upplysningsfilosofins maktfördelingslära, upplysningsdokutment, strukturerar makten och försöker dela upp den, och tar avstånd från enväldigt styre. Tryckfriheten och offentlighetsprincipen slås fast, Förhandsgranskning får inte lov att förekomma.
s 196 RF 1809 §86 ”Med tryckfrihet förstås…” Förbud mot förhandsgranskning – införa lag som innebär allmänt lugn, offentlighetsprincipen. Den § i RF 1809 som tydligt understödjer tryckfrihet och offentlighetsprincipen. 1809 RF är något av ett hafsverk, går väldigt snabbt, man täcker inte in alla de frågor som den borde, har glömt bort en hel del områden. Ett sådant område är tryckfriheten. Tryckfriheten anses vara bortglömd. Det krävs tydligare bestämmelse, det kommer krav på att ha en ny tryckfrihetsförordning som ska reglera detta:

1810 ÅRS TF Bygger på arvet från 1766, offentlighetsprincipens vikt framhävs återigen, censuren avskaffas helt och hållet, även för religiösa skrifter. 1810 kan man öppet kritisera religionen i Sverige. Kyrkans makt har minskat drastiskt, man har under hela 1700-talet har man gått mot en utveckling där den världsliga makten dominerat – fått fotfäste i landet – omstrukturerar samhället, betonar maktdelning, vissa tydliga liberala idéer = kyrkans inflytande är mindre
Med TF 1810 har vi fått en TF som fungerar, men 1809/1810 händer något mer – vi får en ny tronarvinge, Karl XIII är gammal och barnlös – måste hitta en ny kung, hämtade Jean Baptist Bernadotte/Karl XIV Johan, hade svårt att finna sig i dessa bestämmelser. I sin framtoning var han konservativ och van att bestämma och styra, allt enligt den franska modellen, rädd för att bli störtad. TF 1810 passade inte riktigt in i bilden. Klart han är rädd att Karl XIV Johan upplevt många statskupper.

Får en ny TF – 1812 ÅRS TF*, tillkommer inte i enlighet med RFs bestämmelser. TF 1810 är grundlag, men ändras som vanlig lag, dvs den följer inte reglerna för grundlagsändringar. Den är grundlagsvidrig när den införs, den inskränker bestämmelserna från 1810. Förhandscensur avskaffades 1810, avskaffandet består, men istället ett nytt maktinstrument –
Karl XIV Johan blev inte kung förrän 1818, men sen man hämtar hit 1809/1810 honom styr han, Karl XIII är kvar tills han dör (sjuk). Skulle starka den franska alliansen, men blev tvärt om…
Nytt kontrollmedel: ”Indragningsmakten”. Ett av statsråden fick rätt att utan laga dom genast dra in periodiska skrifter, om han ansåg att skriften var: ”vådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande för personlig rätt eller av en fortfarande smädig egenskap” (1812 års TF §4 8p s 210.) Ingen förhandsgranskning – men om det under förutsättningarna kan man dra in den periodiska skriften/tidningen. Det fungerar som censur. Drivande bakom detta var Jean Baptist, som var rätt både inrikes och utrikespolitiskt. Indragningsmakten avskaffas 1845. Tidningarnas utgivare hittade emellertid nya vägar för att kringgå indragningsmaktens verkningar.
Ex Aftonbladet. Under 1830-talet ges första nr av Aftonbladet, liberal tidning, kritiserar regeringens politik och konungens ställningstagande i många fall. Krävde reformer. Leder fram till att statsmakten tillgrep indragningsmakten och drog in tidningen. Man kunde kringgå detta genom att byta namn på tidningen, byta ansvarig utgivare. När man drog in Aftonbladet, gav man ut 2a Aftonbladet, 3e, 4e, 5e, 6e osv efter 23 st Aftonblad, tröttnar man och låter dem vara.

1815 ÅRS TF* Får ett tillägg till 1812 års TF. Införde lekmannajuryn i tryckfrihetsmål, finns kvar än idag. Man ville motarbeta att domstolarna var hårt knutna till statsmakten. Jury var starkt skydd, eftersom tryckfrihet oftast handlar om moraliska frågor. Vad anses vara en korrekt kritik, svårt att tolka – poliska syften och allmänheten. Ser att lagstiftningen ska ha en friare tolkning än andra. Juryn bestod av 9 personer och parterna valde 4st och domstolen valde 5 st. Kunde plocka bort juryledamöter. Gällde bara tryckfrihetsmål, inte brottmål. Till skillnad från England fick man vara med och utse jury. Juryns uppgift var att avgöra om en skrift var att anse som brottslig eller inte. I England krävdes enhällighet, i Sverige krävdes 2/3s majoritet, dvs 6/9 kunde fälla. Varför jury? Slumpen.

Som ett led i liberalismens utbredning avskaffades censuren av tryckta skrifter under 1800-talet i de flesta europeiska länder.

(1815 Fanns andra frågor att ägna sig åt Wienkongressen, krig mot Norge, skatter, försvaret – fick andra hands prioritet).
Vi accepterar tryckfrihet om man håller sig inom anständighetens ramar = juryn får säga. ”smäland, mot kungamakten”. Möjlighet att ta bort litteratur som anses vara skadlig för samhället.

Man ser en tydlig koppling mellan politiska intressen hela tiden vägs in, juridiken är bara repetition av politiska förhållningssätt, synen på tryckfrihet förändras. Avskaffade exempelvis censuren mot religiösa skrifter. Stämmer det fullt ut? Strindberg ”Giftasprocessen” – identifieras nattvarden för tiden härdiskt sätt, tryckfrihetsprocess – härdelsen mot kyrkan. Det innebär inte att vi har en full frihet, utom inom viss anständighet – under 1880-talet ingriper statsmakten. Pga politiskt tryck blev han frikänd. Hade en kamp mellan liberala och konservativa uppfattningar. Trots processen och alla försök så står han fri.
Fortfarande sker under 1800-talet en kritik mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser – inte tydliga, kan anklaga någon mot härdelse mot kyrkan = absurt

1900-TALET
I demokratiska länderna har censur av tryckta skrifter under 1900-talet aktualiserats endast under krig eller krigsfara.
I de totalitära staterna som växte fram under 1900-talet var däremot kontorll och censur mer regel än undantag.
På 1900-talet – politisk demokratins genombrott och totalitära stater å andra sidan. Tittar vi i Sverige, finns ex i Europa där man infört total tryckfrihet på 1930-talet. Fullständig tryckfrihet fanns i Sovjetunionen – Stalins konstitution. Man kunde skriva vad som helst i teorin. Jfr teori och tillämpning. Andra instrument att ingripa som inte fanns reglerade i RF, utan i andra lagar som stod över RF. Typiskt för totalitära stater - politiska intresse – politiken är större än juridiken.
Ex Tyskland under tredje riket – censursystem om författare var man tvungen att ha ett godkännande av tyska staten som fick publicera. Pressen underställs nazistpartiet – ingen fri press.
I Sverige har vi ett konstigt förhållande till tryckfrihet under WWII – Kritisk press kritiserar Tyskland och svenska statens relationer till tyska riket. Krav på att man måste lägga munkabel på kritikerna kom både inrikes och utrikes.
Ex Handeltidningen i Gbg – brev till tidningens chefredaktör från Herman Göring. Utrikespolitiskt krav men även svenske utrikespolitiker säger att tidningen är belastning för Sveriges relationer till Tyskland – politiskt håll ingriper mot tryckfrihet under 1930-talet.

I Sverige vid 1941 får en lag om krigscensur – infördes att man kunde i en krigssituation inför tillfällig krigscensur. Man kunde fullständigt åsidosätta TF 1912/TF 1815 genom en fullmaktslag = RD tillfälligt ger Reg långtgående befogenheter (lag som tillfälligt ger regeringen befogenheter långt utöver de normala och vanligen åsidosätter folkrepresentationen), t ex tyska riket fick fyra fullmaktslagar som RD gav Adolf Hitler, och på så sätt kunde reglerna kringgås utan grundlagsändringar. Även om den hade grundlagskaraktär kunde man ändra den genom fullmaktslagen. Regeringen kunde göra det, inte RD. Den här lagen sattes aldrig i kraft och upphävdes vid krigsslutet.
Däremot, en stor del av vänsterpressen konfiskerades under samlingsregeringens tid, införde transportförbud, fick inte transportera eller distribuera tidningar, möjligheten att föra fram någon kritik mot samlingsregeringens politik under krigsåren var ganska begränsad. Om man gjorde det väntade ganska hårda straff, ofta arbetsläger. När WWII tar slut, medborgerliga fri och rättigheter, kan inte ha en så svag tryckfrihetslagstiftning. Under krigets slutskede bestämdes att man skulle revidera den gällande tryckfrihetslagstiftningen. Inskränkningar som gjorts under kriget – kommer det slutliga TF som vi har kvar:
1949 ÅRS TF. Målet var att förtydliga de tidigare bestämmelserna. Det historiska argumentet mot tyska traditionen, de principer som lyftes fram 1766 finns kvar i TF 1949 och har stärkts – grundlagsreglering, censurförbud och att offentlighetsprincipen gäller. Tanken var att man skulle utvidga yttrandefriheten (grundlagsskyddet) att den skulle gälla även andra media, radio och tv. TF reglerade enbart yttrandefriheten i tryckta skrifter, och en komplettering behövdes. Politiskt omöjligt att få igenom detta. Svårt kan vara att anpassa sig – ”tv var en fluga”. Får inte någon riktig reglering av radio och tv.
Det kommer viss lagstiftning för radio och tv under 1960-talet, men inte i grundlagsform, utan kunde ändras genom ett vanligt lagstiftningsbeslut.
Ett långt kommittéarbete under 1970- och 1980-talet ledde till slut fram till att ytterligare en ny grundlag på området kunde antas i början av 1990-talet:
1992 ÅRS YTTRANDEFRIHETSLAGEN (YGL) En ssk grundlag för yttrandefriheten i radio, tv, film och andra elektroniska medier. YGL byggde på samma principer som TF.
Diskussionen om findelningskontroller och förbud.

Vi har sett hur TF förändrat från censur till en ganska modern syn på vad tryckfrihet innebär. Där u-tag måste vara tydligt definierade och väldigt begränsade. Följt en tradition, med u-tag från 1774, att TF har grundlagskaraktär och hur vissa principer varit fastlagda sedan 1766. Har en väldigt lång tradition när det gäller synen på tryckfrihet i Sverige.

KOPPLINGEN TILL MEDBORGERLIGA FRI OCH RÄTTIGHETER
1909 inrättas RegR och Lagrådet – RF 1974 förändrade domstolarnas ställning i själva lagstiftningsprocessen. Lagrådet – för att säkerställa att lagarna var korrekta och höll sig till grundlagen skulle man skicka förslag på ändringar till Lagrådet. Lagrådet bestod av 3 justitieråd och en ledamot från RegR.
1909 kom också bestämmelser in i grundlagen, RF 1809 att förslag på ändringar i allmän civil och brottmål, eller när det gäller grundlagen, var man tvungen att man skickade ärendet till Lagrådet, en obligatorisk remiss. Lagrådet skulle yttra sig och därefter skulle RD följa lagrådet, om lagrådet sa nej, ingen lagstiftning. På 1920-talet riktades skarp kritik mot lagrådets ställning, från socialdemokraterna. Vi ska reformera och reformer kan man inte få tillstånd om konservativ juristenhet som bromsar upp. Det läggs ett antal motioner under 1920-talet att den obligatoriska lagrådsremissen ska avskaffas. Den röstas ner gång på gång, liberala och konservativa krafter förenar sig. Så länge har tvåkammarsystemet kvar, så ser man till att det inte händer. Men under 1920- talet blir diskussionen mkt intensiva. Diskussionen dör under krigsåren, men återkommer i efterkrigstiden. På 1960-talet har vi ett stort politiskt parti, Socialdemokraterna, som styr landet, ibland mha Vänsterpartiet kommunisterna. Får en ny tankegång på relation politik och juridik, det ska gå snart att genomföra reformer, får inte ha någon bromskloss, juridiken är till för politikens vilja, måste omsätta politikens vilja i juridik. Man såg tvåkammarriksdag som bromskloss. 1969 så läggs ett förslag fram av Karl Lidblom, konservativt statsråd, förslag som innebära att den obligatoriska lagrådsremissen ska avskaffas, i stället en fakultativ lagrådsremiss - ”lidblommeriet” – lagstiftningsreformer ska gå snabbt. Juristerna sågs som bromsklossar. Det som händer sen är när lagen träder ikraft, sker mkt få remisser till lagrådet. Många lagförslag som drivs igenom. Kritik från domstolar, men man driver igenom dem. Kritik under 1970-talet borgerlig regering, har hela tiden riktat skarp kritik mot den fakultativa lagrådsremissen, men man började diskutera om man skull ta tillbaka till det obligatoriska. Man vågar inte ta strid om det, andra viktiga frågor, eller kommer inte överens i det borgerliga blocket. Den lagstiftning som kommer 1970-talet är, att ska ha fakultativ lag, men i det fall RD väljer att inte skicka det här vidare till Lagrådet måste man motivera varför. Har varit ett antal fall under 1980- och 1990-talet när vi haft förslag på lagstiftningar som ansetts strida mot grundlagen, men ändå har genomförts. Men man försökt följa lagrådet, finns u-tag. Nu ligger ett förslag om Migrationsdomstolarna – med regeringen kommer genomföra den i vilket fall som helst, trots Lagrådets kritik. Hade inte hänt fram till 1969.

23/5-05 Christian Häthén

ÄKTENSKAPET FORTS
Det är först med 1734 års lags giftomålsbalk vi får det entydig religiösa inslag i äktenskapet/giftomålet. Tidigare sedvänjor och bruk var att man ingick äktenskap genom avtal mellan släkter eller senare på ett mer enskilt plan. Parterna flyttar samman, eller inleder äktenskapsliknande samvaro. Genom GB 1734 blir den religiösa vigseln obligatorisk för ett laga äktenskap. Detta innebar en komplikation, inte så stor kanske i början (av 1700-talet), då en stor del av svenska befolkningen var kristen eller iaf deltog i statskyrkans aktiviteter. De som blivit döpta och konfirmerade kunde även ingå äktenskap. Problemet var att det fanns andra kristna än svenska kyrkan. Gustav IIIs reformregler på 1780-tal innebar en möjlighet för ickestatkyrkligt kristna, närmast katoliker, andra protestanter och grekisktortodoxa, att ingå laga äktenskap enligt sin egen ritual. De vigdes och den vigseln fick gå lika som den svenska vigseln. Det är fortfarande starkt religiös vigsel och äktenskapet gick från att ligga på en kontraktsbas kom väldigt nära en religiös ritual. Judar fick också möjlighet att gifta sig enligt judisk ritual. Men nu börjar komplikationer – vad hände om någon katolsk, judisk eller grekiskortodox ska gifta sig med en statskyrkosvensk. Detta kunde lösas genom att ge kungliga dispenser. Var undantagsfall. Den svenska kyrkans prästerskap var emot, dessa blandäktenskap, och i Gustav IIIs reformer på 1780-talet tvingades han uttryckligt ta ställning i dessa frågorna, och menade att det ska fungera även om prästerskapet är motståndare.
Gradvis under 1800-talet växte väckelserörelser fram (frikyrkorörelser), hade en stark spridning under 1800-talet. Frikyrkosamfund som har uppstått i Tyskland eller England som kommer till Sverige och startar församlingar/grupper som tar sig ur svenska kyrkan. Genom att inte delta i de svenskkyrkliga ritualerna och inte döpa eller konfirmera sina barn i svenska kyrkan. Föräldrarna som valt att leva enl ett annat samfunds regler var fortfarande nominellt kyrkliga, men inte barnen. Då uppstod ytterligare problem i nästa generation, vill gifta sig , men kan inte få lysning, då detta bara var för de som var medlemmar i svenska kyrkan. På mitten av 1800-talet var det en större grupp som genom lagens skrivning var förhindrade att ingå laga äktenskap. De har möjlighet att ingå kongunialskap, dvs kan flytta ihop, men det är inte samma sak. Religiös och moralisk uppfattning och är en synd att leva utan en äktenskaplig välsignelse. Behovet att lösa detta uppstod och kom att ske på 1860- och 1870-talet. Skedde genom två st sk dissenters lagar, dissenter tror och tycker inte som majoriteten, ”avviker”. Innehållet i dem är att när den sista dissenters lagen kommer, ges möjlighet att bilda samfund som står utanför svenska statskyrkan (frikyrkosamfund), får gå ur svenska kyrkan och gå in i ett sådant samfund och får även vigselrätten, dvs de nya samfunden som är protestanter, lutheraniska, där kan man gifta sig – får ett mönster som man sätt på 1770-talet. Nu ger man även de sk frikyrkosamfunden får religiös tillhörighet. Än så länge var det inte möjligt att gifta sig utan en religiös ritual. Men det blir det – frihetsgapet är öppnat på 1860-talet, men inte för var och en, utan bara för de fall där en kristen ska gifta sig med en jude, dvs i de fall där det verkligen är steg utanför själva samfundskretsen. Men skulle en svensk kristen gifta sig med jude krävdes civiläktenskap. Nu får vi för första gången ett laga äktenskap som inte är knuten till religionen. Naturligtvis är detta inte önskvärd situation, på en tid på 1800-talet där sekularisering går vidare – stora grupper, politiskt aktiva grupper och radikala socialister och vänsterliberaler inte anser att man ska utveckla dissenters lagarnas möjligheter – de vill inte ha med religionen att göra.
1908 kommer Civiläktenskapet, som blir fritt att ingå för vem som vill. Den borgerliga vigseln. Någon som har vigselrätt (t ex lokala domstolen) får viga i en ritual som i sin yttre form, är relativt lik den religiösa, men de religiösa inslagen är borta men finns löftesform och läsning över de som gifter sig.
I nya giftomålsbalken 1920 innehöll fortfarande kyrklig vigsel som laga äktenskap med möjlighet till civiläktenskap, detta var man till freds med, tills 1950- och 1960-talet, då fler och fler börjar flytta samman under äktenskapsliknande former, och etablerar äktenskap utan vigsel eller borgerlig välsignelse – samboskap växer fram.
Utvidgning: i Amerika växte på sent 1700-tal och tidigt 1800-tal common law-äktenskap fram – som var egentligen ett slags samboförhållande, men som gavs laga kraft. Man flyttade ihop och levde som om man var gifta och detta gavs erkännande. Detta spred sig tillbaka till England. Att sammanvälva under äktenskapsliknande former, utan religiös eller annan välsignelse var möjligt. I Sverige på 1950-60-tal var det en omstörtande omvälvning och lagstiftaren skapade laga modeller.

Nästa steg – (följer utveckling i Amerika och Europa på 1960-talet) 1968 var kravallerna där en grupp New York-poliser stormade en gayklubb i New York, ledde till våldsamma upplopp och de som blivit angripna slog igen (inte hänt förut). Detta blir den symboliska början till gayrörelsen/homosexuellas rörelse för likabehandling, inte bara acceptans utan även lika rättigheter. Rörelsen spred sig från Amerika till kontinentala Europa och även till Sverige. En del i de krav som framfördes var att det skulle bli möjligt att gifta sig, ingå äktenskap under lika förhållanden som för heterosexuella äktenskap. Samköniga äktenskap skulle likställas. Detta var en mkt svår fråga för lagstiftarna i Europa, men efter hand lossnade det. Vissa länder gick före bl a Holland, Norge, Danmark och sedermera Sverige och skapar registrerade partnerskap. För de som hävdade likhetsprincipen, var inte detta nog. Likaställt samkönat äktenskap ställdes krav på, man skulle ta bort könsbenämningen i äktenskap. Problem: religiösa aspekterna – kyrkan haft med äktenskapet att göra sedan 1734, trots olika inskränkningar av svenska kyrkans rätt, har de religiösa aspekten inte lossnat från äktenskapet än i modern sekulariserad tid. Våndan har varit ssk stor i vissa samfund, inte bara svenska kyrkan, utan även andra kristna kyrkor och samfund, så som judar och islam. Här finns motsättningar - religiösa synsättet på äktenskapet: en av gud i någon mening instiftat förbund, som bara är öppet för män och kvinnor och en mer sekulariserad och mer sekulariserad och mer genusneutral inställning: äktenskapet ska vara öppet för alla och inte bara för heterosexuella. Här står vi just nu. På gång är troligen – en diskussion möjlighet att ändra i ÄktB så att äktenskapet är könsmässigt neutralt.
Ex på anda länder där man gjort det – Sverige bland de första raderna. Problemet är blandningen på lag synpunkten och det moraliska religiösa.

23/5-05 Christian Häthén
KODIFIKATIONSTANKEN I (Europeiskt)

Kodifikationen står för en samling lagar som berör olika områden, samlas till en lagsamling/lagverk som ska kunna vara huvudsakligen generellt i ett land, och lagreglerna ska på ett eller annat sätt hänga samma i struktur. .

KODIFIKATIONSTANKEN
En samlad lag förekommer i historien då och då.
500-talet – en ideologi/teori kring kodifikationerna kommer först med 1700-talets upplysning. Upplysningstidens kritik mot de gällande lagarna var mkt stor och kritiken ledde till Voltaire ”Bygg goda lagar, bränn de gamla och skriv nya”. De nya lagarna skulle vara skrivna i förnuftets, humanitetens och i kodifikationstankens namn. Upplysningens rättssyn kan sammanfattas med några punkter: RO ska vara: (se Modéer – Svenska rättskällor)
- Klar och förutsägbar
- Nedtecknad, skriven
- Förstålig, skriven på ett sätt att man förstod, skulle inte krävas högre juridik.
- Genom kodifikationer skulle man få enhetlig syn på lagen, enhetligheten saknades tidigare. Sätt hur man under medeltiden haft splittrad lagstruktur, olika sociala grupper och ek enheter kunnat leva efter egna speciella lagar - upphöra och ha en enhetlig rätt.
- Reformen - använda kodifikationen så som ett verksamt medel för att skapa ny rätt, förändra lagstrukturen, också berömma samhället, kodifikationen skulle bli viktigt verktyg för reform/förändring/förbättring. Lagen skulle vara ett instrument för att förändra de sociala och ek förhållanden i landet – upplysningsfilosofernas ideal.

Bentham förde fram idéer om kodifikation – gav det det namnet. Engelsk sen upplysningsfilosof – utilitarismen. Bentham var en oerhört produktiv författare, mkt av hans texter spreds i hans nära vänkrets eller som Hitler. Mkt återstod att publicerats. En idé – 1802 ”general view of the complete code of laws”. England var genom sitt common law-arv på 1700-talet väldigt skeptisk till lagstiftningsstatue, medan man lät domarna skapa rätten och fylla ut rätten, det var oerhört stötande i den engelska eller brittiska miljön, – detta producerade tanken om kodifikationen – ”code”.

DOMONTS TESER: (schweizare) (finns egentligen 5). 1803 publicerades Domont en text som i 5 punkter sammanfattar upplysningen i en kodifikationshandling.
1. Kodifikationen är en omfattande reglering av rätten inom minst ett levnadsområde. Idealet var samlingskodifikationen enligt Preussens modell.
Levnadsområde: straffrätten, processrätten etc i en tid innan vi har de klara rättsliga definitionerna formulerade. Allmänna landslagen för Preussen kom på 1790-talet, den reglerar nästan samtliga delar av de preussiska livet.
2. Kodifikationen skull vara systematiskt uppbyggd med allmänna regler och principer. Kasuistiska regler skulle undvikas. Språket skulle vara enkelt och lättförståeligt.
Var och en skulle kunna förstå, man skulle inte behöva ha juridisk utbildning för att förstå lagarnas innebörd. Systematiken – anknyter till naturrätten, Pufendorf och Grotius – struktur, grundprinciper som lagarna skulle använda. Fanns den allmänna delen.
Kasuistiska regler = regler som är väldigt knutna till ssk fall – ”om det händer ska det och det ske”. Känner igen från de äldsta lagar, t ex landskapslagar. Kasuis = fall, handling, händelse.
Språket var inte enkelt och lättförståelse. 1600-talets lagar var snåriga, både i Sverige och anda länder – språket hade utvecklats under århundraden – en juridiks terminologi – skriven att även om man förstod de enskilda orden, så kunde man inte förstå sammanhanget iaf. England var mkt avskräckande ex Lagstiftningen använde man på 1700-talet ”law french” – kallar rättegång – språk som tilltalar vanliga, inte förstå. Latinets roll var fortfarande starkt.
3. Kodifikationen skulle vara enhetlig för hela staten och samla nationen. Den skulle binda samman staten med individen/medborgaren.
Tydligt präglat av upplysningstiden: Staten/medborgaren = fursten och undersåten. Perioden är den begynnande nationalismen. Många länder i Europa var i början av 1800-talet starkt splittrade. Regioner och provinser där olika lagtraditioner gällde. Städer kunde ha olika regler gentemot landsbygden i vissa delar av Europa och vissa personkategorier kunde fortfarande leva efter sina regler, var visserligen var det på gång att försvinna. Revolutionen innebar att man avskaffade ståndsprivilegier allmänt i Europa. Även skrån och gillen – dvs hantverkare, köpmän hade egna lag. Nu skulle en och samma lag skulle gälla för alla och hela territoriet.
4. Kodifikationen förhindrade godtyckligt rättstillämpning. Kodifikationen skulle binda domaren och om möjligt utesluta domarens egna åsikter .
En viktig kritik som upplysningsfilosoferna lyfte fram var kritiken mot domarna. Personerna, där domarna uppfattades som dåligt utbildade, lätt att korrumpera (muta). Läste Beccarias ”Om brott och straff” – svidande kritik mot tidens domare: ”Om man fick välja så är det bättra att ha en tyrann i landet, än ha 100-tals (menade lokala domarna).” Domaren skulle vara bunden av lagen, använder lagen titta på vad har hänt, vad säger lagen och drar en logisk slutsats. Detta skulle ske via automatik – tyskt uttryck: man tidigare (före upplysningen) såg domaren som en kung, men nu som en automatisk process. Kodifikationen skulle bli en begränsning för domaren.

500-talets Europa – FLAVIUS PS JUSTINANUS – östra medelhavsområdet, romerska riket i Konstantinopel.
Kejsare Justinanus 527-565 - präglade östrom under dessa år.
- Medkejsare 518-527 (född i nuvarande Serbien), hade inte tronföljd, utan man utsåg en efterträdare och adopterade och gjorde honom till medkejsare. Sedan tillträdde han när gamle kejsaren avled.
- Militära kampanjer – västrom har kollapsat och finns inte längre, Östrom blivit begränsat till östra Medelhavet, men genom kampanjerna återerövras bl a Italien, delar av Nordafrika och Spanien, men kortvarigt. Fanns en outtalad vilja att återställa imperiets makt så som den blivit förlorat.
- Svåra inre politiska oroligheter 532. Höll på att bli avsatt strax efter han fick makten.
Viktig roll för den juridiska utvecklingen. Starkt religiös. Kyrkan Arjasofia i Konstantinopel byggdes under hans tid.

IUSTINIANUI (Justinanus)LAGREFORMER
Corpus iuris Civilis är en samling av den civila lagen, (civil = medborgarrätt, corus = samling). (en långt senare beteckning, kom på 1500-talet).
CODEX VETUS 529 – systematisk genomgång av kejsarlag – Samlade all kejsarlag som hade tillkommit och var fortfarande relevant. Kejsarna lagstiftade och dessa utfärdades, sen kunde det komma andra kejsarlagar, man kunde ändra i de gamla, kunde glömma bort, kejsarens vilja var lag. kejsarlagarna hade i viss mån spelat bort sin roll. 529 samlade han alla som var av betydelse och utfärdade dem som codex vetus (codex = bok). Tidigare under antiken hade man skrivit texter i bokrullar, hade en lång papyrus och skrev det på en rulle och kunde rulla upp ena. Men på 500-talets början, kom man på att man kunde skära upp rullarna och sen sy ihop, utan rulla. Vetus = gammal, den äldre, kommer en ny sen. Kejsarlagen är strukturerad enligt visst sätt, samlat lagtexter som rör vissa rättsliga områden och samlat dem under olika rubriker. Codex består av ett antal böcker och varje bok innehåller olika kapitel eller titlar. Därunder finns olika regler som rör huvudsakligen samma rättsområden, ex testamentet – samlade alla bestämmelser om testamente under rubriken testamente. Tog bara den delen av lagen som gälle testamente. Detta innebär att man ska se olika delar av samma lag, dyka upp under olika titlar i Codex.

DIGESTA – kanske viktigaste delen av Corpus iuris Civilis: Stor och omfattande och den största delen av samlingsverket. Digesta = det som sammanställs. Talar också grekiska under denna tid - Pandecto .
Tillkommer genom ett beslut/direktiv - Direktiv genom Const. Deo Auctore 15/12 530 på guds inrådan/stöd.
Promulgation genom Const. Tanta Circa 30/12 533.

50 böcker med rättsvetenskap systematiskt presenterat.

Justinanus och TRIBONIANUS (leder kommittéarbetet) – därför kallat lagarna för Triboniansk rätt – de här bestämmelserna i codex och i digesta.

Stark religiös anknytning.
1. Whereas, then, nothing in any spehere is found so so worthy of study as the authority of law...
Att studera lagen är det finaste man kan göra för det har både med den gudomliga och världsliga ordningen att göra. Den romerska rätten är i stor en oreda och den här oredan har han börjat ställas i ordning. Nu ger han Tribonianus i uppgift att arbeta med den romerska rättsvetenskapen. Detta är direktivet till kommittén.

Prorogationsbestämmelserna till Digesta. Inleds med en lång kejserlig titel. I korthet de romerska kejsartitlarna. Totala befälet, högsta befälhavare, främste ämbetsman, har det fulla imperiet. Cesar = det gamla släktnamnet, kejsarnamnet.
”ever Augustus” – hederstiteln, den upphöjde, strålande, heders- och ärotitel som de romerska kejsarna bar. Har inte överlevt i nutid. Han riktar sig till ”senaten (egentligen den romerska senaten), och all people” – kejsaren är universell lagstiftare, alla folks, han styr inte över alla folk, men i princip i teorin är han världens härskare.

Inledningsorden: Väldigt högtravande.
Lagarna – codex = den äldre kejsarlagen. Evige/odödlige = gud. Den högste guden. Referenser till det gudomliga i nästan varje mening. Kejsarens vilja är lag, men det är gud som verkar genom kejsaren = brukar kallas Lex Animata, besjäla lag. Detta är skälet till att lagen är bindande. Digesta är bindande genom denna prorogationsbestämmelsen.

Vad hittar man i digesta? 1 kap 1a dikten. 50 st böcker, alla indelade med olika titlar, rättsvetenskapliga texter, inte lagar i den mening att kejsaren utfärdat dem. Rättsvetenskapliga texter som tillkommit från 200-talet – kanske något tidigare – äldsta är ca 300 gamla när de kommer in i digesta. De är uppställda efter - titlarna innehåller rättsliga områden, inordnade efter sin titel så man ur den rättsvetenskapliga texten ska kunna utläsa en regel, juridisk princip, ett sätt att kunna lösa ett problem. Digesta är rättsvetenskapsmännens texter kring vad de kejserliga lagarna (codex) har stadgat. En helt annan lagstiftningsteknik än vi är vana vid.
Den första titeln innehållet ett antal citat, numrerat efter dem som skrivit citaten. Ulpian, Pomponius, Florentinus.
Första meningen i lagen pratar om en juriststudent – ska veta vad rätt är, rättvisans gudinna. Lagen är det goda och rättvisans konst. Text som genom Justinanus blir gällande lag.

Rättsvetenskapsmännens ställning: Höga ämbetsmän i förvaltningen. De hade, tror man, rättsskolor, dvs utbildade yngre till att bli jurister, inga organiserade rättsskolor, många av texterna har framkommit i samband med undervisning. De var kejsarens rådgivare och till de som sökte rätt i domstol. Lärare och praktiker.

INSTITUTIONERNA 533
Lärobok i juridik – är en väldigt enkel instruktion. Skriven av förebild av en annan bok ”Instutionerna” skriven av Caius - ”Caius noster” – boken finns bevarad i flera exemplar. Kejsaren som utfärdade institutionen hukade sig i ödmjukhet inför Caius. Hedras såsom idéupphovsman – lärobok i Justinanus rätt.

CODEX NOVUS 534 – den sista delen som Justinanus hade med att göra är nya Codex - omarbetning av gamla codex efter de förhållanden som uppstått iom att digesta kommer. Det är den codex som är bevarade. Omfattade kejserliga konstitutioner from Hadrianus tom Justinianus. ???

NOVELLAE – Sen fortsätter Justinanus att utfärda kejsarlagar, egna mindre konstitutioner. Dör 530-talet, då är det någon som samlar de senare kejsarlagarna under Justinanus ledning. Novellerna - det nya materialet – ingen datering –– antagligen tillkommit efter Justinanus död.

Sammanfattningsvis: Corpus iuris Civilis – senare förändring av en kejserlig lagstiftningsåtgärd på 520- och 530-talet där kejsaren Justinanus samlar kejsarlag och rättsvetenskapliga texter och lägger till en lärobok och producerar detta som slutresultatet av den romerska rätten. = Slutpunkten för romerska rätten att utvecklad rättkälla. Den får stor betydelse för att det är det materialet som glossatorerna och koncilatorerna studerade på1100- och 1200-talet, det är deras bild av juridiken, rätten – stor betydelse för rättsvetenskapen på 1200- och 1300-talet.

”Juridiken är det godas och rättvisas konst. Av det skälet är vi jurister med rätta kallade juridikens prästerskap.”
”Rättvisa är att fast och uthålligt ge var och en hans rätt. De grundläggande principerna för rätten är: att leva hedersamt, inte skada någon annan samt att ge var och en hans rätt.”
Citaten är mkt viktiga – Digesta kom att under Högmedeltiden användas som en citatkälla. Jurister lärde sig citaten utantill och utvecklade egna rätteteorier utifrån dessa.

ULIANUS: Libro primo institutionum (hans första bok i historia). Digesta, bok 2, titel 4:
Quod principipi placuit, legis havet vigorem = Ulianus: A decision given by the emperor has the emperor has the force of a statue. = Uttalat kejsarens lagstiftningsmakt, detta tycks vara troligen ändrat från vad Justinanus sagt = Interpolation (infogande, rent faktiskt).
Justinanus hävdade ju lagstiftningsmakten, men det står ingen annanstans. Kan finnas en vits i att man skriver ut det. Stor betydelse på 1200-talet och framåt då man började lagstifta igen. Kungarna och kejsarna i dåtida Europa på 1100- till 1300-talet som började ta lagstiftningsmakten pekade på de här citaten och då hävdade varje kung och kejsare i varje områden han var kejsare i sitt eget rike, varje kung också den lagstiftningsmakten.

Är nu inne på högmedeltid – den romerska rätten vaknar till liv igen. Reglerna får betydelse via glossatorer och koncilatorer. Ius Communi = Den gemensamma rätten – idéerna härleds från den romerska rätten - utvecklad och förändrad.
Lagstiftningsmakten kommer igen på 1100- till 1300-talet. Kyrkan går som föregångare. Den kanoniska rätten som från början får en slags sanning genom Gratianus´ Dekret, får en lagbokskaraktär genom Liber Extra (1234) = utfärdad av påven som den kanoniska lagboken, blir kompletterad sen. = den sammanfattande kanoniskrättsliga lagboken. Iom liber extra bryts fördämningarna – då är det inte längre så svårt för världsliga lagstiftare att stifta och utfärda lagar för hela eller delar av riken. Problemet på medeltiden är att kungarnas lagstiftningsmakt i princip bara varade så länge de själva regerade. Vissa lagar som utfärdades av kungarna kom att äga bestånd, men nationella lagsamlingar var det sällan tal om (iaf framgångsrika).
Norden är i den meningen ett u-tag: På 1200-talets senare del får Norge en enhetlig landslag. Finns även i Sverige tendenser att skapa heltäckande lagar, men inte ännu formulerat så.
Frankrike – var präglat av en nordlig del av germansk rätt (sedvanerätt och sent nedtecknad), södra delen – romersk rätt – nedtecknad sedvanerätt.
I de tyska nordliga delarna fanns det olika rättstraditioner. På 1200-talets slut kom en troligen rättslärd, men möjligen bara bildad man utfärda det som kallas för sachelspiegel – området Saxen – betydelsefull del av den nordligare delen av Tyskland. Sachelspiegel blir en slags landslag för detta område – tillämpas av vissa grannar – hittar nedtecknade lagar och i vissa mån skapande lagar, men inte någon enhetlig lagstiftning.

På 1530-talet utfärdas i det tyska rikets kejsardöme utfärdas ”Carolina”. En kejserlig straffprocessordning. Utfärdades under kejsar Karl den Vs tid, sen medeltiden, tidig modern tid. Kejsar Karl V hävdade det gamla klassiska kejserliga lagstiftningen, men gjorde det i ett sammanhang när den tyska RD hade rätt stort inflytande. Carolina är en av de mkt få rikslagarna i det tyska kejsardömet. I övrigt gällde lokal sedvanerätt. Carolina skulle gälla som subsidiär rättskälla, dvs fanns inte bestämmelser i den lokala rätten trädde Carolina in, skulle komplettera lokal rätt. Den fick ett större inflytande. Carolina innehåller en både straffbestämmelser och processuella bestämmelser. Straffbestämmelserna är uppställda enligt ett mönster som är likt 10 guds bud. Ganska rå, brutal – med hårda straff och brutala dödsstraff, påbjuder tortyr i vissa sammanhang och i andra sammanhang godkänner den tortyr. Carolina är skriven på tyska, även om även finns på latinsk översättning, ganska förståligt språk, men skriven av en domare som också hade rättsvetenskaplig skolning. Carolina har spelat en stor roll i det tyska området, men även utanför tyska området, även Sverige påverkat 1500-1600-talen. I vissa delar av Tyskland gällde Carolina enda fram till 1870-talet, när den moderna kejsartiden med modern strafflag, lång livstid i vissa delar, erkänd vissa primitiva och enkla. En viktig regel finns i slutet av Carolina - regeln om den utsända akten. Det står i Carolina att lagen ska tillämpas i de lokala domstolarna. De lokala domstolarna i Tyskland på 1500-talet var inte bemannade med professionella jurister, (u-tag stora städerna). Annars hade man någon slags lekmannadomare som var utpekade av bygdens ledarskap eller feodalherren, de var inte juridiskt skolade, men suttit ett antal år och kunde säkert sin sak. Carolina säger att är man tveksam om lagens rätta innebörd då ska man skicka det till en sakkunnigt utlåtande, dvs den närmaste juridiska fakulteten. Skulle säga hur man skulle förstå juridiska problem som uppstod. De lokala domstolarna fick och gjorde i stor utsträckning detta. Dubbel effekt:
- Får en någorlunda enhetlig rättstillämpning – enhetlig praxis i rike som var mkt splittrad
- De juridiska fakulteterna får en viktigare uppgift, förutom undervisa kunde man även utfärda rättsutlåtanden. Detta kom att bli på vissa av fakulteterna, den huvudsakliga uppgiften. Även de teologiska fakulteterna skulle uttala sig om sådant som hade med religion att göra. Detta höll sig inte bara i Tyskland, utan Köpenhamns juristfakultet var mkt tillfrågad. Rättsutlåtandena innebar att det fanns rättsvetenskaplig tatch till rättsutlåtandena.
Någon allmän lagstiftningsutveckling är det inte tal om.

1700-talet Upplysningstiden – krav på enhetliga och förnuftiga lagar. Förutsägbarhet, legalitet, individualitet. I Frankrike på Ludvig den XIVs tid på1600-talet fanns det en tendens till att utfärda kungliga lagar kring vissa rättsområden. Inom processrätten och straffrätten, men Ludvig XIV lyckades inte ena det splittrade Frankrike, trots han var enväldig monark och bra rådgivare, istället blev arbetet vilande för att tas upp först vid den franska revolutionen mer än 100 år senare. I Tyskland däremot började tankarna om en enhetlig rikslag komma tillbaka. Tyskland är splittrat i olika kungariken och furstendömen, ett av de viktigaste kungadömena är Preussen, där kungen av Preussen hade stora områden i norra Tyskland, dvs är en av de viktigare monarkerna för de tyska områdena. Fredrik den store var en av de viktigare riksgrundarna i Preussen, är monark på 1700-talet (bror till Gustav III, också en förebild för Gustav III) Framgångsrik militär och ger i uppgift till att skapa en enhetlig landslag för den preussiska staten – Den allmänna landslagen för Preussen. Arbetet avslutas 1794, men då är han död sedan ett bra tag. En oerhört omfattande lagprodukt, synnerligen detaljreglerande, många artiklar som innehåller långa uppradningar av fakta, mkt kasuistisk. Den är ett medvetet försök till att begränsa domarnas fria verksamhet, domarna ska döma efter lagen och inget annat, lagen ska vara så detaljerad som möjligt. Blir svårarbetad, omordig och stor lagverk. Innehåller både bestämmelser som vi kallar processrättsliga, straffrättsliga och civilrättsliga och förvaltningsrättsliga - på så sätt heltäckande. Kan säga att den är en slags kodifikation, men uppfyller inte alla krav på kodifikation. Den är skriven på ett språk som är folkspråket, men är svårtillgänglig. Den är omfattande. Men den är trots allt, en av upplysningstidens viktigaste lagprodukter. I önskan och vilja att begränsa domstolens makt. Kommer att arbetas om ganska snart efter sin tillkomst.

24/5-05 Christian Häthén
KODIFIKATIONSTANKEN II

Den franska reformen som kommer något lite efter Preussens allmänna lag – den franska revolutionslagstiftningen. Franska enväldet redan på 1600-talet försökte ena den splittrade juridiska delen – norra Frankrike med huvudsakligen germansk rättradition (sedvanerättens område) och den sydliga delen av Frankrike, romersk influerad (nedtecknad rätt). En splittrad rättskultur – den enväldige kungen Ludvig XIV försökte ena den, men det gick bara på några punkter: strafflagstiftning och processuell lagstiftning.
Vid franska revolutionen juli 1789 hade representanterna som kom till franska RD vissa grundkrav:
- Få en skriven konstitution – grundlag för det franska riket som skulle reglera kungamakten och medborgarrätten.
- Få en nedtecknad, skriven lag – det dagliga lagar som reglerade det dagliga livet, civilrätt, straffrätt och processrätt.

CODE CIVIL (CC) (1804) OCH DE ANDRA LAGARNA I LES CINQ CODES
Bakgrund:
Lagstiftningsförsök under kungaväldet
Allgemeines Landsrecht (ALR) 1794, Preussnes landslag. Väl känd när revolutionen gick in i ett mer ordnat skede.
Upplysning och revolution
Nedtecknad lokal sedvanerätt (Nordfrankrike – pays de droit coutumier)
Och romansk (obs uttrycket) rätt (Sydfrankrike – pays de droit écrit)

En lagkommisson tillsattes redan år 1800 när Napoleon blev förste konsul och den bestod av fyra ledamöter. Kommissionen fick i uppgift att utföra det arbetet som inte utfördes fullt ut under den äldre regimen. Den fick helheten som uppgift (kodifikation). Det som blev de fem lagarna (Les cinq codes). Såg Napoleon som en fransk motsvarighet till Justinianus.

De viktigaste aktörerna:
- Portalis – från Sydfrankrike
- Tronchet – från Nordfrankrike
Rättsvetenskapsmän och domare – skriva utkast och genomföra Napoleons idéer. Deras kommittéarbete granskade fortlöpande av Conseil d´etat (med 80 ledamöter) och Napoleon själv.
Lagen kom att bestå av 2281 artiklar uppdelade i tre böcker med en kort preambel (sex artikel) som inleder den första boken. Preambel – typisk för tiden, avsiktsförklaring. De tre böckerna behandlar var sitt stort rättsområde. Förebilder till Code civil. En lärobok i romersk rätt – denna har spelat roll för den juridiska utbildningen och rättsvetenskapen. För Code civil fungerade den som en mall.
1 bok: Personrätt (här finns formella statusfrågor, men också sådana grundläggande regler som allas likhet inför lagen.) Hur ser man på man och kvinnas olika ställning, fri och ofria, barn etc. Finns en del av den revolutionära vinsterna. Vidare behandlas äktenskap, skilsmässa och fadersmakten (rom r Pater ´potestas) = Mannens roll som familjeöverhuvud och kvinnan som underordnad rättsligt och lydnadsmässigt.
2 bok: (artiklarna 516-710) Egendomsrätt både avseende fast och lös egendom (Här finns de grundläggande reglerna om äganderätt. Det övergripande målet var att trygga den allmänna äganderätten.) (Medborgerliga fri och rättigheter – augustideklarationen/medborgarrättsdeklarationen har äganderätten nästan en helig ställning). Ser tydligt i code civil – äganderätten är väldigt säkrad, den som äger är beskyddad sin äganderätt.
3 bok: (som är två gånger mer omfattande än de två andra tillsammans): Egendomsöverlåtelse med speciell uppmärksamhet ägnad avtalsfriheten. (Här fanns bl a arv- och obligationsrätten). Arvet är förmedlande av egendom från en generation till en annan.

Några synpunkter:
Lagen var i princip konservativ. Detta syns kanske tydligast i dess patriarkala inriktning (familjerätten). Fadern/maken var familjens överhuvud och dominerade kvinnan rättsligt totalt. Den gav dock rätt till skilsmässa och garanterade lika arvsrätt. (Napoleon skiljde sig, godkände därför, trots inte kanske förväntar sig). En speciell uppmärksamhet ägnades reglerandet av äganderätten till fast egendom.
I lagtexten fanns en balans mellan abstraktion och konkretion samt mellan romanskt och germanskt. Lagspråket var enkelt.
Processreglerna hölls utanför till skillnad från Justinianus´ Institutiones.
Den speciellt inflytelserike av lagens fäder var Portalis. Låt oss ta del av några av hans rättsliga uttalanden:
- “Allt som är onödigt ska bort, och allt som är nödvändigt ska vara kvar.”
- ”En stolt uppfinning är inget annat än ett blossande misstag.”
- ”Statens uppgift var bevara och hålla fred.”
Skrivs efter många blodiga konflikter i Frankrike som slet sönder det franska samhället - tragiskt och framgångsrikt.
Code civil står kvar i princip. En senare kommentar:
”Code civil utgjorde: är på något sätt en samling, en slutsats av en lång fransk historia, så sätt blev code civil levande historia, men även om folk håller i pennan och skriver lagen så är lagen något som växer fram – lagen skapar sig själv. Det Historiska argumentet, detta är en upplysningstids lagprodukt. De här tankarna är långt ifrån upplysningstiden, då upplysningstiden ansåg att lagen var redskap. Den här tankegången ger inte uttryck för det.

Till detta kom:
• Code de Procesdure Civil (1806/07) stod ganska nära den processlag som hade lagts fram 1667. Den gav stor möjlighet för parterna att utforma processen. ”Domaren medverkar i processen men leder den inte”
• Code Commerce 1807/08 Handelslag
• V d´Instrukction Criminella (1810/11) Kriminallag
Samt
• Code Penal (1810/11) En omarbetning av den strafflag som antogs 1791. Brutal straffrätt. Man hade i princip avskaffat dödstraffet i franska revolutionen (inte revolutionens motståndare), men nu återinfördes det igen (giljotinen). Brännmärkning.

Sammanfattningsvis var detta
Code Napoléon eller Les Cinq Codes:
Man kan betrakta de fem lagarna som en viktig markering av individualismen.
Låt oss ta några textex ur CC:
”Mannen är skyldig att beskydda sin hustru, hustrun att lyda sin man”

I ”Stat och straff” nämner ett uttryck för det kungliga enväldet rättsliga godtycke – ”häktningsbreven” som den franske kungen kunde utfärda som en administrativ åtgärd, där någon, en administratör i en nämnd eller en fader som var missnöjd med sin sons uppträdande, kunde leda till att kungen kunde bestämma att denne person skulle gripas och hållas i fängelse tills vidare. Detta förkastades under franska revolutionen. Det ställde när man höll dem fångar blev symboler för det kungliga enväldet. Man stormade dessa och rev ner. Här dyker tanken upp igen. I napoleanska lagen kunde fadern i uppfostringsändamål låta en förvaltningsdomstol gripa och häkta barnet.

Code civil äger bestånd ända tills idag med ganska små förändringar. Den förblev en fransk lag. Frankrike var under Napoleon ett mkt omfattande rike som täckte stora delar av den europeiska kontinenten under några år. Code civil kom att tillämpas i detta stora franska rike. Historiska skolan – Thibault och von Savigny och deras diskussion om hur man skulle lösa den tyska frågan. Skulle man i tyskland också ha en civillagbok? Historiska skolan först utstaka hur den egentligen rättsuppfattningen är.

På grekiska Pandekta (annat namn för digesta). Den historiska skolan i Tyskland kom att inrikta sig på den romerska rätten, spelat en så stor roll för den tyska utvecklingen, den tyskromerska rätten, så kom att utvecklas en rättsvetenskap ur den historiska skolan som kallades pandekträtt. Den rätt som gick att anknyta till pandekterna. Den var synnerligen abstrakt eller teoretisk – man försökte hitta de rättsliga principerna/begreppen var mkt ointresserad av den sociala verklighet som rätten fungerar i. 1820-talet ff, ssk 1860-1870.talet.

På 1860-1870-talet enas Tyskland gradvis till det preussiska väldet. I och med det franska nederlaget 1871/70 – utropar man det tyska kejsardömet (visserligen i Versailles). Nu börjar också en mkt mer aktiv rörelse verka och man försöker komma till den punkten när det nya tyska riket också ha en tysk rätt som är ensartad för hela riket – BGB – den borgerliga lagboken – i huvudsak tysk civilrätt. De första utkasten till BGB var starkt präglad av pandekträtten, synnerligen abstrakta och svårhanterliga, svårarbetad för icke-jurister. Detta kritiserade från vänsterliberalt håll, man reviderade, men slutarbetet som trädde i kraft 1900 var en rättsveteskaplig lagtext som ställde höga krav på rättsvetenskapens skola. Spelat roll för Sverige speciellt på avtalsrättens område. Det är inte så att man på ett ställe kan få lösningen i lagboken, utan på många ställen – svårarbetad text, på så sätt skiljer sig mkt från code civil, men idén att ha en civilrättslagbok för ett helt land är samma idé.
BGB är det äkta kontinentala uttrycket för kodifikationstanken. När vi kommer längre in på 1900-talet när modernismen står till så faller tankarna bort - rättspositivismen maler ner kodifikationstankarna, men BGB står kvar. Och är fortfarande Tysklands civillagbok, med en del ändringar. Den överlevde både kejsardöme, Weimarrepublik och nazitiden. Sverige har varit påverkad av alla dessa skeenden – Kanoniska rätten på 1200-talet, Carolina 1500-talet, Preussiska allmänna landslagen på sena 1700-talet, code civil, BGB.

SVERIGE OCH LAGSTIFTNING
MEDELTIDEN TILL 1734 ÅRS LAG
1. Landskapslagarna 1200/1300-talet
Sverige är jämte Norge och Danmark de delarna av norra Europa där man hade landskapslagar, där lagarna gällde för varje större landskap och var särskilda från varandra. Dessa lagar var från början muntligt framförda från generation till generation, dvs muntligt traderad sedvanerätt. Täckte det dagliga behovet av rättsregler.
På 1200- och 1300-talet började de nedtecknas.

Nedtecknas i två steg/perioder:
Steg 1. Götaland: tidigaste nedtecknandet på 1220-tal Kyrkans påverkan. (någon fann det angeläget att skriva ner den). Varför kyrkan intresserad av det? På 1220-talet fanns en ärkebiskop i Lund, Andreas Sunesen – en bildad och högt skolad person – läst juridik på kontinenten. Han lät skriva ner den skånska lagen, uppmanade svenska biskopar, i LKPG och Skara att skiva ner sina lagar. Kyrkan är aktiv i dessa områdena. Här förvärvar man egendom. Man har på 1200-talet synpunkter hur äktenskapet ska ingås och inte upplösas. Kyrkan ville komma in i den lokala rätten. De första lagarna är nedtecknade på antingen kyrkans initiativ eller iaf kyrkans intressen bakom (katolska kyrkan med kanoniska rätten). Först:
- Östgötalagen
- Västgötalagen
- Gutalagen på Gotland
Steg 2. Svealand: sena 1200-talet Centralmaktens intressen.
Uppland, Södermanland och Västermanland – finns ett intresse bakom nedtecknandet, men inte så tydligt kyrkans intresse, utan snarare kungamakten/centralmaktens intresse. Man märker skillnader i lagarnas innehållet – senare lagarna från Svealand ser man kungamakten tydligare.

LANDSKAPSLAGARNAS INNEHÅLL:
- Balkar – uppdelade i balkar.
- Nedtecknad sedvana
- Det slutna samhället – bondesamhället/lokalsamhället som inte välkomnar främlingar eller de som inte äger, brukar jorden sluter sig i ättersamhället, bygdesamhället – ser i olika regler i lagarna att kringresande behandlas dåligt.
- Inflytande från kyrkan – finns iaf på familjerättens område. Kyrkliga äktenskapet börjas synas (senare landskapslagarna), testamentsregler och arvsbestämmelser som gynnar kyrkan börjar komma. På straffrättens område ser man kyrkans inflytande genom en skuldprincip. Mer moraliskt straff = inflytande från kyrkan.
- Särskilt lagspråk – ex äldre västgötalagen (äldsta lagen) finns en mängd upprepningar, vilka i sig är minnesstöd. I langen får man illustrationen att det är i minnet hållna regler som man nu skriver ner.
Jordabalken i Östgötalagen s 18 1. ex upprepning – alitrationer, återkommande i det äldsta lagspråket.
Den äldre landskapsrätten ersätts vid delar av framförallt av upplandslagen. Kommer i en sen relation, uttryck för det senare utvecklingsskilftet.

UPPLANDSLAGEN (1296)
Stadsfäst 1296 är ett resultat av lagstiftning, påverkad av kanoniska rätten. Statsfästelsebrevet visar att det är ett kungligt initiativ bakom lagens tillkomst. Nu börjar man se spår av lagstiftningsmakt. s 31 2 st, Statfästelsebrevet. Folkets representanter ber kungen att ordna lagen för dem, att ställa den tillrätta igen, ta bort sånt som är onödigt. Tankar som tydligt speglar idéerna i digesta på 1200-talet. s 32 3st kungen berättade att folket begärde att få en bättre lag, som återställde något äldre, något gammalt som varit bättre förr – tillsätter en kommitté som producerar en text, folket antar texten på tinget – då stadfäster kungen och godkänner den, alltså lagstiftningen ligger fortfarande hos upplandsfolket – blandform, hybrid, inte riktigt lagstiftning, men så nära lagstiftning man kan komma. Lagen ligger i händerna på de som ska lyda lagen, men kungen har initiativet och ser till att det hela blir gjort.
Landskapslagarna är den svenska motsvarigheten till nedteckning av landskapslager på kontinenten, t ex tyska sachenspiegel. Ju senare man kommer i processen desto tydligare är det kungliga inflytandet.

ÖSTGÖTALAGEN (SENT 1200-TAL)
Här finns kanonisk rätt alltid närvarande, framförallt i process- och straffrätten. Vid sekelskiftet 1300 hade de flesta landskap hade nedtecknad rätt som var en hyfsad modern rätt.

2. Landslagarna (MELL och KRLL)
På 1300-talet växer kungamakten fram i Sverige, framförallt Magnus Eriksson på 1330- 1360-talet som representerar detta. Var under en period kung över Norge, Sverige, Skåneland och Finland. Han försökte styra riket efter napoletära kontinentala förebilder. Han var gift med en kontinental prinsessa, han hade kontakter med påven på kontinenten och tog inflytande från det. Han försökte ge landet en enhetlig lag. Norge hade från 1200-talet en enhetlig lag för hela landet. Magnus misslyckas, tillsätter en kommitté som la fram ett förslag. Förslaget blir förkastat. Kung Magnus Eriksson blir politiskt försvagad och avsatt på 1360-talet. Han sätter nog igång en process som innebär att lagen som var föreslagen skulle börja träda ikraft. Magnus Erikssons landslag. Texten börjar träda ikraft genom folkliga ting i landskapen, genom att de erkänner den nya lagen istället för den gamla, vi vet att processen kom igång, men den slutfördes aldrig. Den blir aldrig stadfäst och den innehåller inte vissa delar som var självklara för en landskapslag, dvs ingen kyrkobalk. Kyrkobalken fanns i de flesta landskapslager. Detta blir en källa till problem, uppenbarligen splittring mellan kungen och kyrkan. Kungen blir avsatt och det blev inga kyrkorättsliga bestämmelser. Man fick använda Upplandslagens kyrkobalk som subsidiär rättskälla. Landslagen ska ersätta andra landsskapslagar, är indelad i balkar, konstitutionella lagar (om hur landet ska styras, hur kungen ska väljas, vad kungen ska göra). Fanns en rad andra balkar som har andra förebilder, kan säga att Östgötalagens och Upplandslagens innehåll är ganska styrande för hur landslagen såg ut, saknade kungabalk, men lagspråk som stod nära de äldre landskapslagarna. När kung Magnus blev avsatt gick landet in i en orolig tid som varande till 1390-talet då den danske Drottning Margareta (släkting) kallades in och blev Sveriges regent. På sent 1390 valdes Erik av Pommern valdes till kung, i Sverige, Norge och Danmark, förste unionskungen – Kalmarunionen – varade fram till 1520. Under denna perioden valdes flera kungar efter hand, bl a Kristofer av Bayern, släkting. Vald på 1440-talet.
1442 (KRILL) Yngre landslagen – Kristofer av Bayern tvingas se över innehållet i landslagen för att bli vald och uppdatera den med de förändringar som skett sedan Magnus Erikssons landslag blev till. Adeln/aristokratin hade skjutit fram sina positioner, fått mer inflytande. Och det här inflytandet skulle in i lagen, t ex äganderätt, beskattning. Detta är den utgåvan som kommer 1442 av landslagen, kallas Kristofers landslag /den yngre landslagen. Statsfäst 1442, är Sveriges lag fram till 1734. Ursprung i Magnus Erikssons landslag, och Östgöta och Upplandslagen från 1200-talets slut, i stor utsträckning, med en del u-tag, varade den svenska medeltidsrätten till 1734 års lag. Lång period med ganska lite lagstiftning.

3. 1734 års lag
Den lag som vi i princip arbetar med idag, mkt av innehållet har ändrats, men skalet finns kvar. Tillkomsten är intressant. Karl XIs tid i slutet av 1600-talet, är enväldig kung i Sverige fått RD att förklara honom som enväldig konung, bunden bara vid guds lag. Han får utfärda lag och rätt själv, men frågar dock RD.

1686 Lagkommission – får i uppgift att se över landslagen och modernisera den. Enväldiga kungadömet (finns klara paralleller till franska kungadömet). Lagkommissionen leds av Erik Lindschölds – Det Lindschöldska memorialet: (troligen spelat roll för lagens innehåll)
1. Lagen ska vara tydligt, så att folket pp och domare, som skall rätta sig efter lagen, lätt kan förstå den. Om langen är mörk och tvetydig, når den inte sitt syfte.
2. ”En tillbörjlig kvantitet”. Lagen skall spegla landets tillstånd och behov. Den skall i första hand innehålla regler om det som ofta förekommer och tvistas.
3. ”En tillbörlig kvalitet”. Lagen skall vara konform med landets tillstånd och vara utan motsättningar och absurditeter. Den skall i allt befordra det som var gott och riktigt, det var lagens syfte.
4. Lagen ska vara ordentligt sammanfattad, beskriven och utgiven.
5. Lagen skall vara allmän och gällande för alla rikets medborgare.

Lindschöld och kommissionen arbetade intensivt, men kungen var inte nöjd. Kommissionen säger har andra arbetsuppgifter: Kungen: finns nätter också… skoningslös.

Gustav Cronhielm – var den ordförande i lagkommissionen som för arbetet i mål.

Ursprunglig uppgift som lagkommissionen fick:
Att reformera lands- och stadslagarna i enlighet med enväldets och 1600-talets rättsliga utveckling som utgångspunkt. Naturrätten och enväldet är de viktiga utgångspunkterna. Tanken var att omarbeta landslagen och statslagen. Det kungliga enväldet föll vid Gustav XIIs död 1718. Enväldet ersattes av ett ständervälde där RD tog kungens makt och domare. Till detta kom Ständerväldets rättsliga och politiska intressen efter 1719/20. Ständerväldet ställde nya krav på lagens innehåll.

Snart efter ständerväldet kom ett lagförslag 1723 som inte antogs.
1731 nytt förslag – något omarbetat – ständerväldets intresse gör sig gällande. Förslaget innehöll bestämmelser om jakt som inte bönderna accepterade (var ¼ av RD). Jakten skulle enligt förslaget vara föreskrivet för adeln.

1734 kom samma förslag tillbaka igen, återigen protesterade bönderna, man lyfta ut jaktlagen. Prästerna krävde också jakträtt – bönderna mer förbannade.

Förslaget antogs, trädde i kraft 1736 och gällt sen dess.

ATT NOTERA: (innehåll)
Kungabalk saknades – Landslagens kungabalk hade innehållit sånt som hur kungen valdes, begränsningar om kungen makt etc – detta hade blivit fullkomligt överkört steg efter steg. Arvkungadömen, Ständerväldet ersatt enväldigt kungadömen, dessa regler som dåmera reglerade landets konstitution och författning låg i 1719/20 års RF.
Uppdelning mellan lands- och statslag upphörde - dock sanning med modifikation, skillnaden fanns där, men de var inarbetade i lagen. Lagen var enhetlig för hela landet, men fanns skillnader i enskilda bestämmelser mellan städer och landsbygd.
Ståndsprivilegium saknades – ståndsprivilegium kunde ändras - underkastade tidens gång, men lagen skulle vara evig. Skulle vara skriven en gång för alla.
Politiregler saknades – förvaltningsbestämmelser, t ex rätt att köpa och sälja på torget, gatubelysning. Kom inte heller in i lagen.

När lagen antas så samlar sig kungen till att hålla ett stadfästelse/företal – s 123 (Tänk: Rätt och religion/historiska argumentet).
1 st lag och gud
2 st saga om att ifrån Sverige gick götiska folkvandringen. Har en beskrivning av hur lagen kommer till – finns klara kopplingar med digestas statfästelse. Återigen en lag som ska antas, stor och ambitiös lagprodukt, går tillbaka till de ålderdomliga förebilderna.
Fredrik I: ”i denna…”.s 124 1. 2. 3. Alltså, lagen var skriven för att vara för evigt. Balkindelningen återkommer från de gamla landskapslagarna. Skriven på ett sätt så den ska vara förstålig för folk, är relativt enkel att läsa, behöver inte vara skolad jurist för att tillämpa den (dock – landsortens häradsrätter, en domare som i bästa fall var juridiskt skolad, skulle i princip vara det, och nämnden, lekmannadomare, i städerna borgmästare och rådmän (handelsmän, köpmän), men troligen var det bara borgmästaren som hade juridisk utbildning). Få juridiskt utbildade. Viktigt att lagen var skriven på ett klart och tydligt sätt.

HovR och Kungliga HD/justitierevisonen.
Medvetet använde man ordanvändningar som verkade lite ålderdomliga för att folk skulle känna igen den, men den var innehållsrik och föråldrad snabbt. Slutet 1700-talet var en stark förändringsprocess i Sverige och på Gustav IIIs tid är uppenbarligen 1734 års lag föråldrad. Gustav III föreslår reformer framförallt på straff- och processrättsområdet, men lyckas vara mindre framgångsrik. Det dröjer till 1810, då tillsätts en lagkommitté, en översyn av 1734 års lag. Sammanfaller med franska reformerna, de 5 lagarna, där den franska lagstiftningen är inspiration, kanske entydig förebild. Lagkommittén arbetar och lägger fram förslag på 1820-30-talen om civillag och strafflag, men förslagen faller, blir inte genomförda, protesterna och motståndet från konservativa jurister och politiker, influerade av den historiska skolans rättsvetenskap, sätter stopp. Men fanns idé i det tidiga svenska 1800-talet om en svensk lagkodifikation med samma anda som code civil. Istället blir 1800-talet en rad av partiella förändringar av 1734 års lag – som är långsamma och inte så övergripande.

- 1834 ny strafflag – ersätter mittgärningsbalken,
- civilrätten – några delreformer,
- processrätten orkar man inte med.
När BGB kommer 1800, då får de svenska reformerna ny kraft, en lagberedning tillsätts med uppgift att se över alla delar och balkar av 1734 års lag. Från 1900 – fram till 50-talet pågår arbetet. Strafflagen ändras i BrB, JB kommer på 1970-tal. Kanske det mäktigaste av alla förändringar som görs under 1900-talet är Processbestämmelser, nya RB kommer 1942, i kraft 1948 – i grunden förändrade svenska processystemet.
ÄB 1930-talet, KöpL, AvtL 1905, 1911 (omarbetats senare).
Den process som satte igång på 1900-talets början var starkt influerad av BGB. Vissa översattes nästan direkt till svenska lagarna.






24/5 Kjell Åke Modéer
MODERNISMEN I

1. DE MÅNGA TOLKNINGARNA AV 1900-TALET
DE OPTIMISTISKA TOLKNINGARNA:
• Demokratins århundrade - 1900-talet skapade det demokratiska genombrottet, det var också demokratin som gjorde sitt segertåg i Europa efter 1989.
• Möjligheternas århundrade - 1900-talet skapade helt nya möjligheter för den enskilde medborgaren, den lilla msk, att skapa och utveckla sin egen framtid. Möjligheter att nyttja den moderna tekniken, möjligheter att få utbildning, möjligheter att få tillgång till sociala välfärdsystem – möjlighet att göra politisk karriär. Bättre förutsättningar för den arbetande msk. Utveckling för Industrialism till Robotar. Möjligheter för envar att få utbildning, tillgång till det sociala välfärdssystemet – möjlighet att göra politisk och juridisk karriär.
• Bilens århundrade – symbolen för enskilde msk möjligheter att förflytta sig, röra sig, ändra sina positioner.
• Barnets århundrade (Ellen Key, liberal reformpolitiker). Det var inte bara en ungdomsoptimism och ungdomlig populärkultur (efter WWII) som präglade 1900-talet; också barnets rättsliga ställning förbättrades.
Under 1900-talets reformlagstiftning – under 1900-talet lyfter man fram barnets rättsliga ställning, t ex i Sverige att alla barn ska ha lika ställning 1970, oavsett om barnet är fött inom eller utom äktenskap, adopterade eller biologiska. Detta konfirmeras sedan 1974 i barnkonventionen.

DE PESSIMISTISKA TOLKNINGARNA:
• Katastrofernas och ”offrets århundrade”. 50 000 000 msk dog i WWI och WWII. Detta sätter sina spår – vi lever fortfarande i de skuggorna utav den världskatastrofen. Vi firade t ex nyss 60 år sen WWIIs slut. Uttryck för att vi har ett behov att bearbeta det här som offer, de som överlevande var också offer, för olika typer av politiska makter ´
• 1900-talet identifierade samhällets minoriteter och exkluderade dem. I början av 1900-talet majoritetsdemokrati, vill vara inkluderade i en nation, men Hitlers nazis visar att alla inte är inkluderade, vissa blev utstötta. Sexuella brotten genom olika typer av rasproblem, etiska problem, religiösa problem i det multikulturella och multireligiösa samhället – världskatastrofen har fått oss att identifiera minoriteterna.
• 1900-talet isolerade västvärlden från övriga världen: Vi och den andre.
Inte ensamma om att regera makten i den västra delen av världen. Upptäckten att åkta till månen. Intrycket att se fick en blå planet svävande i rymden. Detta gör att hela miljörörelsen sätter i gång på 1960-talet med ickestatsstyrda organisationer/frivilliga organisationer (Green Peace) sätter igång. Vi får en ny, global världsbild – globalisering – viktig del av 1900-talets utveckling. ”to be glocal” – vi är inte bara svenskar, utan även européer och ”skåningar”. Olika identiteter präglar oss. Vad det har fått oss att inse är att västvärlden under århundraden har kommit att prägla en stor del av den globala världsordningen. Växt fram en diskussion om de sk Postmodernismen – efter imperietiden och kolonialtiden – de frigjorda staterna i den tredje världen. Diskussion om hur de ska placera sig, hur vi ska hitta globala RO och globala rättsmönster som ska utgöra någon form av schitt för att hitta en global konstruktion.
Nyckelord till 1900-talet - försöka att hitta någon konstruktion så vi kan strukturera det rättsliga material som kommit under 1900-talet, hur vi ska förhålla oss till lagboken, Karnov, förarbeten, SOU, rättsvetenskapliga skrifter – nyckelord: MODERNISMEN. Form av nyckel ord för hela den kunskapsstruktur som växer fram under 1900-talet och som har och fortfarande präglar oss.
• 1900-talet isolerade västvärlden från dess förflutna: Modernismen och dess traditionskritik och historielöshet. Predikan om en kunskapskultur – historisk medvetande om ert nära förflutna. Präglas av två viktiga karaktärister:
o Kritisk mot traditioner och
o Historielös – bygger inte i historia och tradition i sitt kunskapsmönster, reformorienterad – ser framåt – modernismen vill skapa det nya samhället.

2. HUR SKA VI FÖRHÅLLA OSS TILL MODERNISMEN?
Efter Tegel:
• Tes – Förmodernism, 1870-1914 (WWIs slut)
En kunskap byggs upp kring vissa värdegrunder – när tesen är färdigbyggd blir den attakerad av olika alternativa idéer, ideologier och olika fenomen. Denna förmodernismen blir attackerad – väldigt stark mental linje som går genom den europeiska historien. WWIs utbrott är bara den politiska dimensionen av en kunskapssyn som börjar utvecklas.
• Antites – Modernismen, 1914-1975
Denna modernismen utvecklas 1920-1930 och sen efter krigstiden och är färdigbyggd mellan 1968 och 1975. Då börjar vi bli kritiska mot det system som byggts upp under 1900-talet och börjar förhålla oss till det. Kritik mot positivismen, mot rättsrealismen – en ny generation av jurister som inte kan förstå att den äldre generationen har varit så fångade av modernismen. Kategorisk revolutionär: Bort med modernismen – bygger upp något nytt = det postmoderna (detta passar inte jurister för vi bygger vår utveckling på successiv utveckling av rätten) Senmodernism är bättre, vi är fortfarande fångade i modernismen, lever fortfarande i modernismens skugga, men håller på att bygga upp en syntes. Hämtar också sina idéer från tesen, hoppar över Antitesen och blir inspirerade av de idealistiska föreställningar som fanns redan under förmodernismen.
• Syntes - Senmodernism, 1975-2005 – lever i kunskaps präglat av modernismen, men ser de djupa strukturerna.

OLIKA KONSTRUKTIONER:
1. Ett hegelianskt perspektiv: 1800-talets idealism (tes) står mot 1900-talets positivism, realism, pragmatism (antites). Idag är antitesen färdigutvecklad. Vi håller sedan ett 20-tal år tillbaka på att bygga syntesen. Vi kan inte bygga syntesen, om vi inte kan förhålla oss till både tesen och antitesen. Därför är vår moderna historia så viktig. Vi måste dekonstruera 1900-talets rättssyn för att kunna bygga 2000-talets. Skilja kunskapsstrukturer: förmodernismen – modernismen – postmodernismen.

2. Ett socialt utvecklingsperspektiv: Senmodernismen. Den kontinuerliga utvecklingen. Anknytningen till modernismen är inte kontradiktorisk och paradigmatisk, den är kontinuerlig.
är det spännande – kunskaps – modernismen, samtidigt också ser de långa linjerna, djupa strukturerna. Se längst ner s 1.

3. De långa linjernas perspektiv. När vi i vår tid försöka hitta rester/ruiner av 1800-talet i vår RO och försöker identifiera dessa, ser vi vem som är de överlevande från modernismen, de rättsliga fenomen som lyckats överleva 1900-talet.
De sega strukturerna (Annalles-skolan).
Internationella djupstrukturer (Karrlo Tuori) – se på rättens djupstrukturer, se vad som ligger nedanför gällande rätten och nedanför den nationella rättsstrukturerna, nämligen djupstrukturerna som är transnationella, går över alla europeiska gränser och som samtidigt har överlevt modernismen.

3. RÄTTENS PLATS I CYKLISKA FÖRLOPP

Ekonomi

Juridik Politik

Religion/moral

JURIDIK CONTRA POLITIK
Är rätten ett autonomt, självständigt normsystem? Eller helt bundet till den politiska makten? Rätten eller lagen?
Viktig del av 1900-talets rättstid är juridikens förhållande till politiken. I det förmodernistiska samhället levde man i den tron att rätten utgjorde ett fullständigt autonomt system. Levde kvar på medeltiden, den romerska rätten och kanoniska rätten vägde samman i ett fullständigt autonomt rättsystem. Den synen på rätten lever vi med fortfarande under hela 1800-talet. Juristerna som arbetar under 1800-talet ser verkligen sig själva som företrädare för ett autonomt rättssystem. Markerade sig genom att synliggöra sig i samhället. Där rätten är ett autonomt och självständigt system. Om juridiken istället är bundet till politiska makten, då byråkratiseras juristerna, då blir juristerna tjänstemän, som att de inte utövar någon makt, för den makt som finns är inbyggd i ett autonomt rättsystem och istället ser de sig som direkta företrädare för den politiska makten. Hela 1900-talet visar på den här kollissionen mellan juridiken och politiken. I de diktaturer som vi upplever under 1900-talet – och i de starka demokratiska staterna som vi ser växa fram på 1900-talet blir juristerna en form av sociala ingenjörer som hjälper politikerna att förverkliga sina målsättningar, inte att juristerna själva tar del av det politiska livet, som man gör under den förmodernistiska perioden, där juristerna är mkt synliga i RD. Ssk i Sverige. Efter det demokratiska genombrottet så anpassar sig juristerna till politiska systemet, hjälper politikerna att förverkliga sina mål. Spänningen mellan juridik och politik blir väldigt synligt genom tillämpningen av de två viktiga politiska ideologierna som växer fram under upplysningstiden:
- Montesquieus maktfördelningsläran: Den dömande makten autonom i förhållande till den politiska (lagstiftande, verkställande). Domstolarnas självständighet.
- Voltaire/Rousseaus – folksuveränitet.
Politikerna står i förhållande mot de folkvalda. Den dömande maktens förhållande till den politiska blir en väldigt viktigt fråga på 1900-tatlet. Ska domarna och domstolarna spela en självständig roll? I de starka politiska staterna menar man att så ska det inte vara (åtskilliga ex i läroboken, i de svenska, tyska och amerikanska – begränsar domstolarnas makt. I Sverige 1974 års RF blir synligt ex att folksuveräniteten tog överhanden i förhållande till maktfördelningsläran. Juristernas roll som maktutövare i det demokratiska samhället, ser olika ut under olika delar av 1900-talet i olika länderna (Sverige, USA och Tyskland). Vilken roll har juristerna spelat i det politiska systemet?
Under senmodernismen ser en form av en slags växande makt för juristerna - juristerna böjar ta till sig detta med rätten som ett autonomt system igen, mha genom att framhålla rättighetskataloger, rättviseteorier – placerar juristerna sig som uttolkare för den politiska lagstiftningen. Man kan se tillbakagång till den roll som juristerna spelade under förmodernismen, som var den ”gyllene perioden” för de europeiska juristerna. Det är ingen period i den moderna europeiska historien som juristerna haft en bättre position, välbetalde, störst socialt anseende och prestige än perioden mellan 1870 och 1914.
Jfr med totalitära stater: den nationalsocialistiska tyska staten, den socialistisktkommunistiska sovjetstaten.
Juristerna blev trakasserade. T ex i domstolen tillbad man den politiska makten genom en Sail Heil innan man sätter sig ner och började döma. Det visade på juristerna anpasslighet till den politiska kulturen. Det har varit en av de största frågorna under det senmoderna samhället i Tyskland. Senmodernisterna har attackerat de som deltog i nationalsocialistiska regimen att de överhuvudtaget inte satte ner foten och reagerade i tid innan Hitler tog makten? Varför inte mer opposition?

EKONOMI CONTRA RELIGION och moral)
Vi måste också förstå att för att göra en form av analys måste vi också bygga in andra parametrar.
I det poliska livet är ekonomin för någon form av hardware medan religion och moral är ”soft law”= de mjuka värdena inom juridiken. Man kan se i hög grad hur olika materiella kulturer (sinnerliga) står i förhållande till andra andliga (religiösa) kulturer. Detta lever vi i idag – detta kom att synliggöras under 1900-talet genom att de nationella staterna i Europa blev multikulturella och blev samtidigt multireligiösa. Från WWII och fram till idag har det varit i hög grad en ekonomisk materialistisk RO och politisk ordning som styrt i förhållande till de mjuka värdena. Religionen var praktiskt taget bannlyst i den sekulariserade syn vi hade under modernismen, medan vi idag präglas betydligt mera av desekularisering och retraditionalisering. Totalt annorlunda än vad modernismen föreskriver. Vi börjar se att samhälle inte är ett sekulariserat samhälle, utan det börjar dyka upp olika typer av religiösa fenomen i vårt samhälle. Talar generellt om västvärlden. Man kan se del av detta i varje samhälle som håller på att förändras till från en nationalstat till att vara en del av en överstatlig RO.

Autonom ställning i USA under förmodernismen? Hög grad kommer styra rättspraxis i USA, ex relationen juridik och politik. Man inom den amerikanska HD i hög grad försöker bygga upp traditionella liberala värden – en total avtalsfrihet för parterna att avtala. När Roosevelt kom till makten ville låta kongressen komma med lagstiftning som skall reglera det amerikanska samhället och mha en stark politiks försöka få ett federalt system i USA – autonoma synsättet blir ifrågasatt, framförallt av den lagstiftande och den verkställande makten. Troligtvis försöker domstolen upprätthålla sitt autonoma system. Roosevelt vill att för att få igenom sina lagar att HD ska acceptera lagstiftningen, måste man ändra sammansättningen av HD. Blir en krock i det amerikanska samhället på 1930-talet, 1937 då Roosevelt försöker öka antalet ledamöter i HD för att sätta in sina egna ledamöter. Detta är ett intressant sätt att begränsa det autonoma rättsystemet tillförmån för det politiska.
1950-talet Roon – försökte politisera den amerikanska HD med civil rights programmet om de medborgerliga rättigheterna. Det är man långt borta från idag. Majoriteten av amerikanska domstolen anser sig tillhöra en fundamentalistisk tolkning av författningen, en historisk tolkning, som inte behöver innebära en anpassning av tolkningen till vår tid, att inte lägga in mer i tolkningen av författningen än???

1900-talet har i hög grad präglats av en modernistisk sekularisering. Religionsfrihet som garanterar ett privat utövande av religionen, men där religionen försvunnit från den offentliga arenan och istället privatiserats. Religionen på nytt kommer in i det offentliga livet och kolliderar med nationalstatens sekulära RO – desekularisering – religionen är inte längre bara en privatfråga i de rättskulturer: USA, Tyska och Svenska – utan synlig.
Ex Abort lagstiftningen i Tyskland efter återföreningen: Västtysk ordning – tog hänsyn till romerskkatolska kyrkans syn, en begränsad abortlagstiftning. Medan men i det totalsekulariserade östtyskland hade genomfört en total frihet för kvinnan vad gäller abortlagstiftningen. Blev en stor fråga i Tyskland. Försökte hitta en kompromiss som inte den västtyska RD själv kunde lösa, utan blev en fråga för förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen och RD kom fram till någon form av kompromiss – som kom att bli en modernistisk lösning, dvs en rätt för kvinnan att själv bestämma över sin egen kropp. Men det kom ändock in vissa element i den här lagstiftningen som bl a sa att kvinnan skulle ha en dialog med en socialarbetare eller en präst. Kyrkan samma – innebar en begränsning mot den romerskkatolska synen. Kom att innebära att den nuvarande påven tog de tyska romerskkatolska kardinalerna i örat och sa att de gått med på något som stred mot den romerskkatolska kyrkans normer. Detta är en levande diskussion.

Rationella (legala) system i förhållande till irrationella (godtyckligt maktutövande).

Den italienska komparativisten Ugo Mattei: Three Patterns of Law - tre mönster när det gäller rätten i världen idag:
- The Professional Rule of Law – Västerländska proportionella rättssystem
- The Traditional Rule of Law – traditionella, ”orientaliska”, asiatiska, religiösa rättssystem - i hög grad religiösa.
- The Political Rule of Law – f.d. totalitära, kolonialiserade rättssystemen
Befrielseteologen Eduardo Boff: Rationella (förnuftsbaserade) normsystem otillräckliga i förhållande till irrationella (empatiska) system.

JURIDIK/RELIGION CONTRA POLITIK/EKONOMI
Medeltid och tidig ny tid: Ius commune i förhållande till ius patrium/ius proprium och lex mercatoria.
Från och med upplysningstiden: Naturrättsliga system i förhållande till positivistiska.
Välfärdsstatens antimetafysiska system i förhållande till senmodernismens rättighetstänkande.

4. 1900-TALETS KRONOLOGIER
Det långa århundradet: 1789-1914, 1870- ”11.9.2001”
Det korta århundradet: 1914-1989. (”Katastrofernas århundrade”: 1914-1933, 1933-1945, 1945-1989)
Det långa världskriget: 1914-1945 (mellankrigstiden var bara en uppladdning)
Rättskulturell kronologi:
1870-1914 Förmodernism
1918-1932 Modernismens ansats
1932-1945 Modernismens konsolidering
1945-1975 Modernismens potimum
1975-??? Postmodernismen – senmodernism

TES: Förmoderinismen 1870-1914, Idealism, metafysik
ANTITES: Moderinismen, 1914-1975, Positivism, realism, antimetafysik.
SYNTES: Senmoderinismen, 1975-2005…, Positivism-kritik, retraditionalisering, desekularisering.

5. MODERNISMEN OCH NATIONALSTATEN
ARISTOKRATI CONTRA DEMOKRATI
1900-talet är mkt präglat av olika motsättningar mellan det vi bär med oss från förmodernismen till modernismen (tes eller antiteser) tesen tar inte slut 1914, utan följer med in i modernismen. Blir en motkraft i den framväxande modernismen/antitesen. Nationalstatsbegreppet och har det som utgångspunkt och ser modernismen förhåller sig till nationalstatliga fenomenet. Är för juristerna att ställa ett aristokratiskt perspektiv mot rättsdemokratiskt. Med ett aristokratiskt synsätt menar ett ??? att det är vissa grupper i samhället som bildar olika typer av olika politiska, rättsliga, kulturella eliter. Inte bara adeln som är kulturell elit i samhället som synliggörs under modernismen.
Även juristerna blir en aristokratisk elit, som inte alls föreskriver samma värden som ett egalitärt/jämlikt/ demokratiskt system som är bild av modernismen. Ett aristokratiskt synsätt står i förhållande till demokratiskt för oss jurister. Om vi ska se oss som en elit i samhället som har makt, en rättslig makt att utöva och en social ställning, en prestigefull ställning i samhället som också ger oss en skyldighet som samhällsmedborgare ansvara för att samhället utvecklas. Handlar också om att kunna betala tillbaka till samhället att få möjligheten att få den aristokratiska ställningen i samhället. Blir en kollision mellan dessa två synsätt.

Det stora projektet – förde fram: individuella msk rättigheter i förhållande till staten.
Upplysningstiden
Rättigheter (rights)
(Individualistiskt)
Den konstitutiva jurisprudensen (1870-1880) Jhering, Intressejurisprudensen
Intressen (interests)

Rättigheter Intressen
Frankrike Sverige
Tyskland ”Starka stater”
Finland ”Strong welfare-states”
Individual Collective

Handlar om hur vi förhåller oss till begreppet rättigheter. Det stora projektet under upplysningstiden förde fram det viktiga begreppet med den individuella msks rättigheter i förhållande till staten. Det här rättighetskonceptet har kommit att vara en av djupstrukturerna i de europeiska rättsstrukturerna fram till våra dagar. Det individualistiska sättet att se på rättigheterna fick under 1800-talet ett alternativt synsätt: att rättigheterna också motsvarades av ett statligt intresse. Här är två olika kulturer som möts:
- rättighetsbaserat system, där rättigheterna upprätthålls av domstolarna.
- ju längre fram man kommer på 1800-talet och framförallt på 1900-talet så får vi istället ett synsätt på att det politiska systemet styrs av intressen, olika intressen som ska iakttas och förverkligas, dvs får ett kollektivistiskt synsätt, inte ett individualistiskt.
Intressen förs in i diskussionen. När man talar om, framförallt tysk Rudolf von Jhering, som för fram tanken på en intressejurisprudens, dvs när man kommer in i rättssalen är det inte bara ett rättsligt intresse som kommer in, utan även ett socialt och ekonomiskt intresse som präglar den rättsliga konflikten. Jhering menade att man kan inte bara tolka rättsliga konflikter utifrån sin bokstav.
Sättet att se på intressena i den rättsliga intresset togs upp av statsvetarna tog in det statliga intresset. För att förverkliga den moderna staten, måste staten kunna hävda sina kollektiva intressen för det allmännas bästa. Den enskilda msks bästa i ett rättighetshänseende kommer i kollision med det allmännas bästa, det är detta den starka staten på 1900-talet för fram att det allmännas bästa måste få företräde. Det som Hitler säger är att statens intresse ska gå före. Det gör att vi efter WWII får ett enormt sug att ta tag i den här rättighetsdiskussionen. Får EKMR. Starka staterna har tagit fram det allmännas intressen. Strid mellan individualistisk rättighet och de allmänna intressena. Idag knyter vi ann till ett rättighetstänkande.
Finns två st modeller – som man inte bara ser i motsats till varandra, utan leva tillsammans. Det förmodernistiska och det modernistiska samhället har varit ett ”antingen-eller-samhället”, antingen individualistiska föreställningar eller materialistiska föreställningar. Idag präglas vi mer av både och.

USA
Alexis Tecqueville: ”Demokrati i Amerika” (1835-40):
Demokrati som politiskt system och (framförallt) en benämning på sociala förhållanden som präglas av jämlikhet. Dygden får ge vika för individualism och egenintresse. Amerika som förebild för framtida Europa.
Fransk jurist – åkte till USA för att se hur man där hade förverkligat demokratin mha författningen. Han blev fascinerad hur man lyckats skapa en verkande demokrati mha Montesquieus maktdelningslära. Men märkte samtidigt att de som spelade den verkliga rollen för att förverkliga demokratin var juristen. Kongressen i Washington var fylld med jurister. De amerikanska juristerna kom i hög grad bära upp det amerikanska samhället, inte som domare utan aristokrater, inte som professionella advokater som var utbildade på Harvard, utan advokater i Adam Lincolns anda, som lärts upp av äldre kolleger, och burits upp av de tankar som den amerikanska självständighetsdeklarationen och den amerikanska författningen. I det verkliga livet hade omsatt de tankar som fanns i de viktiga författningsdokumenten från 1700-talet. Då växer det fram ett ideal om den bygdefulla amerikanska advokaten. Juristerna som aristokratin i demokratin; ”Lawyer states-man”-idealet.
Juristerna växer in i 1800-talet som en del av demokratin men som en aristokratisk grupp. De företräder de demokratiska idealen, men representerar själva en elit i det amerikanska samhället.

Tyskland
De tyska processlagarna och bildandet av riksdomstolen, Reichsgericht i Leipzig 1879.
Byggnad som representerar den tyska kejsarmakten, jurister - justitiepalats för domarna. Rätten som ett autonomt system och domarna utövare av rättssynen var dominerade under den här perioden fram till 1870-talet och fram till 1914.Domarna som kejsarens ämbetsmän i Tyskland. Domare och rättsvetenskapsmän formade den levande rätten: Rudolf von Jhering: föredrag i Wien ”Kampen för rätten” (Der Kampf ums Recht) 1872.
Juristernas kamp för det rätta mot det orätta. Intressejurisprudensen. Den fria rättsskolan.
Var en av det tyskspråkiga områdets mest kända professorer på 1870-talet. Den juridiska fakulteten i Wien var i slutet av 1800-talet en av de mest ledande i Europa. Det var där som han som rättsvetenskapsman fick tala för juristföreningen i Wien. Han höll ett föredrag om Kampen för Rätten. Det trycktes omedelbart efter han hållit det. Och har kommit ut i 100-tals upplagor i Tyskland och översättningar på alla civiliserade språk, två översättningar på svenska. Varför har detta blivit den mest spridda av alla juridiska texter? Jhering sätter juristerna på piedestal – ni ska upprätta kampen för rätten, ingen annan bryr sig om att kämpa för rätten, ni ska företräda rätten som domare, tala om vad som är orätt, döma den som gör något orätt – ser någon form av predikantroll hos Jhering. Lever sig in i en idealistisk syn på rätten, som präglar det förmodernistiska samhället.

Sverige
Den svenska representationsreformen 1865/66: Den aristokratiska första kammaren, det andliga frälsta kyrkomötet.
Tyska rättskulturen ända fram till 1939 har satt sin prägel på de svenska juristerna och den svenska rättskulturen. För att bli en välansedd jurist i Sverige under den här tiden fram till 1914, så måste ha tillbringat en tid på tyska fakulteten, måste gjort en bildningsresa. De svenska juristerna tar intryck av det tyska systemet, inte minst när det gäller att representera en form av filantropiskt juristideal – juristerna vill vara med och reformera samhället, som samhällsingenjörer. T ex sätta sig i RD, framförallt med den nya RO (första kammaren – motsvarande senaten), satt mkt av aristokratiska Sverige, inklusive justitieråd, som trots dömande funktioner, även sitta i första kammaren. Den moderna advokatrollen växer fram: den liberale ledaren Karl Staaff sitter i 2e kammaren. Ger en advokatmotion om Offentligt biträde för den häktade i brottmål, leder fram till 1906 års om rättegångsbiträde för häktade. Präglat av art 6 EKMR.
Juristexpansionen under 1800-talets senare del.

KAPITALISM CONTRA SOCIALISM
- Ekonomisk contra politisk maktutövning. Kritiken mot konservatism och liberalism (laissez faire) och tron på den starka socialstaten med jämlikheten och den allmänna rösträtten som politiska mål.
Kapitalism i förhållande till socialismen. Med kapitalism menas den renodlade kapitalism som kommer till följd av en liberal ekonomi (laissez faire), en låt gå ekonomi som präglas av avtalsfrihet, den totala avtalsfriheten. Den ser vi i alla de här länderna, ett klart uttryck för denna motsättning mellan, å ena sidan en laissez faire politik när det gäller ekonomi, kompad av en avtalsfrihet, i förhållande till framväxande av en socialstat. En socialstat där staten markerar det allmänna intressen,. Det allmänna intresset ligger i att ha hand om de svaga i samhället, inkl barnen.
- Motsättningarna mellan AG och den organiserade arbetarrörelsen. Bismarcks ”socialistlagar”.
Från slutet 1800-talet och början 1900-talet såg framväxt av en socialstat, där staten känner sitt ansvar och kommer med en reformlagstiftning som inskränker på laissez fair politiken. Detta ser vi flera ex på t ex i Tyskland får vi den första arbetsskyddslagstiftningen, arbetsförsäkring, de sk socialistlagarna under Bissmark 1880-talet.
- Lagen om ocker 1901, liten lag om ocker” präglad av Bissmark. Nytt ockerbegrepp: ”Den som utnyttjar någon lättsinne, oförstånd eller trångmål för att betinga sig förmåner.” Svårighet i tillämpningen: subjektiva tolkningsmönster (Godtycke). (Det är ett helt annat ockerbegrepp än vi mött tidigare under medeltiden med ränteförbud, till Luther som sa att man fick ta en maximiränta på 6 % på utlånat kapital, allt över det var ocker).
Lagarna kommer fram efter ett socialstatstänkande.
Ogiltighetsreglerna i AvtL – är just präglade av socialstatstänkandet. Modernistiskt socialistatstänkande, när AvtL kommer 1914, ser man just mötet på de dispositiva och indispositiva reglerna.
- Den kapitalistiska laissez-faire doktrinen i USA under Lochner-perioden contra det västerliberala demokratiska partiets ”New Deal”.
= Socialdemokratiska tankarna, likheter mellan det Socialdemokratiska partiets program på 1930-talet och det som new deal-politikerna för fram i USA på 1930-talet.

LIBERALA RÄTTSTATEN CONTRA SOCIALSTAT (REGLERING)
- Rättssäkerhet (Rule of Law): Legalitet och förutsägbarhet
Aristokratiska liberala rättstatsmodellen där juristerna styr i förhållande till den socialstatliga, där politikerna styr.
- Intressejurisprudens: Lagens ändamål, teleologisk tolkningsmodell.
- Ett ex från fastighetslagstiftningen: Norrlandslagarna (förvärvsförbud för skogsbolag; ”Baggböleri” (efter herrgården Baggböle i Umeå): Termen betyder:
1. Olovlig skogsavverkning på annans mark och
2. Att med otillbörliga medel få äganderätt till skogsmark eller timmer från skogsbönder (fylla dem med alkohol).

RÄTTSLIG TEORI OCH PRAXIS
Tyskland, Sverige och USA under 1870-1941 – de juridiska fakulteterna får allt större betydelse som ??? för moderna jurister som ska kunna tjäna det moderna samhället, dvs inte bara vara teoretiskt utbildade jurister utan även praktiskt orienterade jurister, dvs samarbete mellan de juridiska fakulteterna och framförallt domstolarna. Ser man åtskilliga ex på i de tyska, svenska och amerikanska rättskulturerna.

USA
Law in books: Juristutbildningen vid universiteten (Harvard Law school, på 1870-talet)
Man gör praktiken till teori genom case-method – rättfallsanalys. Läsa rättsfall och tolka – case-method är den som bär upp juristutbildning fram till modernistiska systemet. Då den istället möts av rättsrealism, att man inte bara ska se vad som står i böckerna, utan se hur juridiken fungerar i verkligheten.
Law in action: Juristutbildningen genom ”riding the circuit”, lärlingssystemet; Rättsrealismen: Vad händer i rättssalen? Om man på juridiska fakulteterna börjar istället börjar intressera sig vad som händer i verkligheten, och inte bara suger åt sig vad professorerna säger, får vi ett intresse för den juridiska omvärlden, dvs får ett samband mellan rätt och samhället = rättssociologin växer fram som ett ämne vid juridiska fakulteterna i USA.

Tyskland
Rudolf von Jhering. Kritiken mot ”Begreppsjurisprudensen”. Det praktiska rättslivet i fokus; domare och advokater..
Jhering tog ner rättsvetenskapsmännen från teorierna och öppnade dörren mot praktiken. Gå i stället ut och se hur den fungerar i verkligheten. Jhering blir den som först av alla kritiserar begreppsjuristerna – begreppsjurisprudensen. Form av skällsord – för de som bara sitter och ser på de rättsliga teorierna. Han skapade istället en juridik som – Den konstruktiva jurisprudensen – hur rätten fungera ute i samhället och skapar konstruktiv rättsvetenskap som konstruerar rättsliga belägg som kan användas av de praktiserade juristerna.

Sverige
Alfred Ossian Winroth: Teori och praktik. Installationsföreläsning i Lund 1892.
Sverige repeterar vad de säger i Tyskland. Winroths föreläsning var avskriven av vad Jhering sagt i sina skriver – om rättens ändamålskritik och konstruktiva innehåll. Winroth sätter lund på kartan – även om man diskuterar i RD i Sthlm att man ska lägga ner universiteten i Lund och Uppsala. Möjligen lägga ner Uppsala, men lund ligger alldeles för nära kontinenten och Lund är för starkt rättsvetenskapligt intresse. ”Lund hotar ingen fara”. Skånska HovR till Lund!

Jhering jfr law in action. Det amerikanska systemet utgår i första hand från rättspraxis - rättsfallssystem. När Jhering ska göra samma sak, gör han det utifrån sitt kodifikationssystem. På 1800-talet händer i det kontinentala Europa får man lagstiftningar/kodifikationer som man har som totallagstiftning för nationalstaten. Det är det som Jhering, när han reagerar är det inom ramen för en form av en framtida tysk civillagstiftning, att man kan inte bara bygga på att se i vilken utsträckning som det tyska systemet bygger på det romerska. Den form av verklighet som Jhering pratar om är skild från den vi möter under modernismen. Den rättsrealismen avsäger sig alla ideologiska kategorier i förhållande till ???, den är antimetafysisk, praktionellt uppbyggd.

Sammanfattningsvis: Mixed legal culture (blandad rättskultur). Vilka rättskulturer har påverkat den svenska rättskulturen:
- 1809-1850: Den franska rättskulturen (prägel på de rättsteorier, lagstiftare)
- 1850-1939: Den tyska rättskulturen
- 1945-1990: Den angloamerikanska rättskulturen
- 1990-???: Därutöver den globala, den europeiska, den regionala, den islamiska, den katolska… (den rättspluralistiska rättskulturen) Blandad påverkan.

Svårt att identifiera huvuddragen i vår rättskultur.

25/5-05 Kjell Åke Modéer
MODERNISMEN II

RÄTTSKULTURMODELLER

Ideologier
Rättsliga, politiska, ekonomiska, sociala, religiösa
Rättsliga områden och kulturer vi ser på. Se strukturen av hur en rättslig kultur egentligen är formulerad oavsett vilket rum och tid man går in. Rätten är från början knuten till ideologier.
Rättsliga ideologier: Oavsett teologisk, religiöst bunden rättsstruktur, naturrättslig, rättspositivistisk, rättsrealistisk eller rättspluralistisk, Där ligger olika ideologier bakom alla former av normer och normsystem.

Författning
Maktdelningsläran, folksuveränitetsläran
Den här modellen tar ursprung från innanfrån perspektiv, för jurister, hur vi jurister själva upplever vår kultur. Konstitutionerna, författningarna, grundlagarna har betydelse som ett fundament för rättskulturen, och för juristernas placering i det rättsliga rummet. Om juristerna har politisk makt eller byråkrati i förhållande till det politiska systemet.
I författningarna blir ideologierna implementerade och får sitt stöd.

Normer
Lagar, förordningar, prejudikat (rättsfall), sedvanor, traditioner
Vitt begreppet. Normstrukturerna ser olika ut i olika rättsstrukturer. En person??? har tagit upp och visat skillnader common law och civil law, Tänker helt olika, de löser samma problem, ofta samma resultat, men olika lösning. Har en motkraft när det gäller den europeiska integrationen, så länge vi utbildar jurister i olika rättsystem, utifrån olika normsystem kommer vi ha en motkraft i förhållande till konvergensen inom EU. Kodifikationerna är väldigt viktig identitetsskapande markör när det gäller de kontinentaleuropeiska rättkulturerna, som olika rättsfall är det när det gäller caselaw systemet. För få grepp om amerikanska systemet – måste lyfta fram vissa rättsfall.

Rättens aktörer
Yrkesdomare, lekmannadomare, åklagare, advokater, mfl
Rättskulturerna mkt är bundna till den juridiska yrkesrollen, dvs hur vi jurister agerar i förhållande till våra ideologier, vår författning och normsystem. Juristutbildningen kommer in – stor skillnad mellan den kontinentaleuropeiska juristutbildning är teoretiskt orienterad (lär sig systemet inifrån för att sedan gå ut i det praktiska rättslivet), den franska modellen är ett bra ex på skillnaden mellan teoretisk och praktik. Man ser inte någon praktiserad jurist under hela den franska juristutbildning, sen praktisk advokatskola eller domarskola. Se att den kontinentaleuropeiska utbildningen egentligen är en domarutbildning, utbildande av ämbetsmän, medan den angloamerikanska rättsutbildningen utbildar advokater.
Som allt sedan medeltiden i England de olika domstolsskolorna i London utbildat i första hand advokater. Ser på 1900-talet och hur juristernas sätt arbetar, ser väldigt tydligt hur juristerna i de kontinentaleuropeiska juristerna anpassar sig till det politiska systemet, man är en tjm som alltid varit van att arbeta i en statlig hierarki. Advokater har haft en dålig roll i Sverige, i Tyskland hade alltid haft en etablerad position eftersom de varit godkända av kejsaren.

Normens tillämpning av rättensaktörer
Det offentliga i förhållande till det privata. Är det den offentliga rätten som ska styra juristutbildningen eller det den privata maktmätningen? I kulturer som är präglade av ett advokatsystem är det den privata maktsfären som styr. Marknadskrafterna har utvecklat juristernas plats i samhället, väldigt mkt av en liberal ekonomi, understödjande av en fri avtalslära, därigenom också en fri etableringsrätt för advokaterna har skapat en väldigt stark position för de privatverksamma juristerna i det amerikanska systemet. Där rättens aktörer övertagit det engelska systemet, går från den privata marknaden in i ??? förhållande vis sent i karriären – i svenska och tyska systemet börjar man att gå in i sin offentliga roll som jurist redan omedelbart efter examen.

Juristernas infrastrukturer
Juristtidsskrifter, juristkonferenser, juristföreningar, fackföreningar
Se hur juristerna arbetar som kollektiv, hur de kommunicerar med varandra och sin omvärld, t ex konferenser, t ex Nordiska juristmötet, de tyska juristdagarna, amerikanskföreningarnas årsmöten, deras juristskrifter. Spelat stor roll för västkulturen.

HISTORISKA RÄTTSKÄLLOR
Läs bara huvuddragen – tre sidor av rättskällorna:
- Rättsvetenskapen – teoretiska
- Lagstiftningen
- Den domarstyrda rättens källa - rättsfallssamlingar

6. KOMPARATION
Vad är det vi jämför? Normer (regelkomparation) eller rättsliga kulturer? Inte antingen eller: Normer och rättskulturer. Text och context.

Tre olika juristkulturer - kunna sätta dem i förhållande till varandra och jämföra dem. Tre områden som interagerar.
Ex Lucianna (från 1820-talet tillämpat code civil) Gustavo Smith – svensk som emigrerat från Sverige på 1820-talet. Etablerade sig som advokat. Bror i Sverige Karl Smith – den förste utgivaren av den förste juridiska tidskriften i Sverige - Juridiskt arkiv. Funnit en korrespondens mellan bröderna 1830-1870-talet. Korrespondensen visar att Karl Smith var starkt bunden av vad som hände i Tyskland, historiska skolan, juristernas nya infrastruktur, behovet av att höja svenska rättsvetenskapens anseende. Karl Smith startade tidskriften och började upplysa svenska jurister om tidskrifter från Tyskland. Gustavo Smith startar också tidskrift i USA, och kopierar den modellen som Karl Smith kopierat av Tyskland. Gustavo Smith startade den första law school i Lucianna. Detta visar hur nätverken fungerat mellan olika rättsstrukturer.

Första komparativa tidskrifterna kom från Frankrike på 1840-talet. Interaktion - givande och tagande mellan rättskulturerna, i komparationen ligger sambanden, kontakterna mellan de olika rättskulturerna. Ur svenskt perspektiv – se hur den tyska påverkat den svenska och den amerikanska påverkat den svenska, se hur den amerikanska påverkat de tyska och svenska.

Amerikanerna intresserad vad som hände i de starka demokratiska staterna i Europa. Gunnar Myrholm. Amerikanerna kom till Sverige för att lära sig om svenska arbetsrätten, Saltsjöbadsavtalet 1938, var intressant för amerikanerna. Har svaga fackföreningsrörelse, konsensusuppgörelse mellan AG och organisationer vad gäller kollektivavtal. Roosevelt skickar över en kommission 1938 fär att studera arbetsrätten i de skandinaviska länderna.

Kan följa interaktion mellan de olika rättskulturerna. Se våra rättskulturer i de västerländska civilisationerna som transparenta, hela tiden är i interaktion med varandra. Reception – det frivilliga upptagande av rättsnormer blir något centralt.
Vad ska vi jämföra? Likheter – harmoniseras, integrerar, receptionerar. I dag är vi inne i en period där vi vill vissa på likheter och skillnader – vad är svenskt och vad är upptaget? Se på skillnaderna också identifiera vad som skiljer de olika rättskulturerna från varandra. Se vilka rättskulturer som blir segrarna och förlorarna.

1900-talet är spännande att analysera då de tre rättskulturerna är var och en kommit att vara förebilder, även svenska rättskulturen i synnerhet under modernismens tid. Välfärdsstatens regulativa system: Mha lagstiftningen som styrinstrument och god ekonomi kunde styra samhället mot ett samhälle som var präglat av kapitalismen avarter till en regulativ, parlamentarisk syn, lagstiftningsmodell som gav möjligheter för den enskilda medborgaren att få en bättre rättställning; Kortare arbetstid, längre semester, bättre sjukvård, skolförhållanden. Man ser till att kvinnan får en plats i arbetslivet – Sverige är ett föregångsland få in kvinnan i arbetslivet – sätter i hög grad sin prägel på vår familjepolitik och vår syn på familjerätten. Den svenska familjerätten på 1950-60 går mot en mer sekulariserad syn på äktenskapet. Allt som kyrkan lagt in från 1600-talet avskaffas i början av 1960-70-talen. Familjerätt som mkt bygger på det fria avtalet, utan band till kyrkan. Spelat stor roll för tyska och kontinentaleuropeiska utvecklingen på det området.

När vi jämför kan vi se på likheterna, vad förenar oss – mha rättskulturmodellen se i vilken utsträckningen som vi är bundna av en kodifikationsmodell, maktdelningslära, folksuveränitetslära etc. På något sätt när man gör jämförelsen är det att, skillnaden på civil law och common law systemet, har också en form av mellanmodell ”between modell”, i det svenska, varken civil law eller common law. Den svenska rättskulturen har element av båda. Mellan formen har också skapat ett utanförperspektiv både i förhållande till den amerikanska och tyska modellen.

Lekmannainflytandet - Nämndens roll i det svenska rättsystemet, kan föras tillbaka till medeltiden. Har blivit ett demokratiskt argument i 1900-talsdebatten. Lekmannainflytandet har vi i rötterna hämtat från ett engelskt system än ett tyskt system.

I synnerhet under efterkrigstiden fram till idag har vi någon form av reception för det angloamerikanska rättssystemet – reception av amerikanska kontraktsmodeller (fransising, privatisering av juristkulturerna).

Tyskland
Viktig roll som den tyska rättskulturen har spelat generellt sett för hela den europeiska utvecklingen från 1870 till WWII. Var den dominerande europeiska rättkulturen. Det andra (aristokratiska) kejsardömet 1871-1917, (den demokratiska) Weimarrepubliken 1917-1932, Den (totalitära) nationalsocialistiska staten 1932-1945.
Juristerna i Tyskland hade en tradition att kunna kombinera teori och praktik. Rättsvetenskapen i Tyskland har alltid legat väldigt nära den praktiska verkligheten, de juridiska fakulteterna har varit någon form av advokatbyråer. De juridiska fakulteterna var konsulter till domstolarna. Hela systemet som genomsyrar den tyska rättskulturen under den tidigmoderna till de stora processlagarna på 1870-talet tiden visar på ett väldigt nära samband mellan teori och praktik i den tyska kulturen.

Professorerna och rättsvetenskapen styr innehållet i praktiken. Ser fortsättningsvis att rättsvetenskapsmännen på 1800-talet som i hög grad styr tillkomsten av de stora rikslagarna i Tyskland från 1820-talets slut fram till 1900. Får straff och processlagarna 1870-talet. Civillagarna, handelslagstiftningen och civillagstiftningen 1900. Alla de lagarna är egentligen skrivna av professorer. Säger: ”Civillagboken är egentligen ett kompendium i romersk rätt - - översatt i lag§§”. Det är väldigt mkt av den rättsvetenskapliga lärobok som man hade fått fram genom begreppsjurisprudensen (Jhering), under 1800-talet ligger till grund, när det tyska riket upphör 1806 efter existerat i nästan 1000 pr. Tyskland har ingen gemensam rättsuppfattning, utan är amerikaniserat i ett antal delstater. Olika lagar tillämpas. Rättsystemet i Tyskland är kaotiskt på1800-talet, skapar kodifikationsstriden 1814 mellan von Savou och Thaubalt. Romerska rätten håller Tyskland samman, det alla staterna har gemensamt. Professorerna i Rom var viktiga för att hålla samman hela systemet. På 1800-talet får en renässans för det romerskrättsliga. På 1900 får moderna lagprodukter som är systematiserade och konstruerade efter ett romerskrättsligt system. Detta är betydelsefullt för vårt sätt att tänka. Det är de tyska lagarna som i hög grad satte sin prägel på de svenska civilrättslagarna på 1900, ex AvtL och KöpL.

Den här rättskulturen, som i hög grad bygger på det romerskrättsliga, får sitt slut 1933 med det tredje riket. Hitler hatade den romerska rätten och jurister. Såg juristerna som en varböld i samhället och det romerska rättssystemet som något var förändringsobenäget, omöjliggjorde en förändring av samhället. Hitler skapade ett arbetsförbud för de som sysslande med romersk rätt. De blev tvungna att lämna tyskland för att få arbete. Blev förbud att läsa romersk rätt. Renässans för romersk rätt efter WWII. Bevara linjerna i den europeiska historien.

Var tog alla professorer i romersk rätt vägen – till Amerika. Den romerskrättsliga forskningen efter WWII utvecklas betydligt starkare i USA än i Europa. Även idag. Ex på interaktion och transferering.
Den tyska kulturen kom att recipieras av den svenska som domineras av jurister, lagstiftare och rättsvetenskapsmän, men också de praktiserade juristerna (domare och advokaterna). Väldigt intressant parameter. Ser under 1870-1914 hur advokatyrket växer sig starkt i alla tre rättssystemen. I USA bildas American barrassociation. I Tyskland behov av ssk advokatkammare - varje jurist ska ha rätt att etablera sig som advokat. Grundandet slut 1800-talet Sveriges advokatsamfund. Juristerna själva tar tag att skapa något som ska verka tillsammans med domarkåren. Se på en utveckling fram emot den nya RB 1948 där advokaterna för första gången får en etablerad offentlig ställning.
Den dogmatiska rättsvetenskapens betydelse för kodifikationen (slutmålet).
Federativ kultur. Delstaternas autonomi. Pluralistisk rättskultur: Rhenlandens Code civil, Preussens ALR, Bayerns kodifikationer. ”Gemaines recht-kulturen: Vad är tyskt? Vad är romerskt?
I Tyskland utvecklas en mkt tydligt ”Civil law”-kultur: kodifikation på vetenskaplig grund.

Amerika
Common law-kultur. Den engelska koloniala rätten som dominerat fram till 1787 får successivt konkurrens av europeiskt tankegods: Historiska skolan, kodifikationsplaner.
Federativ kultur. Delstaternas autonomi. Code civil i Louisiana; tysk arvsrätt i Pennsylvania. Engelsk common-law kultur (Blackstone). Domstolarnas rättskällor (equity, custums, precedents) som de kommer till uttryck i rättspraxis bildar underlag för rättssystemet.
Professionaliseringen av den amerikanska juristkåren. Harvard Law School, case method. Grundandet av Amerika Bar Association.
Svensk reception av amerikansk rättskultur från New Deal-perioden och framåt.
Det speciella med det amerikanska är federativa kulturen, i synnerhet om man jämför med det svenska. I Tyska ser en klar struktur att försöka skapa ett gemensamt Tyskland som en federal modell, gör att Tyskland och Amerika är ssk intressant att jämföra.

Sverige
Upprätthållandet av en traditionella nationell rättskultur, dvs i botten en delvis föråldrad lagbok (1734 års lag). Rättspolitiskt mål: successiv reformning av lagbokens balkar. Lagberedningar (Nya lagberedningen 1875, Förstärka lagberedningen 1884, permanenta lagberedningen 1902). Noveller: Det komplexa moderna samhällets kompletteringar: Bihanget till lagboken.
Sverige som förebild: Välfärdsstaten, ”folkhemmet” och dess sociala solidaritetssträvan.

MODERNISMEN
Konsten speglar samhället – de som driver modernismen framför sig är konstnärerna, musikerna, författarna. Ex Strindberg – kritiserade det gamla samhället – ”riva ner det gamla och bygga upp något nytt”.
Bild: Den danske målaren Jais Nielsen (1885-1961), Afgang! 1918. Nu går tåget! Klockan visar kvart i tolv. Nu börjar en ny tid. Det skinande, ångfrusterande lokomotivet står berett att föra den moderna msk till framtiden.
Det är inte bara män på bilden. Kvinnan har hunnit ikapp mannen i jakten på framtiden.
Tiden hänger inte med oss längre, upplever att man håller på att ramla ur tiden 1910-1920-talet.
Ger uttryck för sin egen bild av världen.

Expressionismen. Matisse i Frankrike, Isaac Grünewald i Sthlm och GAN (Gösta Adrian Nilsson) i Lund.
Harry Blomberg (1924)
Sten Selander (1926)

Det avantgardistiska 1910-talet
Futurismen, kubismen och expressionismen.
Revision av RF 1909.
Demokratins genombrott. Kvinnans formella likaställning med mannen.
Offentligrättslig rösträtt och privaträttslig giftorätt.
Behörighetslagen 1923.

Den nya tiden och dess synliga förnyelse:
På 1920-talet - ser alternativen till den bestående kulturen. Modernismen som alternativ blir framtiden. Man kategoriskt lämnar de gamla idealen bakom sig. Man söker sig nya vägar. Vet inte vad som händer när man tar nästa steg. Får ett 1920-tal som i stor utsträckning är präglad av en ny teknik
Ny teknik: Snabbtåg (Schnell), bilar flyg, telefoner, radioapparater, biografer: Färgfilm, ljudfilm!
Ny familjelagstiftning: Ny giftermålsbalk 1921
Ny arbetsrätt: Arbetsdomstolen 1929
Ny konsumentsavtalsrätt: Avbetalningsköplagen 1915
Ny syn på straffrätten: Gärningsmannen/brottslingen.

Ser hur vi anpassar oss till det demokratiska genombrottet – ny giftomålsbalk 1921, kvinnans rösträtt 1921, fackförening möjligheter att kooperativt tillsätta en domstol – skiljedomstol, konsumentorienterad avtalsrätt i AvtL 1915, modern lagstiftning som tar tillvara den svages rätt i avtalssituationen – dogmatiska synsättet bakom oss. framtidsorienterad – anpassningen av den brottsliga individen till samhället.

MELLANKRIGSTIDEN: 1920-1930-talen
De olika följdverkningar som kom efter WW. Optimism och förhoppningar, nya tekniska landvinningar. Stora förändringar för den lilla msk. Demokratiska genombrottet.
Alternativet som imperativ! Nya tendenser efter WWI.:
- den nya Europakartan skapar ny geopolitik.
- Socialstaten. Statens ansvar för medborgarnas bästa.
- Sekularisering i förhållande till den lutherska statskyrkotanken.
- Korporativism: Kooperativa rörelsen, fackföreningar, ideella föreningar
- Parlamentarismens ”barnsjukdomar”: Svängande (svaga) majoritetsregeringar

Tendenser efter WWI hade inte bara positiva effekter, har mkt av social oro, ekonomisk oro, 1920-talet är präglat av en galopperande inflation, enorma sociala och ek probelm, stor misär, föder politiska partier t ex nazisterna. Många röster vill göra sig hörda för att förändra samhället. Parlamentariska situationerna i Europa under 1920-talet är mkt splittrad – olika minoritetsregeringar som försöker hålla ihop det parlamentariska systemet. Demokratiska genombrottet med den allmänna rösträtten skapade nya förutsättningar för partierna i RD.
Socialdemokratiska juristkonsulterna från 1920-30-talet kom att driva hela den rättsliga processen. Versaillesfreden lade grunden för WWII. Den avsaknad av nationell känsla som präglade Tyskland under 1920-30-talet. Stora skadestånd skulle utbetalas, geografiska rummet begräsats. Hitler vill uppväcka den nationalistiska känsla i Tyskland – spelade en stor roll.
Får en successiv förändring av den rättsliga kulturen under Weimarrepubliken – juristernas anpasslighet till den politiska kulturen. Juristerna kände sig som kejsarens gamla ämbetsmän, klädde sig i frack. RD körde över domstolarna. Chock för juristerna i Tyskland. Vem skyddar dem? Hitler… Stark nationell känsla som ska erkänna kejsaren. Kanske därför juristerna i så hög utsträckning anpassar sig.

FRÅN SVAGA TILL STARKA REGERINGAR
Tyskland: Nationalsocialistisk rättspolitik
Det krävdes ingen rättslig revolution. ”Flykten in i generalklausulerna”. Yrkesförbud för judiska jurister. Karriärvägar för medlemmar av det nationalsocialistiska partiet. Domarnas oavhängighet.

Rättssynen var mkt starkt politiskt präglad av ledarens egen syn på juristen eller omvärlden. Om juristerna inte dömde som Hitler ville, ville Hitler avsätta domare. En rättsstat fungerar inte så. Domarna ska vara oavhängiga och ska stå självständiga i förhållande till den politiska makten. Justitieminister Franz Gürtner legimimerade systemet. Hade trots allt sina fötter i rättstaten. Fram till 1940 Gürtner ett slags filter mellan Hitler och domarkåren. Han gör en kompromiss mellan domarnas oavhängighet och andra sidan en ren politisk underordnade av domarna till den politiska makten. Rättskulturen rasar när Gürtner avgick. Skapar inte nya lagar, men Hitler lyckades ändra tolkningen av generalklausulerna. Byggde på en rättsstat där juristerna kunde tolka de vida ramarna i förhållande till allmänna rättsprinciper. Med när dessa ersätts av Hitlers principer. Hur vill Hitler att jag (domaren) ska döma? Hitler vill ha soldater i sin justitiearmé. Domarbreven: inga domare får gå i verkställighet förrän justite har satt stämpel och godkänt för verkställighet.
Den starka statens sätt att agera rättspolitiskt, är en avart vad gäller Tyskland.

Jurisutbildningen. Förbud att lära ut och tillämpa romersk rätt. Politiserad RO. Utbildningsläger.
Domstolarna: Dondergerichte. Avvecklandet av domarnas självständighet. ”Volksgerichtshof”: Folkdomstolen som jurisdiktion för politiska brott. Det juridiska utanförskapet: Yrkesförbud för judiska jurister 1933 och Nürberglagarna 1935.
Krigsutbrott 1939: Extraordinär lagstiftning: Krigsdomstolar.

USA: The New Deal
Omfattande federala program strävar att extensivt tolka författningens ekonomiklausuler för att kunna fördela landets ekonomiska resurser mellan rika och fattiga.
Förvaltningsrätten: regleringslagstiftning. Felix Frankfurter, Harvard Law School. Franklin D. Roosevelt´s kritik mot ”The Nine Old Men” i den amerikanska Supreme Court. Court-packing reform 1937.

Stark ledare plötsligt börjar sprida en ny politik som talar om en koncentration av makten till Washington, till de federala institutionerna; presidenten, kongressen och HD som gemensamt ska styra Amerika mot ett bättre förhållande, genom att fördela resurser mellan staterna. De rika staterna ska dela med sig till de fattiga. En författning från 1787 som har utvecklats i praxis till 1930-talet efter en organisk modell där man har upprätthålligt gamla principer och traditioner från 1800-talet. Framhållandet av den fria avtalsrätten har kommit att prägla utvecklingen i domstolen fram till 1930-talet. Får en ny syn på federalismen, hur man med hjälp av konstitutionen ska genomföra förändring. I USA har HD sedan 1803 haft en rätt att konstitutionellt kontrollera grundlagsenigheten av de författningar som kongressen tar, lagprövning. Lagprövningen testas nu på 1930-talet. De federalt styrda lagar som kongressen har antagit på presidentens förslag kommer som rättsfall i HD och HD gör tummen ner. Skapar en konflikt. Presidenten och kongressen är i takt, med HD i otakt. Vill få bort domarna från HD. Den politiska ledaren ser en möjlighet att förändra domstolarna genom att själv påverka dess sammansättning. Ser på hur det har utvecklats i USA sedan 1930-talet. Roosevelt misslyckas med sin reform 1937 vill få in 6 nya ledamöter i HD för att få ny majoritet. Den äldre generationen börjar stiga ner och han ersätter de gamla konservativa domarna, med demokrater, tillhör hans egna parti, och som är rättsligt intresserade. Han nominerar unga kandidater – så de kan sitta så länge som möjligt. Första gången politik i HD.
Majoritet i amerikanska HD idag är utsedda av Regan. Reagerna mot modernismen och den federala starka modell som Roosevelt och Kennedy upprätthöll på 1960-talet. Den kom Regan att helt radera. Starka federala program.

Sverige: Uppbyggandet av ”folkhemmet”
Per Albin Hanssons första regering 1932-1936. Karl Schlyter som justitieminister. Omfattande lagreformsprogram: straff- och processrätt, sociallagstiftning.
Nationell säkerhetspolitik. Välfärdspolitik.

1940-Talet: Alternativen cementerade: Nationalsocialism, The New Deal, Folkhemmet
Carl Magnus von Seth (2002)
Den moderna svenske juristen utvecklas.
Nationell dominans. Neutraliteten avgränsare i förhållande till omvärlden.
Teori: Den realistiska rättsvetenskapen.
Praktik: Den sociala ingenjörskonsten.

1940-talets tre faser:
1. 1940-1945: Idyll och apokalyps: Henrik Munktell, Det svenska rättsarvet. Extraordinär lagstiftning: Inskränkningar i tryck- och yttrandefriheten.
2. 1945: Stunden ull. Aska och ruiner: Atonbomben. Den nordiska omfamningen!
3. 1945-1950: Lust och förlust. Naturrättsrenässansen. Tryckfrihetslagstiftningen 1949.

I Tyskland fick man efter WWII en möjlighet att bygga upp en stabil demokratisk rättstat, som man velat göra i Weimarrepubliken, med misslyckats. Det lyckas man bättre med de allierade på efterkrigstiden. Får en verksam demokrati som i allt större utsträckning kritiserar det tredje riket. Handlar om att man bearbetar historien. Det har Tyskland gjort i förhållande till det nära historiska förflutna.

I USA har man svängt mellan ett system där den fria marknadsekonomin och de olika staternas autonomi varit förhärskande i det förmodernistiska samhället, i det modernistiska samhället i USA federativ verkande system med en levande författning som anpassar sig efter den moderna komplexa samhällets behov.

Retraditionalisering – från 1970-talets slut får en grupp domare i USA, som hävdar att vi inte ska tolka författningen på det här svängiga sättet. Man måste hålla fast som de ursprungliga grundlagsfäderna kom fram till i Filadelfia 1978.

Senmodernism - De viktiga rättsfallen vi fick under modernismen i den amerikanska HD: t ex Civil rightsrörelsen, Aid Abortlagstiftningen – de principerna har man inte övergett i den nuvarande konservativa HD, men reviderat principerna. Inte postmodernism, utan senmodernt utfall.
Ta till oss och analysera 1900-talet se modernismen som en enhet, något sammanhållet av den rättsliga kulturen under 1900-talet, men inte avskärmar oss till modernismen, utan ser linjerna tillbaka oavsett om 1787 eller tiden före 1914.

KOMPARATION:
Sverige: Neutraliteten skapade ett utanförskap, i förhållande till Norden och till Europa. Uppgörelsen med det förflutna: Den nya tryckfrihetslagen 1949, religionsfrihetslagstiftningen 1951.
Juristerna: Den nya 1948 RB skapar ny domarroll, ger advokaterna en offentlig position i rättslivet – och skapar den moderna åklagarrollen.

Tyskland: Det delade Tyskland. Uppgörelsen med det förflutna: Den nya västtyska författningen 1949. Författningsdomstolen, lagprövning.
Juristerna: Denazifiering av juristerna, Juristprocesserna i Nürnberg 1947, ”Rurchtbare Juristen”.

USA: The Amerikan Dilemma (Gunnar Myrdal), rasfrågan delar fortfarande USA i norr och söder.
Juristerna: Efter The New Deal, de offentliganställda juristerna övergår i privat tjänst. De blandade advokatbyråerna (mixed law firms) bildas med judiska, katolska, färgade jurister.

27/5-05 Christian Häthén
REPETITION

Förklarande, analyserande, jämförande
En fråga – använda lagboken. Förklara likheter och skillnader.
Vad frågar vi efter? Ca 2 sidor räcker.

KRONOLOGI
EUROPA
500
Justinianus

Slutet på den romerska rätten, urgamla regler, kejserlig lagstiftning
Coprus juris civilis
Digesta – ex
Codex – ru
Slutpunkt för ett skedde
Skriven, stadgad på kejsarens vilja.

1000
Bologna
Tittar på digesta och codes
Rättsvetenskapen
Ratio scripa – sanningen – rättsvetenskapen ska hitta rätten (inget med lokalt gällande rätten)
”Romersk rätt” – utbildningarna börjar – utbildas till jurist, knutet till rättsskolor.
Glossatorerna/koncilatorerna – två skolor, arbetsmetoder
G – textstuderande, kommenterande
K – praktiserande, ge råd och avge koncilationer.

1200-talet
Jämte romerska rätten började studera Kanonisk rätt
Bibeln, religiösa texter – systematisering på 1100-talets mitt – Gratianus – kanoniska rätten får den form av utgångspunkt som den romerska rätten hade utifrån digesta och codex – gör Liber extra 1234. viktiga lagbok som gör fundamenten för den romerska rätten. Rättsliga ideologier – rättsvetenskapen är viktig utgångspunkt, rätt och ideologier.
Tidiga nationalstater växer fram, kungar och furstar börjar lagstifta i sina egna landet – uppfattar sig som kejsare i sina egna länder, som romerska kejsaren i digesta och codex.
Lokal sedvanerätt börjar skrivas ner (funnits hela tiden), men inte betytt så mkt för t ex glossatorerna.
”Rättsböckerna” – nedskriven sedvanerätt. Inte lagstadgad ny gjord rätt, utan nedtecknad sedvanerätt. Lagstiftning och nedteckning av lagarna – en professionaliserad juristkår – fungerar som rättsutbildade experter. Professionaliserad yrkesgrupp, med litteratur och – jurister blir kungarnas, kejsarnas , administrativa experter.
Blomstringtid, kulturel, byggde katedraler.

Ca 1350-t Digerdöden
pessimistiskt, goda tiden på 1200-t är borta.
Politiska planet – börjar kritisera påvedömet. Mer religiöst intresserad. Börjar bli mer mystisk, de idéer som sen leder fram till reformationen, vad står det egentligen i källorna, vad säger man – mer fundamentalistisk texttrogen riktning.
Politiska och ideologiska planet – naturrätten har sin första blomstring.

Ca 1500
Reformation – luther (nord/västeuropa), Kalvin – inte statskyrka, utan mer individuella. De lutherska kyrkorna blir statskyrkor – kungarna blir kyrkornas ledare.
Konflikt mellan den heliga kyrkan och världsliga staten upphör, när staten tar hand om kyrkan.

På det politiska planet – kungamakten får en stor styrkeposition, förstärkning – mer absolutisktisk, dikattorisk, totalitär Absoluta kungar – kungen är den högste domaren, enda lagstiftaren, ansvarar ytterst för administration och i de protestantiska områdena för kyrkan (stor del i katolisistiska)
1600-t Ludvig XIV franske – ”staten är jag.” totalitär ambition. Enda makten som splittrade
”Trettioåriga kriget” – för svenskarna 30 år, holländarna längre – ytan religionskrig, men också mellan furstar och tyskromerska kejsaren om rättigheterna. Westfaliska freden – 1648. Europa får en slags grundordning, man etablerar gränser, bestämmer hur länder ska uppträda mot varandra – folkrättslig RO mellan länderna.
Religion: ger furstarna rätt att säga vilken rätt landet ska ha – religionsbestämmelse. Msk som inte accepterar den religion som fursten bestämmer – får rätt att flytta. Rörlighet etableras.
Konstitution som gällde för den tyskromerska kriket.

1600-talets senare del Absoluta kungaväldet går mot sit slut – england först sen 1640-talet – 1680-talet – balans mellan kung och parlament. I form av en maktfördelning – filosofisk grund, engelska filosofer – ideala styrelseformer. Hobbes, Locke.
Den engelska maktdelningen mellan lagstiftaren och exekutiva – förebild för övriga länder.

1700-talet
Upplysningstiden
Religionens och vidskipelsens ska tas bort. Ser tillbaka till den klassiska antiken – man idealiserar antiken – bygger grekiska tempel, börjar titta på de gamla lagarna, naturrätten som spelat en ny roll på 1600-t, kritiseras, men – rik på inslag, konst, litteratur, juridiken – speciell betydelse – fanns ej fundamentala lagar, bara ej ”bra” nedtecknade – skriv nya lagar – upplysningsfilosoferna såg lagarna som ett förändringsinstrument. Lagarna skulle inte bara spegla det rådande samhället, utan förändra. Utgöra en helhet, inte spretiga lagar för olika delar, utan genomtänkta, delar av ett sammanhängande helt. Alla msk i landet. De skulle också täcka så stora delar av det rättsliga området som möjligt. kodifikation – sammanhängande – skapas, inte bara växa fram, skrivas ut och formuleras. Vissa delar av Europa kommer kodifikations – t ex preussiska – klar , men påbörjas tidigare. Frankrike går långsammare, absoluta kungaväldet slutligen blir avskaffat. Börjar skriva konstitutioner – konstitutionella arbetet i Fr är synnerligen omfattande – revolutionär omstörtande tid. Som resultat –
Idealet efter revolutionen – likhet inför lagen, förbud mot olika privilegier är de viktiga principer – frihet, jämlikhet och broderskap. Grundläggande medborgerliga fri och rättigheterna. Eget livsförhållande iförhållande till staten, reg och furstemakt.
Efter revolutionens mer tragmatiska del har gått över – kom Napoleon, först under hans tid kom man att skriva de lagar som önskats årtionde – de 5 lagarna, Code civil och Code penal är viktigast. Spela viktig roll i Fr och i de länder där Fr spelade en viktig roll. Innehållet i code civil,
Jus communis –
Andra delar i code civil – blandprodukt, code civil, kodifikation som gjordes i Fr

1800-t
nationalstaterna börjar få sin mer moderna form. Dessa nationalstater får konstitutioner/författningar, se olika ut, men efter hand trängde demokratiska och parlamentariska tankegångar fram. Rösträtten är relativt allmän, finns begr i vissa länder. Inte utsträckts till kvinnor. en mkt snabb förändring av det politiska livet i Europa. Lagstiftningstakten ökar snabbt under 1800-talet. Demokratiseringstendensen klar för oss – parlamenten t ex RD, fick mer och mer demokratiskt – mer inflytande i statsstyret – lagstiftningsmaktne. Kunde stifta lagar, och dessa skulle följas. (redskap).
Den ekonomiska expansionen tar fart på 1800-t, likt det medeltida Europa, byggde samhörigheten. Urbaniserat, de stora städerna med de stora industrierna genererar stora rikedomar. Klasskillnaderna ökar.
Lagstiftningen används för att reglera expansionen av städerna, industrierna och ekonomin – telefoni, vägar, bygga broar, tunnlar och kanaler – allt måste finansieras och
AB-form – kapital till att vara kreativt. Allt kräver lagar. Jurister börjar få en allt vidare arbetsområde.
Teori, tanke, rättsvetenskap bakom? Historiska skolan
Stark och blomstrande rättsvetenskap. Från början uppstår historiska skolan som en reaktion mot code civil, ville inte att det skulle bli motsvarande i Tyskland. Efterhand fick man det iaf BGB. Tillkomsten är mkt knuten till det rättsvetenskapliga arbetet som finns i den historiska skolans tradition. Rättsvetenskap att bli den förutsättning som krävs för att en lag ska komma. 1800-t – fortfarande finns gamla tankar, kyrkans ålderdomliga idéer, men gradivs sekulariserades samhället under 1800-t – religion blev gradvis en privatsak. Religionsfrihet kom. Staten och staterna drogs sig tillbaka, iaf huvudsakligen och i teorin. Kyrkan som politiks makt, reducerades, religionen blev enskild sak.
1800-talet tog slut 1914 med WWI. Total omstörtande händelse. Alla gamla strukturer som levt under 1800-talet. Efter WWI 1918 – hade ett stort antal milj unga män dött. Chock för det europeiska samhället.

Modernismen börjar slå till – börjar tänka i nya banor,
Konst, musik,
Nazistiska tysklnad – 1920 –farcistiska kommunistiska ryssland, verkar ända till WWIIs slut – rätten och juridiken, den perberterade rätten. Det kommunistiska systemet verkade till 1990-t.

1900-talet blev ett kort århundrade.
Positivism – på rättens område, makt ger rätt. Makten ska utövas under lagarna, för att lagstiftaren bestämmer det. Behöver inte bara bunden av några högre
Medborgerliga fri och rättigheter är inte så viktiga i en sådan struktur. Inte begränsningar i lagstiftningen. Rättspositivismen och modernismen präglar 1950-60-talet – Europa befann sig i en stark ex av ekonomi.

Kolonialismens betydelse – för lag och lagstiftningsaspekterna har detta en stor betydelse, men också – situation i stor utsträckning där man hade kolonialfolk av annan kulturell och religiös bakgrund, på 1800-talets slut – rasideologier, överordnad vit ras.

SVENSKA
1100-t
Kyrka/krona
Långsamt i Sverige
Isolerat, eller isolerat sig. Grunden är att Sveriges rättsliga utv är i stor sett en spegling av det europeiska. Nationella särdrag. Rättshistorisk.

Kristendomen kommer till Sverige – betydligt starkare under 1100-talet. Kyrkan – katolska kyrkan – staten blir allt mer fast i konturerna. Muntligt traderad sedvanerätt- starka gemenskaper, familjegemensakpen, ätten, storfamiljsstrukurer, gemensamt ägande. Bor tillsammans, brukar – drar nytta av gjorden. Äktenskapet såg som en produktionsgemenskap – man och kvinna behövde varandra för att överleva.

1200-talet
Landskapslagarna
Upplandslagen – finns flera – motsvarar rättsbokslitteraturen. Den sista Upplandslagen – UL – är lagbok.
1230-t Liber extra – kanoniska rättens regler som grep in i msks dagliga liv.
Statsmakten växte sig starkare kring kungen och kungens närmaste män, outv administration. Kungamakten är framförallt en slags försvarsmaskin, sker viss lagstiftning. Sen straffrättsligt inriktade lagstiftning som finns i edsöret. Domstolen – tingsmöten, löser konflikten vid tinget – domare börjar komma. Etablerats domstolar och vi kan spåra två typer av D 1200-t: De folkliga domstolarna, (tingsdostolarna), kungliga domstolar, dömer i kungens namn. Städernas domstolar – städernas kommunala självstyre. Statslagar.
Magnus Ladelås kung 1200-t slut. Grunderna för den svenska beskattningen, armén får ett stående inslag. Stor förändring.

1300-t Magnus Eriksson – skapar landslagen, försöker ena de gamla landskapslagarnas. Städernas under en statslag. Komplicerat skeende – efter hand kom Magnus Erikssons landslag tränga undan landskapslagarna – enhetlig rätt över hela landet – traditionell fortfarande.
Städerna har en egen lag – statslag – är få och ganska små, inte så rika och blomstrande som i norra Tyskland. Men lever på samma sätt – privilegier, i mindre skala. Sveriges befolikningen lever på jordbruk och bergsbruk.

1350 Pesten kom även till Sverige – 1/3 och ½ dog – svåra inre spänningar i Sverige. Kungen Magnus sades ha orsakat – heliga Birgitta anklagade kungen.

Ca 1400-t Kalmarunionen.
Kristofers landslag – tränger ut Magnus Erikssons landslag. Stärker adels och aristokratins roll på böndernas och kungens bekostnad. – bönderna som i stor är självägande bönder jfr övriga Europa.

1520-tal Protestantiska rörelsen kommer till Sverige. Gustav Vasa blir kung (1523) – Sverige blir i allt större utsträckning ett enat rike, kronan ägs i samma familj, arvsmakt, protestantiskt rike, centraliserat. Statsmakten moderniseras gradvis genom en mer utvecklad administration.
Lite nya lagar. Den protestantiska reformationen, bryter sina band med Rom, Sverige blir isolerat för en period, kulturellt och religiöst. Tillkommit för att utbilda präster. Tidigare så vanliga resorna – stora städer – kyrkan fått kontakter.
I början av 1600-t Karl IX inser att lagarna måste moderniseras. Den gamla landslagen och Kristofers landslag var mkt bundna – starkt motstånd från adeln. Kristofers landslag får ett ny tryck – 1608. till lagen förs ett appendix – tillägg. Efter 10 guds bud. ”Guds och Sveriges lag.” Brutalisering av straffrätten, men uttryck för fundamentalistiska tankar om att de lagar som gud har beslutat om ska också gälla i Sverige- en teokratisk tanke.
Sverige brutit sin isolering – 30-åriga kriget – Sveirge blir ett stormaktsvälde – kort period.
Krigisk – stormaktsväldet utvidgas 1660-t – skånelandskapen blir försvenskat – kommer en hel del nya lagar – lagstiftning dellagstiftningens – reformerar testamente, någon hel förändring av landslagen är inte möjlig.
Absoluta kungarnas makt – främst genom Karl XI på 1680-t och sonen Karl XII – slutet på den svenska stormaktsperioden – när Karl XI dör i Norge – Svenska stormaktsväldet slut.
Får en RF 1630-talet och en 1719/20 genom Karl XIIs död – ständerväldet RDs makt
1734 års lag – enväldesperioden, ständervälde stark RD. Ersätts av en stark RD – samma intressen.
Upplysningen
Tryckfrihet
Öppen tolerans – relgion – Gustav III var den upplyste monarken – när mördad av son Gustav IV Adolf – markerar övergången till 1800-talet. Krönts 1800, avsatt 1809 – ny RF 1809. Uppbyggd kring en maktbalans mellan RD och Kung, kungen har en stark ställning – RF 1809 överlevde till 1870-talet. 1874 års RF. Kungamakten tonade bort, definitivt efter WWIs slut.
Under 1800-talet präglas Sverige av önskan att kodifiera – 1734 års lag kan ses som en kodifikation. Var föråldrad i början av 1800-talet. 1810 beslutade man att försöka arbeta om 1734 års lag. ekonomiska sociala förhållande. 1820-1830-tal – inget av förslagen blev genomfört så som det var tänkt. Den historiska skolan hade kommit till Sverige – motsats till franska kodifikationen – för starkt motstånd för två.
Partiella lagreformernas tid. Ex i straffrätten. Genomgick omarbetningar. Civilrättens område – gick in och detaljrelgerade – industrialiserin och urbanisering – 1809 RF utgjorde en slags ram – möjlig att utveckla – RDs struktur ändrades – från FyrståndsRD till två kammarRD – 1846 började Sverige anträda en mer europeiska utvekcling – rösträtt – RD fick en större legitimitet. Paralleller i – lagstiftningsmakten blir RDs viktigaste – kungliga inflytande över lagstiftningen blev mer och mer
Parlamentarismen växer gradvis fram – kungen accepterar att de politiska partierna (1880-90-t) det är deras vilja som ska speglas i RDs politik – blir RDs rådgivara (även om kodifikationen inte ändras).
BGB – arbetet att förändra och modernisera den svenska rätten. 1800-t delförändringar – från 1900-t enhetlig omarbetning av lagen.
JB 1970-talet
RB 1940
BrB 1960
ÄB
Genomarbetning av lagen
Präglas av modernismen från WWI. Rättspositivismen spelat en stor roll. Europeiska konventionen – kom ganska sen i Sverige. Modernimens tid och rättspositivismen – ny period när andra tankar och principer är styrande. Religionens roll spelar större roll nu än vad den har gjort på länge.